Bärkassar av plast ska kosta upp till sju kronor med den nya skatten, men soppåsar berörs inte. Tanken är tydligen att man ska köpa två påsar; en för att bära hem varor och en för att slänga hushållssopor, i stället för att återanvända dagens plastkasse. För man kan väl inte slänga soporna i en papperskasse? Foto: Sevab

Plastskatt – ett slag i luften

Snart kommer en vanlig bärkasse att kosta uppåt sju kronor. Räddar det miljön? Knappast. Det enda som händer är väl att det blir jobbigt för sopåkarna när soporna ligger i papperspåsar i stället. Det handlar återigen om symbolpolitik och att krama ut ännu mer skatt, i detta fall beräknat 2,1 miljarder kronor per år, till det havererade samhällsexperimentet.

Nu ska Sverige visa att man går i täten vad gäller miljön. Efter flygskatt blir det nu skatt på plastpåsar. Bra, va?
Vi har på Nya Tider tittat lite närmare på vad det innebär. Många bär hem sin mat i bärkassar av plast och återanvänder denna sedan för hushållssopor. Enkelt och praktiskt. Vad är då tanken att man ska göra istället, när plastskatten uppenbart har till syfte att vi ska köpa kassar av papper i stället?

Vi ringer till några kommuner och ställer den frågan. De vi pratar med är dock osäkra på vad politikerna i riksdagen egentligen tänkt sig med den nya lagen, förutom mantrat ”minska användningen av plast”. De föreslår att vi inte ska använda papperskassar till våra hushållssopor, utan att vi ska köpa speciella soppåsar av plast. Soppåsar kommer att undantas från skatten.

Så man ska alltså först köpa pappkassar, som man lämnar till återvinningen, och sedan köpa speciella plastpåsar för sopor? Blir det inte dubbelt så mycket påsar?

Ett par kommuner råder oss att köpa soppåsar av komposterbar plast. Det låter ju bra. Vi letar på några större butiker på nätet med hushållsartiklar, men hittar inget. Inte ens Coop, som profilerar sig som en grön butik, erbjuder några nedbrytbara plastpåsar. Det närmaste vi kommer via deras kundtjänst är Coops egna avfallspåsar i olika färger av förnyelsebar PE.

Den så kallade bio-polyetylen eller ”grön PE” återkommer även i Coops ”Bio fryspåsar” och ”Fossilfria påsar”. När vi tittar på tillverkarens hemsida slår de sig för bröstet med att plasten är ”snäll mot miljön” då den inte är gjord av olja utan ekologiska sockerrör. Egenskaperna är dock exakt desamma som för vanlig plast och den källsorteras som plast.

Tillverkaren skriver under rubriken ”Varför är inte er plast nedbrytbar” följande: ”Inom vår forskning och produktutveckling söker vi ständigt efter olika bionedbrytbara material. Men än så länge har inga av våra försök lyckats skapa samma kombination av ekovänlighet och höga kvalitet som våra nuvarande lösningar”. Det vill säga inte nedbrytbar alls.

Ni som har erfarenhet av påsar gjorda av sockerrör har kanske råkat ut för det som undertecknad erfarit ibland, nämligen att om man fyller dem med blöta saker, till exempel hushållssopor, så börjar de läcka. Inte särskilt lyckat.

Nedbrytbara plastpåsar existerar dock, har vi fått höra. På Kommunernas bransch-organisation för avfallshantering, Avfall Sverige, varnade man förra året just för komposterbar plast. Regeringens plastutredare Åsa Stenmarck konstaterade då att de plaster som kallas nedbrytbara orsakar samma skador på marin miljö som konventionell plast.

Främst för att ”komposterbar” inte är samma sak som att plasten bryts ned i naturen, utan det krävs särskilda industriella kompostanläggningar för att bryta ned den. Folk som läser ordet ”komposterbar” kan dock förledas att tro att det är okej att lägga den i egen kompost eller lämna den i naturen, där den alltså gör precis samma skada som an­nan plast.

Återigen vill politikerna alltså visa krafttag, utan att det egentligen får någon effekt. Det är en sorts regndans. Man känner att man gör något, späker sig själv, men det gör egentligen ingen som helst praktisk skillnad.

Sverige står i dag för totalt mindre än 0,01 procent av plast som hamnar i världens hav. Inte ens i Östersjön är det vi som skräpar ned, utan det mesta flyter in från Atlanten. Som vi skrev på vår nätupplaga v14/2019 har en studie visat att 90 procent av plasten i haven kommer från tio asiatiska och afrikanska floder.

I Sverige är vi däremot väldigt duktiga när det kommer till plaståtervinning. År 2017 återvanns 44 procent av plastförpackningarna, medan resten till stor del energiåtervanns, det vill säga brändes upp. Totalt energiåtervinner vi hela 77 procent av all plast och deponerar, det vill säga lagrar, bara 0,0044 procent av allt plastavfall.

Tänk om Sverige kunde bidra till att rena de tio värst nedskräpade floderna i stället, innan plasten når haven. Då skulle vi faktiskt kunna göra en skillnad – vilket vi inte gör med inhemsk plastskatt. Skulle vi ha råd? Det är en prioriteringsfråga.

I veckans nummer berättar vi hur Sverige är med och finansierar en ny tunnelbanelinje i Ankara, och många andra projekt runt om i världen. Vi har också tidigare berättat att kostnaden för ett års asylmottagande i Sverige kostar dubbelt så mycket som FN:s budget för alla flyktingar i hela världen, så pengar finns uppenbarligen. Det handlar bara om vad man vill göra med dem.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Passkontroller vid Polens gränser

Passkontroller vid Polens gränser

🟠 KRÖNIKA SVT:s nyhetssändning rapporterar om gränskontrollerna vid den polsk-tyska gränsen. De utsända lägger den huvudsakliga skulden på så kallade högerkrafter och liknande sammanslutningar. Sanningen är dock något helt annat. Att SVT:s utsända journalister saknar fakta- och språkkunskaper är den vanliga ingrediensen i rapporteringen från utlandet.

Radikalfeminismen

Radikalfeminismen

🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Feministisk glaciärforskning är underhållande läsning, men skrattet fastnar i halsen när man förstår att projektet både sponsrats med motsvarande miljoner skattekronor och kunnat publiceras i en ansedd vetenskaplig publikation – inte en skämttidning eller Ding Ding värld. Debattören, professor Karl- Olov Arnstberg, tar detta som exempel på hur radikalfeminismen flyttat fram sina positioner och går till botten med denna sexistiska, självömkande och irrationella dogm.

Läs även:

Passkontroller vid Polens gränser

Passkontroller vid Polens gränser

🟠 KRÖNIKA SVT:s nyhetssändning rapporterar om gränskontrollerna vid den polsk-tyska gränsen. De utsända lägger den huvudsakliga skulden på så kallade högerkrafter och liknande sammanslutningar. Sanningen är dock något helt annat. Att SVT:s utsända journalister saknar fakta- och språkkunskaper är den vanliga ingrediensen i rapporteringen från utlandet.

Har Donald Trump en diagnos?

Har Donald Trump en diagnos?

🟠 KRÖNIKA President Donald Trump kommer med sina 78 år att bli den äldste sittande presidenten efter sin föregångare Joe Biden. Trump är den ende presidenten i amerikansk historia som blivit ställd inför riksrätt två gånger, och det är också många som försöker ställa en psykiatrisk diagnos på honom. Men hur är det med andra presidenter genom historien? Christer Nilsson, som är medicinhistoriker, tar en titt på anklagelser och bevisade fakta.

Radikalfeminismen

Radikalfeminismen

🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Feministisk glaciärforskning är underhållande läsning, men skrattet fastnar i halsen när man förstår att projektet både sponsrats med motsvarande miljoner skattekronor och kunnat publiceras i en ansedd vetenskaplig publikation – inte en skämttidning eller Ding Ding värld. Debattören, professor Karl- Olov Arnstberg, tar detta som exempel på hur radikalfeminismen flyttat fram sina positioner och går till botten med denna sexistiska, självömkande och irrationella dogm.

Robotarna tar över – om vi låter dem

Robotarna tar över – om vi låter dem

🟠 LEDARE Nya Tider granskar i detta nummer den stora och svåra frågan om vad som sker när robotarna inte bara blir en del av vardagen – utan tar över. Redan nästa år planerar ledande teknikföretag, som Tesla, att lansera sina människoliknande robotar som klarar arbetsuppgifter både i industrin och i våra hem.

Reflektioner från nationaldagen

Reflektioner från nationaldagen

🟠 KRÖNIKA Den nationalistiska utomparlamentariska organisationen Det fria Sverige anordnade traditionsenligt ett nationaldagsfirande i Svenskarnas hus i Älgarås. I år var också Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand inbjuden som gäst. I en krönika för Nya Tider skildrar Kasselstrand en fullspäckad dag med både arbete och firande. Han bjuder också läsaren på många personliga reflektioner kring svensk nationalistisk organisering.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.