Älgflockar kan orsaka stora skador på skogen. Foto: Pixabay

Skyddsjakt på älg i Västerbotten ställdes in

SCA, Sveaskog, Holmen och andra skogsägare hade gemensamt ansökt till länsstyrelsen i Västerbotten län om tillåtelse för skyddsjakt på 70 djur, länsstyrelsen beviljade endast att 20 älgar skulle få skjutas nu under senvintern, därför ställer skogsägarna in jakten och överklagar beslutet.

Bakgrunden är att älgar som vintertid samlas i stora flockar äter mycket på samma begränsade yta och skadorna på skogen blir stora. Det är stora fördelar för älgarna att bilda dessa vintertida storflockar, bland annat kan de traska i varandras spår när snön är djup och de sparar på så vis energi, men instinktivt samlas de där fodertillgången är störst och inget är bättre än en tallplantering. På älgens meny står rönn, asp och sälg men när det inte finns att tillgå äter den tall istället. Älgar har i alla tider samlats i större grupper i nora Skandinavien. I det moderna samhället lockar Trafikverkets saltsmakande och plogade vägar och järnvägar varje år fram älgflockarna med trafikfaror och också olyckor som följd.

I forntid och fram till 1600-talet brukade vandringsälgar fångas i vidsträckta system av fångstgropar, ett typiskt norrländskt fornminne. 30 – 40 000 älgfångstgropar har kartlagts i norra Sverige och ända nere i Dalarna har älg fångats i gropar under sina flockvandringar. 1863 blev älgjakt helt förbjuden, älgen ansågs utrotningshotad och de södra delarna av Sverige var på många håll avskogade. Under 1900-talet återhämtade sig älgarna till följd av de stenhårda återplanteringlagarna som infördes i landet. Det skall också tilläggas att älgflockar på dussintals djur då och då uppträder även nere i Dalsland och Småland, rykten säger att 35 älgar kunnat ses vid Store Mosse under maj månad.

Ekonomiska förluster

En flock älgar orsakar tillsammans ett betestryck på den unga tallskogen med stora ekonomiska förluster till följd. Skogsägarna är sedan början av 1900-talet enligt lag tvingade till att plantera nytt, det förekommer också att de får betala viten när återbeskogningen misslyckas. Olika insektsangrepp, men även älgars matbehov, kan påverka utfallet av en skogsplantering. I delar av Västerbottens län är betesskadorna så omfattande att skogsägarna på flera platser inte når upp till Skogsvårdslagens krav på återbeskogning. Detta medför inte bara produktionsbortfall utan riskerar även att betraktas som ett brott mot lagen med risk för vite som en följd. Under februari 2019 genomförde Sveaskog AB, Holmen Skog AB och SCA AB en gemensam översiktsrekognosering i Västerbotten med helikopter för att besöka kända vinterkoncentrationsområden som återkommande har stora betesskador på främst tall. Skogsbolagen berättar att under den ordinarie älgjakten i Västerbottens län skulle 14 500 älgar ha skjutits, men drygt 2 000 älgar klarade sig undan. Helst skulle skogsföretagen se en utökad ordinarie jakttid på hösten, men vintertida skyddsjakt är en åtgärd som behövs på olika håll. Sveaskog AB, Holmen Skog AB och SCA AB organiserar jaktlag med erfarna jägare inför tillståndsgivna skyddsjakter och den ansökta skyddsjakten var tänkt att genomföras i Västerbotten i områden runt Storuman, Åsele och Lycksele kommun där behovet av jakt anses störst. I merparten av de områden som skyddsjaktansökan gällde så har berörda älgförvaltningsområden inte uppnått avskjutningsmålen under ordinarie jakttid vilket resulterade i en ovanligt hög älgtäthet under vintern.

Inför ansökan till länsstyrelsen om jakt fördes även samtal med ett slakteri med målsättningen att skänka klimatsmart kött till de skolmatsbespisningar som finns i de kommunerna där skyddsjakten var tänkt att ske. Men nu blir det inget gratis älgkött till skolbarnen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Gotland som strategisk militärpunkt

Gotland som strategisk militärpunkt

🟠 INRIKES Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato innebär samarbete med andra medlemsstater. Man ser den svenska ön som en strategisk punkt mellan det svenska fastlandet och de baltiska länderna. Övningar med samordnade uppgifter är en del i detta samarbete.

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

🟠 INRIKES Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar talade på Almedalsveckans sista dag den 27 juni och gav då sitt fulla stöd till Nato-ländernas Ukrainapolitik. Partiet har i praktiken övergivit sitt Natomotstånd sedan 2022, även om det fortfarande finns kvar i partiprogrammet formellt.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.