Skip to Content

Bärkassar av plast ska kosta upp till sju kronor med den nya skatten, men soppåsar berörs inte. Tanken är tydligen att man ska köpa två påsar; en för att bära hem varor och en för att slänga hushållssopor, i stället för att återanvända dagens plastkasse. För man kan väl inte slänga soporna i en papperskasse? Foto: Sevab
CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Plastskatt – ett slag i luften

PappersupplaganNya Tider v. 44

Snart kommer en vanlig bärkasse att kosta uppåt sju kronor. Räddar det miljön? Knappast. Det enda som händer är väl att det blir jobbigt för sopåkarna när soporna ligger i papperspåsar i stället. Det handlar återigen om symbolpolitik och att krama ut ännu mer skatt, i detta fall beräknat 2,1 miljarder kronor per år, till det havererade samhällsexperimentet.

Publicerad: 31 oktober, 2019, 11:51

  • Svenska

Läs även

Nu ska Sverige visa att man går i täten vad gäller miljön. Efter flygskatt blir det nu skatt på plastpåsar. Bra, va?
Vi har på Nya Tider tittat lite närmare på vad det innebär. Många bär hem sin mat i bärkassar av plast och återanvänder denna sedan för hushållssopor. Enkelt och praktiskt. Vad är då tanken att man ska göra istället, när plastskatten uppenbart har till syfte att vi ska köpa kassar av papper i stället?

Vi ringer till några kommuner och ställer den frågan. De vi pratar med är dock osäkra på vad politikerna i riksdagen egentligen tänkt sig med den nya lagen, förutom mantrat ”minska användningen av plast”. De föreslår att vi inte ska använda papperskassar till våra hushållssopor, utan att vi ska köpa speciella soppåsar av plast. Soppåsar kommer att undantas från skatten.

Så man ska alltså först köpa pappkassar, som man lämnar till återvinningen, och sedan köpa speciella plastpåsar för sopor? Blir det inte dubbelt så mycket påsar?

Ett par kommuner råder oss att köpa soppåsar av komposterbar plast. Det låter ju bra. Vi letar på några större butiker på nätet med hushållsartiklar, men hittar inget. Inte ens Coop, som profilerar sig som en grön butik, erbjuder några nedbrytbara plastpåsar. Det närmaste vi kommer via deras kundtjänst är Coops egna avfallspåsar i olika färger av förnyelsebar PE.

Den så kallade bio-polyetylen eller ”grön PE” återkommer även i Coops ”Bio fryspåsar” och ”Fossilfria påsar”. När vi tittar på tillverkarens hemsida slår de sig för bröstet med att plasten är ”snäll mot miljön” då den inte är gjord av olja utan ekologiska sockerrör. Egenskaperna är dock exakt desamma som för vanlig plast och den källsorteras som plast.

Tillverkaren skriver under rubriken ”Varför är inte er plast nedbrytbar” följande: ”Inom vår forskning och produktutveckling söker vi ständigt efter olika bionedbrytbara material. Men än så länge har inga av våra försök lyckats skapa samma kombination av ekovänlighet och höga kvalitet som våra nuvarande lösningar”. Det vill säga inte nedbrytbar alls.

Ni som har erfarenhet av påsar gjorda av sockerrör har kanske råkat ut för det som undertecknad erfarit ibland, nämligen att om man fyller dem med blöta saker, till exempel hushållssopor, så börjar de läcka. Inte särskilt lyckat.

Nedbrytbara plastpåsar existerar dock, har vi fått höra. På Kommunernas bransch-organisation för avfallshantering, Avfall Sverige, varnade man förra året just för komposterbar plast. Regeringens plastutredare Åsa Stenmarck konstaterade då att de plaster som kallas nedbrytbara orsakar samma skador på marin miljö som konventionell plast.

Främst för att ”komposterbar” inte är samma sak som att plasten bryts ned i naturen, utan det krävs särskilda industriella kompostanläggningar för att bryta ned den. Folk som läser ordet ”komposterbar” kan dock förledas att tro att det är okej att lägga den i egen kompost eller lämna den i naturen, där den alltså gör precis samma skada som an­nan plast.

Återigen vill politikerna alltså visa krafttag, utan att det egentligen får någon effekt. Det är en sorts regndans. Man känner att man gör något, späker sig själv, men det gör egentligen ingen som helst praktisk skillnad.

Sverige står i dag för totalt mindre än 0,01 procent av plast som hamnar i världens hav. Inte ens i Östersjön är det vi som skräpar ned, utan det mesta flyter in från Atlanten. Som vi skrev på vår nätupplaga v14/2019 har en studie visat att 90 procent av plasten i haven kommer från tio asiatiska och afrikanska floder.

I Sverige är vi däremot väldigt duktiga när det kommer till plaståtervinning. År 2017 återvanns 44 procent av plastförpackningarna, medan resten till stor del energiåtervanns, det vill säga brändes upp. Totalt energiåtervinner vi hela 77 procent av all plast och deponerar, det vill säga lagrar, bara 0,0044 procent av allt plastavfall.

Tänk om Sverige kunde bidra till att rena de tio värst nedskräpade floderna i stället, innan plasten når haven. Då skulle vi faktiskt kunna göra en skillnad – vilket vi inte gör med inhemsk plastskatt. Skulle vi ha råd? Det är en prioriteringsfråga.

I veckans nummer berättar vi hur Sverige är med och finansierar en ny tunnelbanelinje i Ankara, och många andra projekt runt om i världen. Vi har också tidigare berättat att kostnaden för ett års asylmottagande i Sverige kostar dubbelt så mycket som FN:s budget för alla flyktingar i hela världen, så pengar finns uppenbarligen. Det handlar bara om vad man vill göra med dem.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Gunilla

    Nu vill dom att föräldrarna ska få böter om barnen skolkar, utöver plastpåseskatt, vägskatt på Motorväg och flygskatt

    • RL, Vallentuna

      Får Greta studiebidrag trots att hon skolkar.??

      • Gunilla

        Det får vi väl inte hoppas

  • latmask

    Kan vi inte gå och handla medförande soppåsarna av plast?
    Vidare, om man bränner upp påsar av PE (polyetylen), uppstår det något annat än vatten och koldioxid då?

  • SefastTronde

    Köp era plastpåsar hos grossisten, de har jag gjort, kostar bara ca 50 öre styck.

  • Lisbeth Lindgren

    Om plasten är gjord av sockerrör är den i alla fall sk förnyelsebar.

    • Lary Lundgren

      Och sockerrören massodlas? Jojustdet bland annat på mark som tidigare var en djungel. Ni vet dennadära som kallas för Amazonas urskog.

  • Nima

    Alla matkassar som jag köper blir till soppåsar när jag stoppat in maten i kylskåpet.
    Man måste väl ändå kunna dra av invandringsskatten som dom lagt på matkassar? så fort den är tom så är det en skattefri soppåse.

  • Lary Lundgren

    Jag ska gå över till Gretametoden nu vad gäller plastpåsar och det får mig att känna en obeskrivligt godhet.
    Alla mina hushållssopor slängs i en hink under diskbänken, när den är mogen för att tömmas
    så gör man det direkt i soptunnan eller sopnedkastet om man har det.
    In med hinken och tvätta den med starka kemikalier och med rikligt hett vatten
    som snart med kärnkraftsverkens nedläggande får värmas av kol om det inte blåser den dan,
    sen ska det ju sköljas i fem minuter till med hett vatten för att få bort de äckliga
    kemikalierna som får rinna ut till ett reningsverk som förmodligen är elektrisk och drivs
    av sugrörs effekten, dvs. den besparing vi Svenskar gör om vi tar bort sugrör på MC-donnalds.
    Jag är nu så obeskrivligt god så jag håller på att spricka.

  • Lary Lundgren

    Så här kan man göra skillnad på riktigt. Vad har svenska staten gjort med 100 miljarder i
    miljöskatter PER ÅR.
    https://www.youtube.com/watch?v=KyZArQMFhQ4&t=10s
    https://www.youtube.com/watch?v=KyZArQMFhQ4
    https://theoceancleanup.com/sources/
    Alla inom projektet säger mer eller mindre att med myndigheter inblandat hade det aldrig hänt.
    Nu ska myndigheterna ska ha 5,5-6,5 miljarder till per år av oss för plastpåsar vi ej slänger i naturen.
    Vad gör de med våra pengar???

Expressen och konsten att fuska med rubriker

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETExpressenkrönikören Fredrik Sjöshult vill påskina att invandringen inte har något samband med gängbrottsligheten genom att citera polisens siffror om att ingen av de kriminella gängledare man har under uppsikt är nyanländ. Det enda han lyckas visa är att invandringen var en katastrof för Sverige redan innan migrationsvågen 2015. Hundra procent av gängledarna har nämligen utländsk bakgrund.

Agenda 23 februari 2020 – ”Operation Dimridå”

KRÖNIKASom om det var en ödesfråga för hela landet, tas de sjunkande opinionssiffrorna för Stefan Löfven och hans parti upp i Agenda. Det är precis så här det går till hos etablissemangets mediehus. Nu beställer S-aktivister kraftfulla åtgärder av sina trogna drabanter. Det är bråttom.

Sveriges överlevnad kräver skalpellhand!

KRÖNIKAKenneth Sandberg arbetade under 1990-talet på Statens Invandrarverk, det som i dag bytt namn till Migrationsverket. Han såg redan då det ohållbara i utvecklingen och larmade genom inlägget i dagspressen om situationen. Resultatet var att han fick sparken från sitt jobb. Nu summerar han utvecklingen sedan dess och föreslår vad som måste göras.

När ett hedrande av oskyldigas död känns ruttet och falskt

KRÖNIKADen 13 februari 2020 var det 75 år sedan terrorbombningarna av den tyska kulturstaden Dresden inleddes av både britter och amerikaner i andra världskrigets slutskede. Staden, som hittills hade klarat sig från att bombas till ruiner, utsattes nu för en av andra världskrigets värsta bombkatastrofer. Hela den gamla stadskärnan brann ner, och tiotusentals oskyldiga tyska liv offrades.

Kulturdebatt: Musiken och eliten

INRIKESJust nu pågår Melodifestivalen, SVT:s mest populära program. Cirka tre miljoner svenskar bänkar sig framför programmet på lördagkvällarna. Vi bad musikern Fredrik Larson skriva om detta fenomen i svensk kultur, hur det hela började och vad det utvecklats till.

Kommunernas situation avslöjar lögnerna

KOMMENTAR

Vad Karlssons nya tankesmedja kan säga om SD:s framtid

OPINION: ANTON STIGERMARKSverigedemokraternas chefsideolog Mattias Karlsson har tagit initiativ till en ny konservativ tankesmedja. Ett förtroenderåd har presenterats i vilket ingår en ideologiskt heterogen skara medarbetare. I denna debattartikel resonerar skribenten Anton Stigermark om vad lanseringen kan säga om SD:s övergripande strategi samt vad den kan innebära för konservatismen.

SAS-filmen: Ett illasmakande hopkok av lögner och förolämpningar

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Gå till arkivet

Send this to a friend