Skip to Content

Bild vänster: Anna Herman och Andreas Utas gifte sig 1932. Andreas var soldat i Röda Armén i Det stora fosterländska kriget, det vill säga det andra världskriget, i Sovjetunionen och överlevde! Foto: Föreningen svenskbyborna. Bild höger: Andreasson Hinas modesta gård 1929. Alla i Gammelsvenskbyn var inte lika framgångsrika. Foto: Föreningen svenskbyborna
HISTORIA

Svenskbybornas tragiska historia

PappersupplaganNya Tider v. 27

Det är nog inte så många som känner till historien om gruppen svenskättlingar på Dagö som tvingades ut på en lång resa för att bosätta sig vid floden Dnjeprs strand i Ukraina. Trots många umbäranden i form av svält och sjukdomar överlevde en liten skara som arbetade sig till ett framgångsrikt lantbruk i byn de byggde upp. Där blev de även kända för bland annat sin skicklighet i hästuppfödning. Den ryska revolutionen och världskrigen satte dock stopp för framgångssagan.

Publicerad: 1 juli, 2020, 20:08

  • Svenska

Läs även

I nio månader hade de varit på väg från Dagö i Estland till ett nytt liv vid floden Dnjeprs strand i Ukraina. Den 20 augusti 1781 hade 967 svenskar inlett den långa vandringen på 200 mil. Bakgrunden var en konflikt hemma på Dagö mellan en svensk godsägare och en stor grupp svenskättlingar där.

Godsägaren Karl Magnus Stenbock ville bli av med de fria och nackstyva svenskarna och fick den ryska kejsarinnan Katarina II att utfärda en ukas (påbud) som tvingade svenskarna att lämna Dagö. Svenskarna fick ett markområde på 13 000 hektar vid Dnjepr, i ett nyligen erövrat område som kal­la­des Nya Ryssland.

Män, kvinnor och barn fick ge sig iväg på den långa vandringen. Med sig hade de 330 hästar och vagnar och 260 oxkärror. I november hade de nått byn Resjetilovka i Ukraina. De blev tvungna att ordna med ett vinterläger och stannade där i fyra månader tills våren kom. Tyvärr drabbades lägret av smittkoppor och andra sjukdomar i kombination med sträng kyla. Nästan hälften av flyktingarna, främst barn och gamla, dog i lägret. I början på maj 1782 kom de överlevande 535 slutligen fram till Dnjeprs strand. De hade blivit utlovade hus, men de fann bara ödemark.

Svenskbyborna fick börja från noll och bygga hus, röja och odla upp marken. Det gick heller inte så bra för dem eftersom många inte var bönder utan fiskare. Fisket i Dnjepr tycks inte ha varit tillräckligt bra för att försörja dem. Svenskarna led hårt under den kommande vintern och i mars året därpå var endast 135 personer kvar i livet.

Svenskarna på Dagö hade en lång historia bakom sig. Redan i slutet av 1200-talet bosatte sig svenskar på Dagö. Möjligen kom folk från Gotland dit redan på 500-talet. År 1563 lade Sverige beslag på Dagö, som varit i Tyska Orderns ägo sedan 1200-talet, och kom att tillhöra Sverige fram till 1721. Då erövrade Ryssland ön, som då hade cirka 2 000 svenska invånare. Det var alltså ungefär hälften av den svenska befolkningen som deporterades till Ukraina 1781.

Svenskbyborna talade en ålderdomlig svenska, från tiden på Dagö. De hade med sig sin speciella kultur vad gällde sång och musik, namnskick, fester, vigseltraditioner och sin lutherska tro. Trots alla svårigheter – men med något stöd från furst Potemkin – förmådde svenskarna att bygga och utveckla sin by, som heter Galsvänskbi eller Gammölsvänskbi.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Alf Ronnby

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Det gåtfulla ljuset i skyn: Om Betlehemsstjärnan

HISTORIAI Matteusevangeliet berättas att österländska stjärntydare sökte upp nyfödde Jesus efter att ha skådat en stjärna på himlen. Denna stjärna, som endast nämns i ett av de fyra evangelierna, är en gåta som än idag inte har kunnat lösas.

Skogsarbetarhustrun och vanten

HISTORIAErika Aittamaa bodde i byn Lovikka i Tornedalen. Hennes familj var fattig och hon stickade därför vantar som hon sedan sålde. En dag år 1892 råkade hon sticka vantar som var så tjocka och hårda att kunden inte ville ha dem, men dessa kom att bli de allra första lovikkavantarna.

Att mörda en krigarkung – Recension av Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII

HISTORIADen 30 november 1718 stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Överstelöjtnant Olof Dagström inledde därefter en omfattande utredning av kungens död och upptäckte att Karl mördats av fransmannen André Sicre på order av Ulrika Eleonora den yngres make, Fredrik av Hessen-Kassel. Denna utredning och dess följder tas upp av Bob G Lind i boken Upprättelsen – Olof Dagström och motivet bakom mordet på Karl XII. Boken väcker dock frågor.

Gå till arkivet

Send this to a friend