Bärkassar av plast ska kosta upp till sju kronor med den nya skatten, men soppåsar berörs inte. Tanken är tydligen att man ska köpa två påsar; en för att bära hem varor och en för att slänga hushållssopor, i stället för att återanvända dagens plastkasse. För man kan väl inte slänga soporna i en papperskasse? Foto: Sevab

Plastskatt – ett slag i luften

Snart kommer en vanlig bärkasse att kosta uppåt sju kronor. Räddar det miljön? Knappast. Det enda som händer är väl att det blir jobbigt för sopåkarna när soporna ligger i papperspåsar i stället. Det handlar återigen om symbolpolitik och att krama ut ännu mer skatt, i detta fall beräknat 2,1 miljarder kronor per år, till det havererade samhällsexperimentet.

Nu ska Sverige visa att man går i täten vad gäller miljön. Efter flygskatt blir det nu skatt på plastpåsar. Bra, va?
Vi har på Nya Tider tittat lite närmare på vad det innebär. Många bär hem sin mat i bärkassar av plast och återanvänder denna sedan för hushållssopor. Enkelt och praktiskt. Vad är då tanken att man ska göra istället, när plastskatten uppenbart har till syfte att vi ska köpa kassar av papper i stället?

Vi ringer till några kommuner och ställer den frågan. De vi pratar med är dock osäkra på vad politikerna i riksdagen egentligen tänkt sig med den nya lagen, förutom mantrat ”minska användningen av plast”. De föreslår att vi inte ska använda papperskassar till våra hushållssopor, utan att vi ska köpa speciella soppåsar av plast. Soppåsar kommer att undantas från skatten.

Så man ska alltså först köpa pappkassar, som man lämnar till återvinningen, och sedan köpa speciella plastpåsar för sopor? Blir det inte dubbelt så mycket påsar?

Ett par kommuner råder oss att köpa soppåsar av komposterbar plast. Det låter ju bra. Vi letar på några större butiker på nätet med hushållsartiklar, men hittar inget. Inte ens Coop, som profilerar sig som en grön butik, erbjuder några nedbrytbara plastpåsar. Det närmaste vi kommer via deras kundtjänst är Coops egna avfallspåsar i olika färger av förnyelsebar PE.

Den så kallade bio-polyetylen eller ”grön PE” återkommer även i Coops ”Bio fryspåsar” och ”Fossilfria påsar”. När vi tittar på tillverkarens hemsida slår de sig för bröstet med att plasten är ”snäll mot miljön” då den inte är gjord av olja utan ekologiska sockerrör. Egenskaperna är dock exakt desamma som för vanlig plast och den källsorteras som plast.

Tillverkaren skriver under rubriken ”Varför är inte er plast nedbrytbar” följande: ”Inom vår forskning och produktutveckling söker vi ständigt efter olika bionedbrytbara material. Men än så länge har inga av våra försök lyckats skapa samma kombination av ekovänlighet och höga kvalitet som våra nuvarande lösningar”. Det vill säga inte nedbrytbar alls.

Ni som har erfarenhet av påsar gjorda av sockerrör har kanske råkat ut för det som undertecknad erfarit ibland, nämligen att om man fyller dem med blöta saker, till exempel hushållssopor, så börjar de läcka. Inte särskilt lyckat.

Nedbrytbara plastpåsar existerar dock, har vi fått höra. På Kommunernas bransch-organisation för avfallshantering, Avfall Sverige, varnade man förra året just för komposterbar plast. Regeringens plastutredare Åsa Stenmarck konstaterade då att de plaster som kallas nedbrytbara orsakar samma skador på marin miljö som konventionell plast.

Främst för att ”komposterbar” inte är samma sak som att plasten bryts ned i naturen, utan det krävs särskilda industriella kompostanläggningar för att bryta ned den. Folk som läser ordet ”komposterbar” kan dock förledas att tro att det är okej att lägga den i egen kompost eller lämna den i naturen, där den alltså gör precis samma skada som an­nan plast.

Återigen vill politikerna alltså visa krafttag, utan att det egentligen får någon effekt. Det är en sorts regndans. Man känner att man gör något, späker sig själv, men det gör egentligen ingen som helst praktisk skillnad.

Sverige står i dag för totalt mindre än 0,01 procent av plast som hamnar i världens hav. Inte ens i Östersjön är det vi som skräpar ned, utan det mesta flyter in från Atlanten. Som vi skrev på vår nätupplaga v14/2019 har en studie visat att 90 procent av plasten i haven kommer från tio asiatiska och afrikanska floder.

I Sverige är vi däremot väldigt duktiga när det kommer till plaståtervinning. År 2017 återvanns 44 procent av plastförpackningarna, medan resten till stor del energiåtervanns, det vill säga brändes upp. Totalt energiåtervinner vi hela 77 procent av all plast och deponerar, det vill säga lagrar, bara 0,0044 procent av allt plastavfall.

Tänk om Sverige kunde bidra till att rena de tio värst nedskräpade floderna i stället, innan plasten når haven. Då skulle vi faktiskt kunna göra en skillnad – vilket vi inte gör med inhemsk plastskatt. Skulle vi ha råd? Det är en prioriteringsfråga.

I veckans nummer berättar vi hur Sverige är med och finansierar en ny tunnelbanelinje i Ankara, och många andra projekt runt om i världen. Vi har också tidigare berättat att kostnaden för ett års asylmottagande i Sverige kostar dubbelt så mycket som FN:s budget för alla flyktingar i hela världen, så pengar finns uppenbarligen. Det handlar bara om vad man vill göra med dem.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Biskopars fördömande av Paludan väcker frågor

Biskopars fördömande av Paludan väcker frågor

🟠 ”Vi, representanter från muslimska samfund och Göteborgs stift, Svenska kyrkan, står enade i vårt fördömande av de islamofobiska hatattackerna mot muslimer och Koranen”. Så inleds ett pressmeddelande, publicerat den 11 maj, undertecknat av Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift, tillsammans med två muslimska företrädare. Prästen Axel W Karlsson resonerar i denna debattartikel att det kanske inte är etiskt rätt att bränna Koranen, men det ingår i det demokratiska systemet av yttrandefrihet och ett sekulärt samhälle. Är då själva den demokratiska ordningen ett hot mot islam?

Politiska lappkast gör valen meningslösa

Politiska lappkast gör valen meningslösa

🟠 Svenska politiker har valt att bryta en 150 år lång tradition av svensk neutralitet och ansöka om medlemskap i Nato. Man gör detta bakom ryggen på väljarna. När vi gick till val för snart fyra år sedan så lade folk sin röst på ett parti som man trodde representerade deras åsikt, till exempel att Sverige skulle förbli neutralt. Det visar på ett avgrundsdjupt förakt för hela det demokratiska systemet när partierna sedan gör precis tvärtom.

Läs även:

Biskopars fördömande av Paludan väcker frågor

Biskopars fördömande av Paludan väcker frågor

🟠 ”Vi, representanter från muslimska samfund och Göteborgs stift, Svenska kyrkan, står enade i vårt fördömande av de islamofobiska hatattackerna mot muslimer och Koranen”. Så inleds ett pressmeddelande, publicerat den 11 maj, undertecknat av Susanne Rappmann, biskop i Göteborgs stift, tillsammans med två muslimska företrädare. Prästen Axel W Karlsson resonerar i denna debattartikel att det kanske inte är etiskt rätt att bränna Koranen, men det ingår i det demokratiska systemet av yttrandefrihet och ett sekulärt samhälle. Är då själva den demokratiska ordningen ett hot mot islam?

Politiska lappkast gör valen meningslösa

Politiska lappkast gör valen meningslösa

🟠 Svenska politiker har valt att bryta en 150 år lång tradition av svensk neutralitet och ansöka om medlemskap i Nato. Man gör detta bakom ryggen på väljarna. När vi gick till val för snart fyra år sedan så lade folk sin röst på ett parti som man trodde representerade deras åsikt, till exempel att Sverige skulle förbli neutralt. Det visar på ett avgrundsdjupt förakt för hela det demokratiska systemet när partierna sedan gör precis tvärtom.

En svensk sömngångare?

En svensk sömngångare?

🟠 KRÖNIKA Hans Blix var en svensk toppdiplomat. Nu fyller han snart 94, det är klart att han blir firad. Och det är gott så. Men det är oundvikligt att det i det sammanhanget också blir fråga om mannens karriär. Och vad var det egentligen för en bana? Det är något underligt med Blix karriär och med hans egen bedömning av den. Och jag tror jag har aning om varför det är det.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Två män och ett kylskåp

🟠 HISTORIA Människan har i alla tider strävat efter att förvara mat så att den inte förstörs. Olika metoder för detta har varit saltning, torkning och rökning. Mat kom även att förvaras kyld i källare och särskilda ishus. Till sist såg de första kylskåpen dagens ljus. Kylskåpet kom dock att utvecklas och förbättras av de två svenska uppfinnarna Baltzar von Platen och Carl Munters.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.