Skip to Content

Rembrandt Van Rijn, detalj av självporträtt från år 1632. Liknar det förmodade porträtt som hittades i Sverige för några år sedan. Foto: Wikimedia commons

Rembrandts första självporträtt kan ha dykt upp i Sverige

Digital utgåva

Den svenska konstvärlden håller andan. En tidigare helt okänd 1600-talsmålning som för några år sedan dök upp på en auktion i Uppsala kan i själva verket vara Rembrandts första självporträtt. Det står klart efter fem års ingående analyser av målningen. Om analyserna stämmer kan det bli årtiondets största konstnyhet.

Publicerad: 16 oktober, 2018, 23:45

  • Svenska

Läs även

När målningen för första gången ställdes ut på auktionen i Uppsala var den så svårt missfärgad att man inte kunde se originalfärgskalan. Målningen, som man först trodde var en 1800-talskopia, var väldigt lik ett självporträtt av Rembrandt som konstnären hade målat år 1632 och som finns i The Burrell Collection i Glasgow. När experter från Nederländerna tillkallades för att ta sig en närmare titt på målningen, konstaterades dock att det rörde sig om en tavla från 1600-talet. Det var verkligen en ung Rembrandt som var avbildad. Nu kvarstod dock frågan: var den utförd av Rembrandt själv?

Anlitade berömd konstexpert

Den nye ägaren var förstås mycket angelägen om att få reda på hur saker och ting verkligen förhöll sig. Han anlitade därför en av konstvärldens stora experter på 1500- och 1600-talskonst, Anna Bronzoni Catellani. Catellani, som genom åren har utfört konservering och restaurering av flera tusen konstverk, har i fem års tid analyserat tavlan och alla resultat pekar i samma riktning.

– I och med att så mycket står på spel så har jag velat ha tre olika byråer som oberoende av varandra har analyserat, och resultaten är enhälliga. Jag tror att vi i väldigt mycket närmar oss ett slut – ett lyckligt slut, säger Anna Catellani till Epoch Times.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Simon Stålenhag – svensk succékonstnär

KULTURSimon Stålenhag är en svensk konstnär vars visioner av ”en ålderdomlig framtid” redan rönt stor uppmärksamhet på nätet. Hans tre böcker, där målningarna med korta beskrivningar utgör en fantasikittlande berättelse, har även släppts på engelska efter en gräsrotskampanj som drog in tre miljoner kronor. Nu kan en av hans böcker, som utspelar sig i amerikanskt 90-tal, bli film.

Stora sjöriket i Småland

RESMÅL

Mössens paradis och samhällets förfall

KULTURDoktor John B. Calhoun vigde sitt liv åt att bygga upp det perfekta paradiset för möss – bara för att se det kollapsa gång på gång i en förprogrammerad social massdöd. Han var etolog, det vill säga han studerade djurens beteende. Resultaten av hans studier förlänade honom en evig plats i läroböcker i psykologi och sociologi. De ger en del svar, men främst ställer de brännande frågor om mänskligheten och dess framtid.

Vett och etikett – för hundra år sedan

KULTUR OCH TRADITIONVett och etikett – det vill säga de regler och koder för hur man ska uppföra sig i givna situationer – var någonting viktigt förr för både hög och låg. Hur skulle en dam till exempel bete sig om en främmande herre kom gåendes emot henne på trottoaren och var oförskämd nog att hälsa? Eller ännu värre, han erbjuder damen ifråga att gå under hans paraply när regnet strilar ner? Hur uppför man sig på en finare bjudning? Hur ska man vara klädd om man tar en promenad i Stadsparken en solig sommardag? Eller en kylig vinterdag? För hundra år sedan fanns det svar på dessa frågor.

Stråkkvartetter av Beethoven – inga nyanlända lyssnade

KULTURTeatergatan 20 är ett brasserie som startat kammarmusikklubben T20. Det är inte många som känner till detta lovvärda kulturinitiativ och det är i Sverige väldigt ovanligt. För att få PK-poäng bland cityliberalerna i Göteborg har dock Teatergatan 20 anslutit sig till nätverket Kulturkompis för att ”nyanlända skall träffa etablerade svenskar”.

Karlbergs slott – Världens äldsta militärakademi

KULTURI dag är det inte många som känner till att den äldsta krigsskolan i världen ligger i Sverige, närmare bestämt på Karlbergs slott. Från allra första början var den för utbildning av sjöbefäl och fungerar än i dag som militärhögskola med grundläggande officersutbildning och vidareutbildning för hela Försvarsmakten. Slottets svenska historik är minst sagt imponerande, därtill tillkommer den fantastiska parken, en gång för länge sedan en storartad trädgård, i dag en grön oas mellan bullrande trafikleder i Solna och Stockholm.

Ett återbesök i eländet

RECENSIONFör några år sedan gjorde Thomas Nydahl tämligen stort intryck med sin essä Black Country (2012). Det var en svidande vidräkning med mångkulturens haveri i det engelska post-industriella hjärtlandet. Nu är han tillbaks med en ny kombinerad essä, reseskildring och debattskrift om ett engelskt landskap, betitlad Från All My Loving till Allahu Akbar (2019).

Kräftor i sommaraftonen

KULTUR OCH TRADITIONAtt tända lyktor och tillsammans äta kräftor med dill och västerbottenpaj i augustikvällen är en utbredd och omtyckt tradition här i Sverige. Vad som däremot inte är så känt är att kräftor har ätits i Sverige sedan slutet av 1560-talet, men att kräftskivor i vår bemärkelse endast har hållits sedan 1900-talets första årtionden.

Gå till arkivet

Send this to a friend