Bakgrunden är att älgar som vintertid samlas i stora flockar äter mycket på samma begränsade yta och skadorna på skogen blir stora. Det är stora fördelar för älgarna att bilda dessa vintertida storflockar, bland annat kan de traska i varandras spår när snön är djup och de sparar på så vis energi, men instinktivt samlas de där fodertillgången är störst och inget är bättre än en tallplantering. På älgens meny står rönn, asp och sälg men när det inte finns att tillgå äter den tall istället. Älgar har i alla tider samlats i större grupper i nora Skandinavien. I det moderna samhället lockar Trafikverkets saltsmakande och plogade vägar och järnvägar varje år fram älgflockarna med trafikfaror och också olyckor som följd.
I forntid och fram till 1600-talet brukade vandringsälgar fångas i vidsträckta system av fångstgropar, ett typiskt norrländskt fornminne. 30 – 40 000 älgfångstgropar har kartlagts i norra Sverige och ända nere i Dalarna har älg fångats i gropar under sina flockvandringar. 1863 blev älgjakt helt förbjuden, älgen ansågs utrotningshotad och de södra delarna av Sverige var på många håll avskogade. Under 1900-talet återhämtade sig älgarna till följd av de stenhårda återplanteringlagarna som infördes i landet. Det skall också tilläggas att älgflockar på dussintals djur då och då uppträder även nere i Dalsland och Småland, rykten säger att 35 älgar kunnat ses vid Store Mosse under maj månad.
Ekonomiska förluster
En flock älgar orsakar tillsammans ett betestryck på den unga tallskogen med stora ekonomiska förluster till följd. Skogsägarna är sedan början av 1900-talet enligt lag tvingade till att plantera nytt, det förekommer också att de får betala viten när återbeskogningen misslyckas. Olika insektsangrepp, men även älgars matbehov, kan påverka utfallet av en skogsplantering. I delar av Västerbottens län är betesskadorna så omfattande att skogsägarna på flera platser inte når upp till Skogsvårdslagens krav på återbeskogning. Detta medför inte bara produktionsbortfall utan riskerar även att betraktas som ett brott mot lagen med risk för vite som en följd. Under februari 2019 genomförde Sveaskog AB, Holmen Skog AB och SCA AB en gemensam översiktsrekognosering i Västerbotten med helikopter för att besöka kända vinterkoncentrationsområden som återkommande har stora betesskador på främst tall. Skogsbolagen berättar att under den ordinarie älgjakten i Västerbottens län skulle 14 500 älgar ha skjutits, men drygt 2 000 älgar klarade sig undan. Helst skulle skogsföretagen se en utökad ordinarie jakttid på hösten, men vintertida skyddsjakt är en åtgärd som behövs på olika håll. Sveaskog AB, Holmen Skog AB och SCA AB organiserar jaktlag med erfarna jägare inför tillståndsgivna skyddsjakter och den ansökta skyddsjakten var tänkt att genomföras i Västerbotten i områden runt Storuman, Åsele och Lycksele kommun där behovet av jakt anses störst. I merparten av de områden som skyddsjaktansökan gällde så har berörda älgförvaltningsområden inte uppnått avskjutningsmålen under ordinarie jakttid vilket resulterade i en ovanligt hög älgtäthet under vintern.
Inför ansökan till länsstyrelsen om jakt fördes även samtal med ett slakteri med målsättningen att skänka klimatsmart kött till de skolmatsbespisningar som finns i de kommunerna där skyddsjakten var tänkt att ske. Men nu blir det inget gratis älgkött till skolbarnen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
