Sydafrika – vår framtid?

Delar av Nya Tiders redaktion har just återvänt från Sydafrika, där vi genomförde intervjuer med politiker och olika invånare, från de rikaste till de fattigaste. Ett av våra mål med resan var att se hur minoriteter i landet behandlas.

I Sverige erhåller etniska minoriteter olika förmåner. Genom positiv särbehandling får de förtur till jobb, bostad, sjukvård och de uppbär olika former av bidrag. Man brukar kalla denna grupp för ”invandrare”, men det är bara för att diskrimineringen ska verka mindre rasistisk. Jag som invandrare från Tjeckien räknas nämligen inte alls till den grupp som på olika sätt ska premieras av myndigheter och skyddas av speciallagar. En person som däremot är född i Sverige kan mycket väl kvala in i den grupp som definieras som ”utsatt”, bara personen har ”rätt” hudfärg. Jag som tjeck räknas tillsammans med svenskar och andra européer som en ”privilegierad vit man”. Hur ser det då ut i Sydafrika, där rollerna är ombytta, där de som utgör en minoritet i västländer är i majoritet? Har de vita motsvarande privilegier där eller blir diskrimineringen mot oss ännu värre när vi inte längre är i majoritet?

Det visar sig att det styrande ANC stiftat en mängd lagar som diskriminerar vita, bland annat måste de ha avsevärt högre poäng för att komma in på universitet, i det offentliga prioriteras svarta och företag som ägs av vita ratas vid offentliga upphandlingar. Någon kanske invänder att de vita i Sydafrika är rika och därmed har bättre förutsättningar. Det stämmer inte. Vi har bland annat besökt kåkstäder där vita bor i skjul – det är inte alls så att alla vita är rika, tvärtom. Den välmående svarta medelklassen som har råd att skicka barn till privatskolor och omgärda sina hem med taggtråd är fler än alla vita tillsammans. Det finns närmare 50 universitet i landet, men bara tre undervisar fortfarande på afrikaans, den vita minoritetens språk. Denna undervisning är nu också på väg att förbjudas.

Diskrimineringen är också absurd, det verkar som att det inte spelar någon roll hur många andra som drabbas, bara de vita blir lidande. Det är nämligen fler svarta som har afrikaans som sitt huvudspråk än vita. Nu drar också en ny våg av landexpropriering igång. Detta trots att det är de vita farmarna som försörjer hela landet med mat. De styrande säger dock att det är viktigare att mark inte ägs av vita – hellre importerar man maten. Någon kanske argumenterar att de vita ”förtjänar” detta på grund av apartheid. Men hur många generationer ska straffas för detta påstådda brott? Många som i dag är vuxna levde inte ens då. Dessutom ratades inte svarta från universitet, tvärtom byggde staten upp universitet för just svarta. Nelson Mandela var till exempel utbildad jurist. Sydafrika fick under denna period bygga upp stängsel längs gränsen, inte för att hålla människorna inlåsta som i Östeuropa, utan för att så många svarta försökte ta sig in i landet från grannländer styrda av svarta. Tänk också på att USA hade ett liknande system fram till 1968.

Sydafrika är inte bara ett pittoreskt land där allt är upp-och-ned. Det är ett levande exempel på hur det kan se ut när vita blir en försvarslös minoritet. Om invandringen fortsätter som den gjort till Europa och Sverige, så är vi snart också där. I flera av landets orter är européer i minoritet. Av alla 16-18-åringar som bor i Sverige i dag anlände åtta procent till vårt land förra året, oftast från andra kontinenter. Det är tydligt att ”positiv särbehandling”, det vill säga diskriminering, inte handlar om vem som är i majoritet respektive minoritet. Det handlar om hudfärg, och det är alltid vi som ska stå tillbaka, det är vi som förväntas ställa oss sist i kön och det är vi som ska straffas för olika påstådda oförrätter.

I Sydafrika utgör afrikanderna mindre än tio procent av befolkningen, men vi är fortfarande en majoritet i Sverige och Europa. Vi kan stoppa denna utveckling och vägra finna oss i att bli en hunsad minoritet, bara vi bestämmer oss för det. Än är det inte för sent.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

🟠 OPINION: IURIE ROSCA Moldavien är trängt mellan öst och väst, Ryssland och Nato. När fronten i Ukraina flyttar sig västerut och ser ut att krackelera på allt fler ställen ser debattören Iurie Rosca ett hot mot att stridigheterna spiller över på hans eget land, Moldavien, där en del redan kontrolleras av ryska ”fredsbevarande” trupper. Men samtidigt är Putin överraskande undfallande i vissa frågor och har till och med lovat att inte angripa led¬ningen i Kiev. Varför? undrar Rosca, och menar att det finns starka kraf¬ter som tjänar på att kriget drar ut på tiden och till och med utvidgas.

Läs även:

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

🟠 OPINION: IURIE ROSCA Moldavien är trängt mellan öst och väst, Ryssland och Nato. När fronten i Ukraina flyttar sig västerut och ser ut att krackelera på allt fler ställen ser debattören Iurie Rosca ett hot mot att stridigheterna spiller över på hans eget land, Moldavien, där en del redan kontrolleras av ryska ”fredsbevarande” trupper. Men samtidigt är Putin överraskande undfallande i vissa frågor och har till och med lovat att inte angripa led¬ningen i Kiev. Varför? undrar Rosca, och menar att det finns starka kraf¬ter som tjänar på att kriget drar ut på tiden och till och med utvidgas.

Trollfabriker och medias trollsång

Trollfabriker och medias trollsång

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Det är bråda tider just nu. I massmediernas redaktioner springer journalister runt som yra höns och kacklar gemensamt: ”Trollfabrik, trollfabrik, trollfabrik.” Artikel efter artikel pumpas ut om det vagt definierade men påstått allt mer överhängande hotet mot samhället som Sverigedemokraterna menas utgöra. Men få verkar se var den verkliga trollsången kommer ifrån.

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Socialminister Jakob Forssmed påstår att vaccinationerna mot Covid-19 är säkra och effektiva. Detsamma påstår hälsominister Acko Ankarberg Johansson som dessutom tillägger att vaccinerna mot Covid-19 är bra för folkhälsan. Samtidigt blir allt fler svenskar smärtsamt medvetna om att så inte alls är fallet när nu plötsligt allt fler nära och kära drabbas av accelererande cancerförlopp, som idag går under benämningen ”turbocancer”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.