<strong>I Alabama</strong> hölls lördagen den 27 juni en demonstration för bevarandet av Sydstatsflaggan med upp till tusen deltagare, efter att guvernören även där bannlyst flaggan från rådhuset. Foto: Twitter

Sydstatsflaggan bannlyses i flera delstater

Efter massmordet den 17 juni i den svarta kyrkan Emanuel African Methodist Episcopal Church i Charleston i South Carolina, då nio människor sköts till döds, har den så kal­lade sydstatsflaggan kommit under kritik. Bland de bilder som har publicerats av skytten, den 21-årige Dylann Roof, förekommer flera där han poserar med denna flagga.
Den svarta aktivisten Bree Newsome tog ned Sydstatsflaggan från monumentet i Columbia den 27 juni, varefter hon greps av polis. En demonstration till stöd för flaggan hölls på samma plats några timmar senare. Foto: Bree Newsome
Den svarta aktivisten Bree Newsome tog ned Sydstatsflaggan från monumentet i Columbia den 27 juni, varefter hon greps av polis. En demonstration till stöd för flaggan hölls på samma plats några timmar senare. Foto: Bree Newsome

Den sydstatsflagga som sedan många år vajat vid South Carolina Confederate Monument framför delstatens rådhus i Columbia har redan tidigare angripits av dem som anser att den signalerar förtryck av svarta. De som försvarar den menar att den i stället står för en identitet som sydstatare, inte slaveri. Kontroversen fick nytt bränsle då flaggan efter skjutningen vajade på hel stång, samtidigt som de flesta övriga officiella flaggor i staten halats till halv stång. Skälet till den uteblivna halningen angavs dels vara formell, då ändringar i flaggningen måste bestämmas av två tredjedelar av delstatens lagstiftande församling, och dels teknisk, eftersom flaggstången inte är utformad på ett sätt som tillåter flaggning på halv stång. Fram till år 2000 vajade flaggan på själva rådhuset.

Fakta: Sydstatsflaggan

Blood Stained  Banner (1865-), föregicks av ”Stainless Banner” (1863-1865) utan det röda fältet.
Blood Stained Banner (1865-), föregicks av ”Stainless Banner” (1863-1865) utan det röda fältet.

”Sydstatsflaggan” är egentligen en stridsflagga som användes i Amerikanska inbördeskriget. Sydstaternas, the Confederate States of America (CSA), officiella flagga hette först ”Stars and Bars”, men vid fältslag förväxlades den ibland
med Nordstaternas ”Stars and Stripes”. Därav valde man den distinkta stridsflaggan, ” Southern Cross”, som blev så populär att den inkorporerades i den andra CSA-flaggan som antogs 1863, ”Stainless Banner”.

Stars and Bars (1861-1863) med 7 till 13 stjärnor beroende på antal delstater.
Stars and Bars (1861-1863) med 7 till 13 stjärnor beroende på antal delstater.

Även denna hade dock problem i fältslag, då vit flagg betyder kapitulation. Därför lade man till en röd rand 1865. En enda delstat, Mississippi, har fortfarande en statsflagga där sydstatsflaggan ingår.

 

Sydstaternas krigsflagga ”Southern Cross”.
Sydstaternas krigsflagga ”Southern Cross”.
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Varför är det tabu att tala om Swexit?

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

🟠 Exklusivt samtal med Pierre Jovanovic Ett övervakningssamhälle som överträffar George Orwells dystopi i den världskända romanen 1984 håller sakta på att implementeras världen över med hjälp av digitala redskap, såsom digitala ID-handlingar, biometriska pass och identifieringsmetoder som BankID i Sverige samt nya instrument som möjliggör att ens tillgångar fryses med en knapptryckning från ett anonymt kontor någonstans i världen. En av de heligaste rätterna genom alla tider och civilisationer – äganderätten – håller på att avvecklas till förmån för en kleptokrati, som drivs på av maffialiknande och kriminella makthavare på dolda direktiv från globalister. Detta möjliggörs med en befolkning som fördummats av ett skolväsende som främst blivit en megafon för politiskt korrekt propaganda. Dock är framtiden inte så mörk som man skulle kunna tro, eftersom det sker ett uppvaknande likt en flodvåg som sköljer över världen, vilken i sin tur blottlägger all korruption som sker inom politiken och finansvärlden. Nya Tider publicerar här den andra delen av intervjun med den franskserbiske journalisten och författaren Pierre Jovanovic, som ger oss sin syn på det som sker i världen idag.

Läs även:

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

🟠 Exklusivt samtal med Pierre Jovanovic Ett övervakningssamhälle som överträffar George Orwells dystopi i den världskända romanen 1984 håller sakta på att implementeras världen över med hjälp av digitala redskap, såsom digitala ID-handlingar, biometriska pass och identifieringsmetoder som BankID i Sverige samt nya instrument som möjliggör att ens tillgångar fryses med en knapptryckning från ett anonymt kontor någonstans i världen. En av de heligaste rätterna genom alla tider och civilisationer – äganderätten – håller på att avvecklas till förmån för en kleptokrati, som drivs på av maffialiknande och kriminella makthavare på dolda direktiv från globalister. Detta möjliggörs med en befolkning som fördummats av ett skolväsende som främst blivit en megafon för politiskt korrekt propaganda. Dock är framtiden inte så mörk som man skulle kunna tro, eftersom det sker ett uppvaknande likt en flodvåg som sköljer över världen, vilken i sin tur blottlägger all korruption som sker inom politiken och finansvärlden. Nya Tider publicerar här den andra delen av intervjun med den franskserbiske journalisten och författaren Pierre Jovanovic, som ger oss sin syn på det som sker i världen idag.

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

EU:s ELV-förordning hotar fordonshobbyn

🟠 – Kan svenska politiker försvara vårt rullande kulturarv? EU vill införa en förordning som enligt kritiker riskerar att förstöra den svenska folkrörelsen kring historiska fordon. Enligt Motorhistoriska riksförbundet finns det en bred enighet i regering och riksdag om att försvara det svenska regelsystemet. Frågan är om det räcker för att hindra förslaget, som annars kan gå igenom i höst.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.