Chefredaktör Vávra Suk. Foto: Nya Tider

Ordens makt som även anarkister måste böja sig för

Hur ser ett anarkistiskt språk ut? Ord som ”lag” finns inte, inte ens ”jag”, bara en diffus ”solidaritet”. Men det visar sig att trots att det inte finns lagar så måste till och med anarkisterna ha en uppfattning om tillåtet och otillåtet, accepterat och icke accepterat.

Språket och de ord som används säger mycket om hur människor tänker. Att förbjuda ord eller införa nyord är dessutom ett sätt att påverka tankebanorna. Jag läste nyligen nr 3/2019 av Språktidningen, där det fanns flera intressanta exempel på detta tema.

Ett var att man inom Försäkringskassan börjat använda ordet ”kund” om de människor man riktade sin service till. Det kan låta bra att man är ”kundorienterad” och vill ha ”nöjda kunder”, men det visar sig att detta på ett genomgripande sätt ändrar verksamheten.

Inte ens i ”Anarkistan” skulle ett mångkulturellt samhälle undgå total splittring.

Tidigare använde man bland annat ordet ”medborgare”, vilket signalerar att individen är en del av en större grupp med ett allmänintresse. Individens behov vägdes mot det allmänna, men vill man ha ”nöjda kunder” är man beredd att hoppa över till exempel lagstadgade utredningar.

”Kunder” inom skolan eller vården riskerar att få samma effekt. Det viktiga blir att hålla elever och föräldrar glada, vilket ger inflation i betyg.

Men orden kan också användas åt andra hållet, till att påverka samhället och människorna i det. Bästa exemplen, om än teoretiska, är väl Aldous Huxleys roman Sköna nya värld och George Orwells 1984. De beskriver hur ord medvetet plockades bort från vokabulären så att det skulle bli omöjligt att tänka ”fel” tankar.

I Språktidningen hade man ett annat intressant exempel ur science fictionmiljö; Ursula K Le Guins roman Shevek: en berättelse om två världar. Det handlar om tvilling­planeterna Urres och Anarres. Människor flyr från det förtryckande Urres till Anarres där de försöker skapa ett anarkistiskt idealsamhälle. Och språket avspeglar denna strävan. Författaren beskriver inte detta i detalj, men den brittiske forskaren Martin Edwardes har tagit sig tid att konstruera ett sådant språk.

I det anarkistiska idealsamhället skulle man vara ”solidarisk”, vilket betyder att man skulle glömma bort ”jaget”. ”Jag” utförde inga handlingar, utan man sade att något ”hände mig”. Ibland måste förstås även anarkister använda ”jag”, men då får man göra omskrivningen ”den som talar”. Man gör det också extra krångligt, Edwardes hittade på att det ska heta KSotrekv, så att barn hellre ska hitta andra sätt att uttrycka sig på.

Varför berättar jag nu detta? Förutom att det är intressant rent vetenskapligt förstås. Poängen jag tänkte göra med denna artikel är att vi måste se upp med hur vi i dag påverkas, ofta undermedvetet och lömskt, genom nyord eller missvisande benämningar. Orden ”flykting”, ”hen”, ”klimatsmart”, ”integration”, ”mångfald”, ”ensamkommande flyktingbarn”, ”flygskam” med flera är förrädiska sätt att få oss att tänka i andra banor än vad som annars vore naturligt. Accepterar vi ett ord accepterar vi också den verklighetsbild det förmedlar. ”Ensamkommande flyktingbarn” borde ju till exempel heta ”gruppkommande unga migrantmän”.

Det finns också nyord som är viktiga för att kunna tala om nya fenomen eller om något som tidigare varit självklart men nu ifråga­sätts. Ett sådant ordpar är ”någonstansare” och ”varsomhelstare”. Alltså människor som har ett hem kontra globalister som är lika mycket eller lite hemma överallt. Tidigare behövdes inte dessa ord, för det var självklart att alla – eller i alla fall de allra flesta – hörde hemma och kände sig hemma på en särskild plats. I dag har globalismen blivit en allvarlig fara och då är det viktigt att ha ord för att prata om det.

Samtidigt som makthavarna har stora propagandamaskiner för att befästa betydelse av vissa ord har de det inte alltid lätt mot befolkningen. Till exempel ”kulturberikning” och ”kulturberikare” lanserades som ett positivt och hyllande nyord. Ni vet hur det slutade, i dag vill ingen bli ”kulturberikad” i en mörk gränd mitt i natten.

Men när jag skrev denna artikel så fanns det faktiskt en annan, och troligen viktigare poäng att göra. Det handlar om hur ett samhälle fungerar och så kallad värdegrund. En del fritänkare och kritiker av politisk korrekthet pekar på den kvävande ”värdegrunden” som dikteras i samhället i dag och som företag och myndigheter har skyldighet att upprätthålla och följa. På tal om modeord och nyord så är det väldigt underhållande att googla ”värdegrund” och läsa olika företags och institutioners sidor där de excellerar i fikonspråk.

Kritiker menar ofta att en värdegrund inte behövs, att det är ett onaturligt påfund och att allt ska kunna dryftas och diskuteras. Men så enkelt är det inte. Det visar sig nämligen, ur exemplet som Språktidningen tar upp, att till och med anarkister har gränser för vad som är tillåtet och inte, enligt en värdegrund. Jag vill återge avsnittet, för jag tycker att det är ganska lärorikt. Det börjar med att Martin Edwards ber några testpersoner att försöka översätta Ludvig XIV:s citat ”Om jag säger att det är så, är det lagen” och berättar hur det gick:

– I en anarkistisk miljö har man ju inga lagar. Det bästa försöket tycker jag var ”If it is said by me then it is the necessary opinion”. […] På Anarres är den ”nödvändiga” meningen helt enkelt den allmänna meningen, och den allmänna meningen är det närmaste man kommer lagen.
Den som avviker från den allmänna meningen riskerar att bli utfrusen. Alla är solidariska med varandra så länge de delar samma värderingar. I detta finns naturligtvis en inbyggd konflikt. Toleransen mot oliktänkande har sina gränser.

Den som bryter mot värdegrunden blir alltså utesluten ur gemenskapen, straffad med andra ord, även hos anarkisterna. Alla samhällen har helt enkelt en värdegrund, annars skulle de inte hålla ihop. Det är viktigt att komma ihåg, i synnerhet när vi hör dravlet om ”det mångkulturella samhället” som någon sorts eftersträvansvärd vision. Inte ens i ”Anarkistan” skulle ett mångkulturellt samhälle undgå total splittring.

Det naturliga vore alltså att inte sträva efter att kritisera förekomsten av en värdegrund och argumentera för att den helt ska avskaffas. Den ska i stället ersättas av en sund och uppbygglig värdegrund.

Borde då åsikter som bryter mot denna värdegrund kriminaliseras och bestraffas, så som sker i dag med bland annat lagen om hets mot folkgrupp? Min egen uppfattning är att åsikter inte borde kriminaliseras. Eventuellt borde det vara straffbart att propagera för att européer ska utrotas, precis som det är straffbart att uppvigla till mord.

Greve Richard Nikolaus Coudenhove-Kalergi skrev i mitten av 1900-talet att ”den eurasisk-negroida framtidsrasen, till det yttre lik den gammal­egyptiska, skall ersätta folkens mångfald med personlighetens mångfald”. Han borde ha satts i fängelse för detta, men i stället blev han en av EU:s tre fäder och hyllas genom att höga EU-politiker varje år tilldelas Kalergi-priset.

Självklart ska det bli förbjudet att till exempel propagera homosex för barn, men det är ganska självklart och borde vara okontroversiellt då det inte handlar om en åsikt.

I övrigt har vi nog snarare allt att vinna på just debatt. Dra fram dem, som inte vill se några fler svenska lintottar, i ljuset. Bemöt dem i tv och krossa deras argument. Visa hur falska och obehagliga de egentligen är. Att upprätthålla en sund och naturlig värdegrund kräver egentligen inga förbud eller bestraffningar, men det är fortfarande viktigt att de som agerar emot ”den nödvändiga meningen” blir utfrysta och socialt omöjliga som ett varnande exempel.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

🟠 OPINION: IURIE ROSCA Moldavien är trängt mellan öst och väst, Ryssland och Nato. När fronten i Ukraina flyttar sig västerut och ser ut att krackelera på allt fler ställen ser debattören Iurie Rosca ett hot mot att stridigheterna spiller över på hans eget land, Moldavien, där en del redan kontrolleras av ryska ”fredsbevarande” trupper. Men samtidigt är Putin överraskande undfallande i vissa frågor och har till och med lovat att inte angripa led¬ningen i Kiev. Varför? undrar Rosca, och menar att det finns starka kraf¬ter som tjänar på att kriget drar ut på tiden och till och med utvidgas.

Läs även:

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

🟠 OPINION: IURIE ROSCA Moldavien är trängt mellan öst och väst, Ryssland och Nato. När fronten i Ukraina flyttar sig västerut och ser ut att krackelera på allt fler ställen ser debattören Iurie Rosca ett hot mot att stridigheterna spiller över på hans eget land, Moldavien, där en del redan kontrolleras av ryska ”fredsbevarande” trupper. Men samtidigt är Putin överraskande undfallande i vissa frågor och har till och med lovat att inte angripa led¬ningen i Kiev. Varför? undrar Rosca, och menar att det finns starka kraf¬ter som tjänar på att kriget drar ut på tiden och till och med utvidgas.

Trollfabriker och medias trollsång

Trollfabriker och medias trollsång

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Det är bråda tider just nu. I massmediernas redaktioner springer journalister runt som yra höns och kacklar gemensamt: ”Trollfabrik, trollfabrik, trollfabrik.” Artikel efter artikel pumpas ut om det vagt definierade men påstått allt mer överhängande hotet mot samhället som Sverigedemokraterna menas utgöra. Men få verkar se var den verkliga trollsången kommer ifrån.

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Socialminister Jakob Forssmed påstår att vaccinationerna mot Covid-19 är säkra och effektiva. Detsamma påstår hälsominister Acko Ankarberg Johansson som dessutom tillägger att vaccinerna mot Covid-19 är bra för folkhälsan. Samtidigt blir allt fler svenskar smärtsamt medvetna om att så inte alls är fallet när nu plötsligt allt fler nära och kära drabbas av accelererande cancerförlopp, som idag går under benämningen ”turbocancer”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Boeings Starliner har äntligen skjutit upp en NASA-besättning i rymden

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Efter sju svåra års försening, och efter två misslyckade försök förra månaden, har det problemtyngda Boeing äntligen skickat två astronauter till rymden på ett uppdrag för NASA i sin rymdfarkost Starliner. Men företaget har fortfarande en lång väg att gå. Samtidigt går Elon Musks SpaceX från klarhet till klarhet och har nyligen gjort ett lyckat försök med sin Starship.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.