Bärkassar av plast ska kosta upp till sju kronor med den nya skatten, men soppåsar berörs inte. Tanken är tydligen att man ska köpa två påsar; en för att bära hem varor och en för att slänga hushållssopor, i stället för att återanvända dagens plastkasse. För man kan väl inte slänga soporna i en papperskasse? Foto: Sevab

Plastskatt – ett slag i luften

Snart kommer en vanlig bärkasse att kosta uppåt sju kronor. Räddar det miljön? Knappast. Det enda som händer är väl att det blir jobbigt för sopåkarna när soporna ligger i papperspåsar i stället. Det handlar återigen om symbolpolitik och att krama ut ännu mer skatt, i detta fall beräknat 2,1 miljarder kronor per år, till det havererade samhällsexperimentet.

Nu ska Sverige visa att man går i täten vad gäller miljön. Efter flygskatt blir det nu skatt på plastpåsar. Bra, va?
Vi har på Nya Tider tittat lite närmare på vad det innebär. Många bär hem sin mat i bärkassar av plast och återanvänder denna sedan för hushållssopor. Enkelt och praktiskt. Vad är då tanken att man ska göra istället, när plastskatten uppenbart har till syfte att vi ska köpa kassar av papper i stället?

Vi ringer till några kommuner och ställer den frågan. De vi pratar med är dock osäkra på vad politikerna i riksdagen egentligen tänkt sig med den nya lagen, förutom mantrat ”minska användningen av plast”. De föreslår att vi inte ska använda papperskassar till våra hushållssopor, utan att vi ska köpa speciella soppåsar av plast. Soppåsar kommer att undantas från skatten.

Så man ska alltså först köpa pappkassar, som man lämnar till återvinningen, och sedan köpa speciella plastpåsar för sopor? Blir det inte dubbelt så mycket påsar?

Ett par kommuner råder oss att köpa soppåsar av komposterbar plast. Det låter ju bra. Vi letar på några större butiker på nätet med hushållsartiklar, men hittar inget. Inte ens Coop, som profilerar sig som en grön butik, erbjuder några nedbrytbara plastpåsar. Det närmaste vi kommer via deras kundtjänst är Coops egna avfallspåsar i olika färger av förnyelsebar PE.

Den så kallade bio-polyetylen eller ”grön PE” återkommer även i Coops ”Bio fryspåsar” och ”Fossilfria påsar”. När vi tittar på tillverkarens hemsida slår de sig för bröstet med att plasten är ”snäll mot miljön” då den inte är gjord av olja utan ekologiska sockerrör. Egenskaperna är dock exakt desamma som för vanlig plast och den källsorteras som plast.

Tillverkaren skriver under rubriken ”Varför är inte er plast nedbrytbar” följande: ”Inom vår forskning och produktutveckling söker vi ständigt efter olika bionedbrytbara material. Men än så länge har inga av våra försök lyckats skapa samma kombination av ekovänlighet och höga kvalitet som våra nuvarande lösningar”. Det vill säga inte nedbrytbar alls.

Ni som har erfarenhet av påsar gjorda av sockerrör har kanske råkat ut för det som undertecknad erfarit ibland, nämligen att om man fyller dem med blöta saker, till exempel hushållssopor, så börjar de läcka. Inte särskilt lyckat.

Nedbrytbara plastpåsar existerar dock, har vi fått höra. På Kommunernas bransch-organisation för avfallshantering, Avfall Sverige, varnade man förra året just för komposterbar plast. Regeringens plastutredare Åsa Stenmarck konstaterade då att de plaster som kallas nedbrytbara orsakar samma skador på marin miljö som konventionell plast.

Främst för att ”komposterbar” inte är samma sak som att plasten bryts ned i naturen, utan det krävs särskilda industriella kompostanläggningar för att bryta ned den. Folk som läser ordet ”komposterbar” kan dock förledas att tro att det är okej att lägga den i egen kompost eller lämna den i naturen, där den alltså gör precis samma skada som an­nan plast.

Återigen vill politikerna alltså visa krafttag, utan att det egentligen får någon effekt. Det är en sorts regndans. Man känner att man gör något, späker sig själv, men det gör egentligen ingen som helst praktisk skillnad.

Sverige står i dag för totalt mindre än 0,01 procent av plast som hamnar i världens hav. Inte ens i Östersjön är det vi som skräpar ned, utan det mesta flyter in från Atlanten. Som vi skrev på vår nätupplaga v14/2019 har en studie visat att 90 procent av plasten i haven kommer från tio asiatiska och afrikanska floder.

I Sverige är vi däremot väldigt duktiga när det kommer till plaståtervinning. År 2017 återvanns 44 procent av plastförpackningarna, medan resten till stor del energiåtervanns, det vill säga brändes upp. Totalt energiåtervinner vi hela 77 procent av all plast och deponerar, det vill säga lagrar, bara 0,0044 procent av allt plastavfall.

Tänk om Sverige kunde bidra till att rena de tio värst nedskräpade floderna i stället, innan plasten når haven. Då skulle vi faktiskt kunna göra en skillnad – vilket vi inte gör med inhemsk plastskatt. Skulle vi ha råd? Det är en prioriteringsfråga.

I veckans nummer berättar vi hur Sverige är med och finansierar en ny tunnelbanelinje i Ankara, och många andra projekt runt om i världen. Vi har också tidigare berättat att kostnaden för ett års asylmottagande i Sverige kostar dubbelt så mycket som FN:s budget för alla flyktingar i hela världen, så pengar finns uppenbarligen. Det handlar bara om vad man vill göra med dem.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Varför slutade Henrik Schyffert med sin asylaktivism?

Varför slutade Henrik Schyffert med sin asylaktivism?

🟠 Under ett par års tid, från våren 2015 och framåt, figurerade Henrik Schyffert i de flesta medier, alltid med samma budskap: ”Välkomna alla flyktingar – Sverige har råd!” Han var en av de mest tongivande asylaktivisterna bland svenska kändisar, men idag är det tyst från den tidigare så talföre komikern. Veckans debattör Bitte Assarmo berättar vad som hände med Schyffert.

Antidemokrater – vilka är de?

🟠 LEDARE. Nyligen förbjöd Grekland det nationalistiska partiet Hellenes. Detta utan att partiet egentligen begått något brott – anklagelserna var högst svepande, vilket vi berättar om närmare i detta nummer. Den verkliga orsaken verkar i­stället vara att Hellenes fick oväntat stort stöd av väljarna och med valet bara några veckor bort såg makthavarna ingen annan utväg än ett förbud.

Läs även:

Varför slutade Henrik Schyffert med sin asylaktivism?

Varför slutade Henrik Schyffert med sin asylaktivism?

🟠 Under ett par års tid, från våren 2015 och framåt, figurerade Henrik Schyffert i de flesta medier, alltid med samma budskap: ”Välkomna alla flyktingar – Sverige har råd!” Han var en av de mest tongivande asylaktivisterna bland svenska kändisar, men idag är det tyst från den tidigare så talföre komikern. Veckans debattör Bitte Assarmo berättar vad som hände med Schyffert.

Antidemokrater – vilka är de?

🟠 LEDARE. Nyligen förbjöd Grekland det nationalistiska partiet Hellenes. Detta utan att partiet egentligen begått något brott – anklagelserna var högst svepande, vilket vi berättar om närmare i detta nummer. Den verkliga orsaken verkar i­stället vara att Hellenes fick oväntat stort stöd av väljarna och med valet bara några veckor bort såg makthavarna ingen annan utväg än ett förbud.

Massinvandringens prislapp

Massinvandringens prislapp

🟠 DEBATT. Arbetsinvandringen var en lönsam affär för Sverige. Sedan krigsslutet bidrog invandrarna årligen med en procent till Sveriges växande BNP. I början av 1970-talet drabbades Sverige av en lågkonjunktur och ströp arbetsinvandringen. ”Flyktinginvandringen” kom som en ersättare och på något självklart sätt antogs det att också den skulle bli lönsam. När riksdagen i mitten av 1970-talet bestämde att Sverige i fortsättningen skulle vara ett mångkulturellt land ansågs det därför inte behövligt med någon ekonomisk utredning av konsekvenserna.

Nyhetsdygnet

De senkomnas förundran

🟠 Bokrecension. Mustafa Panshiri och Jens Ganman har nu i flera år tillsammans och var för sig skrivit och debatterat om hur Sverige håller på att förändras. De förstår att det mångkulturella samhället inte fungerar, de tar upp gängkriminaliteten, och de provar att bryta mot gamla PK-normer om hur debatten ska föras. De känner sig för, bit för bit, kan man säga. Denna bok innehåller resereportage runtom i Sverige gjorda under 2022 och 2023, och de reser även till Frankrike och Finland. Men de har inte mycket att säga.

Peter Gøtzsche i härnadståg mot psykiatrin

🟠 Bokrecension. Den stridbare och frispråkige Peter Gøtzsche är specialistläkare i internmedicin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet. Han har publicerat över 75 artiklar i fem stora vetenskapliga tidskrifter. Han har skrivit flera böcker där han inte håller igen på kritiken. Läkemedelsindustrin kal­lar han regelmässigt för kriminalindustrin.

Riksbyggare Gustav Eriksson Vasa

🟠 HISTORIA. Den sjätte juni i år är det femhundra år sedan Gustav Eriksson Vasa utsågs till kung av Sverige. Historien om ursprunget till Vasaloppet och hur Vasa sedan ledde befrielsekriget som resulterade i att den danske unionskungen Kristian II drevs ut ur Sverige är allmänt känd, men vad som hände därefter är egentligen ännu viktigare. Som kung drev Gustav Vasa ihärdigt på för att skapa ett enhetligt rike med en effektiv byråkrati. Han kal­las för riksbyggaren som lade grunden för den moderna staten, och han var beredd att gå över lik för att uppnå detta.

Sugen på att äta i rymden?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ett franskt start-upbolag, Zephalto, som grundades av flygingenjören Vincent Farret d'Astiès, kommer att låta sex personer lyfta 25 kilometer över jorden i en tryckkapsel fäst vid en ballong. Passagerarna kommer att serveras måltider tillagade av stjärnkockar (sic!) och franskt vin samtidigt som de betraktar jorden från ovan jorden

Så kan en fientlig AI teoretiskt utplåna mänskligheten

🟠 Artificiell intelligens förbättrar sig själv. Med en ofattbar intelligens och förmågor som vida överstiger våra egna kan en artificiell intelligens (AI) komma att bli en välsignelse för mänskligheten. Men allt fler experter varnar för att risken finns att vi tappar kontrollen och att en AI blir vår undergång. En sak som dock sällan utforskas när media belyser ämnet är hur en skadlig eller fientlig AI praktiskt skulle kunna agera.

Vindkraft till havs hotar Östersjö­tumlaren – riskerar utrotning

🟠 Samtidigt som vindkraften prisas som ”klimatvänlig”, riskerar konsekvenserna för djur och natur att bli ödesdigra. För Östersjöns enda val – tumlaren – är läget särskilt allvarligt. Populationen på 500 individer är sedan länge utrotningshotad, och nu varnar forskare för att de stora vindkraftsparkerna till havs ökar belastningen ytterligare. ”Undervattensbuller kan leda till både hörselskador och död. Tumlarna är helt beroende av att kunna använda sina klickljud för att navigera och hitta mat. När deras hörsel försämras eller försvinner helt riskerar de att svälta ihjäl”, varnar Magnus Danbolt, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar län. I denna del två av Nya Tiders reportageserie om havsbaserad vindkraft granskar vi dess förbisedda miljöeffekter.

Paschs säkra tändstickor

🟠 HISTORIA Tändstickan har en lång historia – de första nämns i en kinesisk källa från cirka 950 e.Kr. – och har i Europa utvecklats av olika uppfinnare. Det var dock den svenske kemisten Gustaf Erik Pasch som utvecklade säkerhetständstickorna och tog patent på denna uppfinning 1844.

Stig Dagerman och Tyskland

🟠 HISTORIA Tysk höst, som är skriven av Stig Dagerman, är en reportagebok av stort historiskt värde än idag. I den här reportageboken berättar Dagerman nämligen om vad han såg och fick veta av olika personer han mötte och talade med under ett besök i ett sönderbombat Tyskland hösten 1946.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Senaste numret

NyT22web-thumbnail
Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.