Foto: fdecomite @ Flickr

Storbankerna tjänar miljarder på Greklandslån

Räntan på Greklands nödlån gör återhämtningen ännu svårare för det krisdrabbade landet. Den brittiska organisationen Jubilee Debt har räknat ut att Internationella valutafonden (IMF) sedan 2010 tjänat närmare 24 miljarder kronor på sina lån till Grekland. Om det skuldsatta landet klarar av att betala alla skulderna enligt planen till år 2024 blir IMF:s vinst 40 miljarder kronor.

IMF lånar ut till Grekland med en effektiv ränta på 3,5 procent, men enligt Jubilee Debt är IMF:s omkostnader bara 0,9 procent av lånebeloppet. IMF menar dock att man också måste få in reservkapital för att täcka eventuella framtida förluster.

Även Europeiska centralbanken (ECB) och andra centralbanker inom Eurozonen väntas tjäna minst 100 miljarder kronor, enligt Jubilee Debt. ECB:s vinst kommer främst inte från räntor, utan uppkommer genom att centralbanken köpt upp lån från andra långivare till ett lägre värde än den egentliga skulden som Grekland har, och ECB kräver nu in hela lånebeloppet.

ECB har tidigare sagt att man tänker betala tillbaka en del av denna vinst till Grekland, och 2013 betalade man tillbaka 19 miljarder kronor, men sedan dess har ingen återbetalning skett.

– ECB agerar som en gamfond som köper upp skulder billigt, vägrar delta i skuldavskrivningar och kräver full betalning. Vinsten är ett resultat av ojuste handel och ska inte användas som ett påtryckningsmedel, menar Tim Jones, ekonom på Jubilee Debt.

Jones har räknat ut att mindre än 10 procent av nödlånen kommer det grekiska folket till godo. Resten går till att betala ränta på tidigare lån.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Telefonins svenske pionjär

Telefonins svenske pionjär

🟠 HISTORIA Telefonen började bli en del av människans vardag från och med den sena delen av 1800-talet. Man kan fundera över hur telefonins historia här i Sverige hade sett ut om det inte hade varit för värmlänningen Lars Magnus Ericsson.

Läs även:

Ny studie om riskerna med mRNA-vacciner

Ny studie om riskerna med mRNA-vacciner

🟠 UTRIKES En studie utförd av forskare vid Yale University, publicerad i februari 2025 på den vetenskapliga plattformen MedRxiv, har skapat uppståndelse genom att påvisa att vissa patienter som vaccinerats mot Covid-19 fortsätter att producera spikproteinet i upp till 709 dagar efter injektionen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Medryckande biografi från ett liv inom internationell business

🟠 BOKRECENSION Näringslivet och dess aktörer har ofta något att berätta. Efter ett yrkesliv inom handel, finans och industri, i alla dess förgreningar, så samlar man visdom och upplevelser av en speciell typ – av näringslivstyp. Det vill säga minnen från sådant som affärsjuridik, management och resor och förhandlingar med allsköns affärspartner. Den senaste i raden av sådana memoarer har skrivits av en skånsk äventyrare och businessman vid namn Björn Fajersson. Nya Tiders recensent har läst och begrundat.

Det kristna dopet

🟠 KULTUR ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den helige Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er i alla dagar till tidens slut.”

Vad är distribuerade beräkningar?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Datorvärlden har gått från isolerade maskiner utan yttre kontakter, till sammankopplade i nätverk och vidare till att nästan kunnas se som en stor maskin med kombinerad beräkningsförmåga. Dagens datorer kan få mycket mer gjort när de delar arbetet med andra maskiner. Detta kallas för ”distribuerade beräkningar”, eller på engelska, distributed computing.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.