Skip to Content

Kristian II och Stockholms blodbad.

Stockholms blodbad 7-9 november 1520 – Riksföreståndarens änka mot kungen

Digital utgåva

År 1513 avled den danske kungen Hans. Han hade dock inte bara varit kung av Danmark, utan även av Sverige under namnet Johan II. Som kung av Sverige var han dock kortvarig, då de svenska stormännen och allmogen, ledda av Sten Sture d.ä., avsatte honom 1501. Kung Hans efterträddes av sin son Kristian II, som vägrade acceptera den nyligen tillträdde riksföreståndaren Sten Sture d.y. som regent av Sverige och intog landet med sin armé, men riksföreståndarens hustru vägrade ge upp kampen om Stockholm.

Publicerad: 7 november, 2017, 22:37

  • Svenska

Läs även

Stortorget, som är beläget i närheten av Stockholms slott, är huvudstadens äldsta torg. Hit beger sig många av de turister som besöker Gamla stan och sedan 1915 arrangeras traditionsenligt julmarknad här. Platsen har dock en blodig historia. Här lät Magnus Ladulås år 1280 avrätta tre folkungar som gjort uppror mot honom och från 7 till 9 november 1520 lät Kristian II avrätta omkring 90 personer, inklusive adelsmännens tjänstefolk, på just det här torget. Bara tre dagar innan hade Kristian krönts till kung av Sverige i Storkyrkan.

Kristian II av Danmark (1481-1559) ansåg sig ha rätt till Sveriges tron.

Kristian II av Danmark (1481-1559) ansåg sig ha rätt till Sveriges tron.

Inga kvinnor avrättades under dessa dagar, men en enda kvinna ska ha blivit hotad med avrättning. Hon ska ha förts inför Kristian II och fått frågan om hur hon ville dö: om hon ville bli dränkt, hängd eller begravd levande. Kvinnan var riksföreståndare Sten Sture d.y.:s tjugosexåriga änka Kristina Gyllenstierna, som efter sin makes död på Mälarens is i februari samma år varit Kristians hårdaste motståndare.

Riksföreståndare Sten Sture d.y.

Kung Hans hade varit kung över Sverige från 1497, men efter att han blivit avsatt av stormännen och allmogen, ledda av Sten Sture d.ä. 1501, hade Sverige inte styrts av någon kung, utan istället av en riksföreståndare. Riksföreståndare är en ställföreträdande, eller tillfällig, statschef i en monarki. Sten Sture d.ä. blev den förste riksföreståndaren och efterträddes av riksrådet Svante Nilsson (Natt och Dag), som i sin tur efterträddes av den dansk- och unionsvänlige lagmannen Erik Trolle. Trolle förlorade snart ämbetet som riksföreståndare 1513 till Svante Nilssons son Sten Svantesson (Natt och Dag).

Denne Sten Svantesson antog namnet Sture och blev på så vis känd som Sten Sture d.y. men de var alltså inte nära släktingar. Han lierade sig med Sturepartiet, som utgjordes av allmoge och borgare samt bergsmän. Sturepartiet ville, i motsats till Unionspartiet, att Sverige skulle bli självständigt från Kalmarunionen. År 1515 fick Unionspartiet en stark ledare i Gustaf Trolle, en handlingskraftig man. Han var son till Erik Trolle, Sten Sure d.y.:s företrädare, och blev dessutom utnämnd till ärkebiskop, vilket i sig kom att spela en viktig historisk roll. Trolle var dessutom en av Kristian II:s närmaste män. Därför lät Sten Sture d.y. belägra Almarestäkets borg där Trolle höll till och kunde snart inta den. Ärkebiskopen ställdes inför rådet som anklagade honom för landsförräderi och 1517 avsattes han och Almarestäkets borg revs.

Så undanröjde Sten Sture d.y. sin kanske mäktigaste motståndare i Sverige och ska till och med ha avsett att sätta den svenska kronan på sitt eget huvud. Följden blev dock att han och Sturepartiet blev bannlysta av påven, vilket också ledde till Kristian II, som hade anspråk på den svenska tronen, såg denna påvliga bannlysning som en förevändning att gå i krig mot Sverige. 1518 landsteg hans invasionsstyrka utanför Stockholm.

Krig och belägring

Vad som inte är helt känt är att Kristian II faktiskt hade starka argument för sina anspråk på den svenska tronen. Han var ättling till kung Magnus Ladulås och om Sverige hade varit en arvmonarki redan då, hade Kristian, och inte Sten Sture d.y., haft makten i landet. Kristian vägrade därför erkänna riksföreståndaren som legitim svensk härskare.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Gå till arkivet

Send this to a friend