Statsminister Magdalena Andersson presenterar, tillsammans med finansminister Mikael Damberg och energi- och digitaliseringsminister Khashayar Farmanbar, på en presskonferens den 17 augusti regeringens förslag att ”skydda svenska folket mot Putin-priser på energi” genom att använda ”60 skvalpande miljarder kronor” hos statliga Svenska kraftnät för att finansiera ett högkostnadsskydd för elpriser. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Politikernas kamp om elkonsumenternas röster – (S) har hittat 60 miljarder som ”ligger och skvalpar”

EKONOMI.
Insikten om att den svenska elmarknaden riskerar att stjälpa förtroendet för politikernas förmåga att lösa de viktiga samhällsproblemen, har lett till en politisk dragkamp med elpriset som rep. Regeringen har letat upp 60 miljarder kronor som ”ligger och skvalpar” och vill använda dem för att finansiera ett ”högkostnadsskydd”. Flera bedömare anser att det strider mot EU-reglerna och att det därför är omöjligt att genomföra. Oppositionen pratar istället om att sänka skatterna och momsen på el och andra typer av högkostnadsskydd.

Regeringen tillkännagav vid en pressträff den 17 augusti att Svenska kraftnäts överskott i flaskhalsavgifterna skall delas ut till elkonsumenterna, som finansiering av ett högkostnadsskydd för elpriserna. Det handlar om drygt 59,3 miljarder kronor under 2023, enligt en preliminär beräkning av Svenska kraftnät som finansminister Magdalena Andersson relaterade. Hon sade att ”det här är pengar som ligger och skvalpar” på ett konto hos Svenska kraftnät och därför kan de användas för att kompensera elkunderna, både enskilda och företag.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Europa står inför en exempellös energikris och avindustrialisering

Europa står inför en exempellös energikris och avindustrialisering

🟠 EU:s nota för energikrisen är redan 7,3 biljoner kronor. Höga energipriser tvingar Europas energikrävande industrier att stänga ned. Det har lett till att tillverkningen av livsviktig konstgödsel nästan helt utraderats, och liknande ser det ut för metaller och gummi – alla livsviktiga för mängder av andra industrier och inte minst jordbruket. Sprängningarna av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 kan mycket väl bli nådastöten för Europas industri, som redan gick på knäna på grund av allvarliga störningar i försörjningskedjan. Situationen riskerar att sammantaget med småföretagsdöden leda till massuppsägningar och en långvarig lågkonjunktur vi inte sett sedd sedan den stora depressionen för nästan hundra år sedan.

Den finansiella stabiliteten hotas av EU:s elmarknad, sanktioner och Rysslands motåtgärder

Den finansiella stabiliteten hotas av EU:s elmarknad, sanktioner och Rysslands motåtgärder

🟠 EKONOMI. Den 2 september klargjorde Ryssland att man inte skulle återuppta leveranserna av naturgas via gasledningen Nord Stream 1 efter ett servicestopp. Stopp i gasleveranserna är en katastrof för både Tysklands och andra EU-länders energiförsörjning, med extrema prishöjningar och energibrist som följd. Handelssystemet på elmarknaden skapar också stora risker i det finansiella systemet när priserna rusar, vilket tvingat fram extraordinära och stora statliga garantiåtaganden. Det är EU:s inre elmarknad som orsakat stora delar av de problem som nu hanteras, enligt en expert som Nya Tider konsulterat.

Läs även:

Riksbanken: Betalningar måste fungera – både i vardag och kris

Riksbanken: Betalningar måste fungera – både i vardag och kris

🟠 EKONOMI Ett högre tryck på att stärka kontanternas ställning pekar på ett tydligare fokus på att ett mer realistiskt krismedvetande växer fram. En push för kontanternas vara presenterades av vice riksbankschef Aino Bunge vid ett seminarium anordnat av Riksbanken den 25 april. Riksban¬ken offentliggjorde den 5 juni att man kommer att öppna ytterligare ett kontanthanteringskon¬tor 2025. Verksamheten riktas till värdebolag och banker.

BRICS utveckling: fortsatt expansion och ”de-dollarisation”

BRICS utveckling: fortsatt expansion och ”de-dollarisation”

🟠 EKONOMI BRICS utvidgning ser ut att fortsätta, trots att två av de tidigare inbjudna länderna dragit tillbaka eller inte fullföljt sina anslutningar 2023. Strategin att fjärma sig från US-dollar fortsätter att spridas och flera länder står på kö för att ansluta sig till BRICS. Argentinas avhopp och Saudiarabiens tystnad påverkar inte intrycket av att BRICS är en faktor att räkna med.

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

Inflationen, räntan och den ekonomiska utvecklingen – en snårig historia

🟠 EKONOMI De ekonomiska förutsättningarna drar åt olika håll, när Riksbanken efter två år började sänka räntenivån igen vid sitt penningpolitiska möte den 7 maj. Pressen på Riksbanken att sänka räntan var stor från de stora bankerna och finansiella instituten, när marknaden för nya lån börjat svikta påtagligt både för hushållen och inom företagssektorn. De mest påstridiga krafterna ville att Riksbanken skulle avisera upp till sex eller åtta räntesänkningar redan i år, för att komma ner till styrräntans målnivå, 2 procent.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sanna hjältar är det ofta tyst om

🟠 BOKRECENSION Som sommarläsning kan det vara lämpligt att planera en läsning av mindre kända delar av Sveriges militärhistoria. Militärhistorikern Leif Björkman tar upp händelser och fakta som många helst skulle vilja glömma eller gömma. Obekväma sanningar kan också vara till lärdom för framtiden. En annan aspekt i denna bok är benämningen hjälte. I dagens media tillskrives hjältetitlar för nästan minimala och självklara medmänskliga insatser. I denna bok handlar det om två riktiga hjältar, två svenska officerare som genomgått sovjetisk fångenskap och i tystnad fick återvända till Sverige.

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Det mystiska folket

🟠 HISTORIA Alla känner till romarna och Romarriket. Däremot är etruskerna, vars civilisation föregick romarnas, inte ens hälften så kända. En mycket sannolik orsak till att etruskerna till stor del är ett mysterium idag är att många av deras egna skrifter inte bevarades. Däremot har deras gravfynd och konst bevarats och arkeologiska upptäckter görs än idag.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.