Trafikverket upphandlar flygtrafik Arvidsjaur-Stockholm/Arlanda

NextJet upphör med sin kommersiella flygtrafik på linjen Arvidsjaur – Stockholm/Arlanda den 1 juni. För att säkerställa den fortsatta trafikeringen av flyglinjen påbörjar Trafikverket en upphandling.

Nextjet har meddelat Trafikverket att de upphör med sin kommersiella trafik på glesbygdslinjen Arvidsjaur-Stockholm/Arlanda den sista maj. Nextjet har sedan 2011 trafikerat sträckan Arvidsjaur-Arlanda i enlighet med gällande trafikplikt utan någon ersättning från Trafikverket. Under åren har linjen varit kommersiellt bärkraftig, men i och med att antalet resenärer minskat under 2017 och att produktionslägget förändrats på Gällivare, som ofta flugits tillsammans med Arvidsjaur, gör nu Nextjet bedömningen att bolaget ej kan fortsätta att flyga utan ersättning.

Nextjet har satt sista datum för flyg i nuvarande form till den sista maj för att Trafikverket skall ges möjlighet att hinna genomföra en korttidsupphandling. Nextjet har naturligtvis för avsikt att lämna ett bud i denna upphandling och har god förhoppning om att kunna lämna ett attraktivt anbud och därmed kunna fortsätta att flyga även efter den sista maj.
– Det här är ett väl övervägt beslut och vi hoppas naturligtvis att vi kan lämna ett så pass attraktivt bud så att vi får fortsätta att flyga även i framtiden säger Magnus Ivarsson, VD Nextjet.

Öppnar ny linje

I stället satsar Nextjet på att öppna en ny linje Göteborg-Umeå den 12 mars. Linjen Umeå-Göteborg kommer att trafikeras med ett jetflygplan med plats för 50 passagerare. Linjen kommer att trafikeras med en tur-och-retur morgon och kväll, en tur mitt på dagen måndag till fredag och en tur-och-retur på söndagar. Restiden blir 1 timme och 25 minuter. Under helgerna kommer turer att ske även till Karleby/Jakobstad i Finland. Detta innebär att resenärer kan resa smidigt mellan Umeå och Karleby/Jakobstad på fredagar, söndagar och måndagar.

Nextjet kallar sig hela Sveriges flygbolag och trafikerar 20 destinationer i Sverige och Finland, samt norska Tromsö. Bolaget utför sin trafik med 14 flygmaskiner och har totalt 330 medarbetare. Nu måste de lägga ner linjen Stockholm-Arvidsjaur.

För att säkerställa linjen Arvidsjaur-Stockholm för fortsatt flygtrafik från den 1 juni påbörjar Trafikverket omgående en upphandling.
–Det är viktigt att det inte blir något uppehåll i trafiken på linjen, säger Anna Fällbom, enhetschef Trafikverket. Flygtrafiken kommer att upphandlas enligt den allmänna trafikplikt som idag gäller för linjen.

Förutom Nextjets linje från Stockholm, flyger under vintersäsongen inkommande turistcharter från Tyskland. Från de stora biltillverkarregionerna kommer dessutom linjer från Frankfurt am Main eller Hahn, München, Hannover och Birmingham till Arvidsjaur. Bilindustrin gästar Arvidsjaur eftersom en anläggning för fordonsprövning i vintermiljö vuxit upp i kommunen.

Men på den ljusa delen av året finns inte längre någon bärighet för flyget och nu måste alltså Trafikverket upphandla en flyglinje från Arvidsjaur till Stockholm. Hittills har Nextjet flugit med en mellanlandning i Lycksele, frågan är om det är något Trafikverket tycker det är en rimlig trafiklösning.

Mora förlorar flyget till Stockholm

Nyligen avgjordes en tvist där Trafikverkets upphandlade flygtrafik Sveg-Stockholm av utföraren Direktflyg/FlexFlight ApS hade lagt till ett extra uppehåll i Mora som Mora kommun betalat. Trafikverket ansåg att det var brott mot avtalet att lägga in ett extra uppehåll som förlängde restiden på linjen. Efter att flygbolaget nu tvingats sluta med detta sätt att tjäna extra pengar valde de att sluta flyga på Mora, eftersom Mora kommun inte ville göra en egen upphandling av en flyglinje. Avgångar på sådana linjer kan ha ett genomsnitt på fem till sju passagerare, beroende på mätperioder, och biljetterna kan trots upphandling med skattepengar ändå ligga på några tusenlappar enkel resa. I Moras fall är det uppenbart att bättre alternativ finns med tågtrafik, och därför ville inte kommunen ösa in mer pengar på en egen flyglinje.

För att staten genom Trafikverket upphandlar olönsam kollektivtrafik till gäller vissa kriterier. För det första beslutar man om Trafikplikt. Det innebär förenklat beskrivet att Trafikverket skall ingå och ansvara för statens avtal om transportpolitiskt motiverad interregional kollektivtrafik, inklusive flygtrafik, som inte upprätthålls i annan regi och där det saknas förutsättningar för kommersiell drift. Flyglinjen Arvidsjaur-Stockholm/Arlanda har exempelvis haft allmän trafikplikt sedan 2002. Ändå var det en kommersiell trafiklösning som nu avvecklas eftersom den var olönsam och därför kan Trafikverket skrida till verket och genast upphandla ersättande trafiklösning. Trafikplikten regleras enligt EU, lufttrafikförordning nr 1008/2008. Förordningen styr i vilken omfattning flygtrafiken skall bedrivas inom ramen för grundläggande tillgänglighet.

Avseende begreppet grundläggande tillgänglighet, har regeringen ansett att man från alla delar av landet, det vill säga regionala centra, skall kunna nå Stockholm på under fyra timmars restid. Därför kan man alltså ägna sig åt att upphandla olönsam flygtrafik med enstaka resenärer trots att samma regering anser flyget miljöfarligt och vill höja skatterna för flyget.

Utöver att staten upphandlar den här flygtrafiken, subventionerar kommunerna sina lokala flygplatser med stora belopp och det förekommer också att glesbygdsstöd och EU-pengar plöjts ner i små olönsamma flygplatser runt om i landet. I grunden får de icke-statliga flygplatserna med upphandlad flygtrafik söka årligt statligt driftbidrag för att täcka delar av underskott i flygplatsens drift. Syftet med bidraget (driftbidraget) är att bidra till att säkerställa en interregional flygtrafikförsörjning i hela landet. Driftbidraget beräknas enligt en fördelningsmodell som bygger på ett antal kostnads- och intäktsfaktorer, som tilldelas schablonvärden för att avspegla flygplatsernas verkliga kostnader och intäkter. Bidraget kan aldrig bli högre än det verkliga underskottet. Tanken är att modellen ska vara transparent och enkel i sin utformning och samtidigt ge incitament till effektivisering av flygplatsdriften.

Den totala summan som Trafikverket kan ge i driftbidrag till de icke-statliga flygplatserna med statligt upphandlad trafik är drygt 63 miljoner kronor per år. Man kan göra vissa jämförelser med Norge, där har man har dåligt utbyggd järnväg är man betydligt mer beroende av inrikesflygets servis i avlägsna landsdelar, men ofta har det varit möjligt att samlokalisera eller i högre grad utnyttja militära flygplasters landningsbanor.

Upphandlad trafik i mansåldrar

Under 1990-talet köpte Svenska staten betydligt mer olönsam trafik än vad som sker nu. På 1980-talet fanns Transportrådet, som anklagades för att favorisera busslösningar. Dessförinnan rådde ett slags inrikes flygmonopol utan konkurrens, och olönsam tågtrafik hos SJ som fick direktanslag i statsbudgeten, medan busstrafiken i landet till största delen sköttes av statliga och kommunala bolag.

1988 inrättades Kommittén för statens köp av olönsam persontrafik (inom kommunikationsdepartementet) och det ersattes snart av Delegationen för köp av viss kollektivtrafik (fanns inom Banverket). Vid 1990-talets början bestämde man att trafiken på den 128 mil långa Inlandsbanan skulle ersättas med bussar och efter att flygtrafiken avreglerats fick man också börja med upphandling av flyglinjer till Norrlands inland som visat sig vara olönsamt det också. Färjetrafiken till Gotland har också upphandlats på samma sätt av de här myndigheterna och så sker än idag. 1999 bildades den i Sundsvall placerade myndigheten Rikstrafiken, för att 2011 tas över av Trafikverkets organisation.

Gemensamt för dessa upphandlingsmyndigheter var att de betalade i princip allt som fanns och folk åkte med, där det räckte att SJ förklarat att det var olönsam trafik och att kommuner och näringsliv debatterade för att det var angeläget att flyg- eller tågtrafiken fanns kvar. Det behövde inte ens vara glesbygd, utan räckte att det gick över länsgränser som tågen exempelvis Göteborg – Borås eller Borås-Varberg. Köpen av trafik skedde i sådana fall ofta i samverkan med de landstingsägda länstrafikbolagen. Länstrafikbolagen var å andra sidan dåliga på att samarbeta och sämst var Göteborgsregionens kommunalförbund drev en egen kollektivtrafik med eget biljettsystem utan att det harmonierade med övriga Västsverige.

Brist på konkurrens

Så småningom, främst under Rikstrafikens tid, började man upphandla trafiken i äkta konkurrens enligt mer avgränsade kriterier, men fortfarande kunde man upprätthålla trafik av betydligt större omfattning än man idag upphandlar. Till skillnad från inom flyget fanns det under 1990-talet få som kunde lägga konkurrerande anbud på järnvägen. När affärsverket SJ delats upp i flera bolag år 2000 tyckte SJ AB nästan genast att de skulle förklara trafiken på Västkustbanan Göteborg – Malmö för olönsam, och att staten borde upphandla den istället. Näringsminister Björn Rosengren föredrog denna lösning, istället för att SJ själva kunde upphandla underentreprenör eller effektivisera driften. Björn Rosengren och hans departement ordnade det hela, men istället för att SJ AB ensamma lämnade anbud, överraskades alla av att det dök upp ett genom franska staten kontrollerat bolag, Sydvästen, som dumpade priset och fick ta över trafikeringsrätten på Västkustbanan. Eftersom inhyrda SJ-fordon tejpats med en Sydvästenlogga och ingen samordning av biljettförsäljning gick att uppnå på det hastiga övertagandet, blev allt kaos för pendlarna i Halland.

Efter en kort tid gick Sydvästen i konkurs och järnvägen mellan de båda storstäderna låg utan persontrafik under någon vecka, medan SJ skrapade av Sydvästenloggorna och gjorde upp återtagandet med staten, men plötsligt var det inte olönsamt längre. Fler exempel finns där den statliga upphandlingen av framför allt tågtrafik blev kontraproduktiv, men på senare år skärptes rutinerna, samtidigt som avgränsningarna ändrades. Att Västkustbanan skulle varit olönsam för SJ innan Hallandsåstunneln öppnades accepterades inte fortsatt, utan den nyinrättade Öresundstågstrafiken där landstingen investerat i nya tåg öppnades kort därefter hela vägen till Göteborg samexisterade med SJ:s begränsade snabbtågstrafik.

Avregleringens effekter

Vad som sedan har hänt är att all persontrafik i landet har avreglerats, flygtrafiken redan 1991, busstrafiken på 00-talet och tågtrafiken öppnades fullständigt 2012. Vem som helst kan hypotetiskt bedriva trafik efter eget tycke. Man kan också se att det statliga bolaget SJ AB ogillar att landstingsägda förvaltningar och regiontrafikbolag, som SL och MÄLAB, börjar köra på längre sträckor, som de menar blir en konkurrens eller undanträngande av deras kommersiella trafik, en regional trafik som SJ AB tidigare menat var olönsam och drev i samverkan med länstrafikbolagen, genom att dessa betalade för giltighet med deras månadskort.

En del flyglinjer och långväga busslinjer upphandlas inte längre av staten. Hos tidigare statligt upphandlade tågförbindelser har ansvaret förskjutits till att bli ensamma angelägenheter för landstingens beställarnämnder eller deras storregionala trafikbolag. Beträffande Tåg i Bergslagen (TIB) och Norrtåg har Trafikverket trots allt ett finger med i spelet.

Trafikverket finns även med som avtalspart i upphandlingar av några buss- och tågsträckor tillsammans med dessa, och endast Nattågstrafiken från Göteborg och Stockholm till Övre Norrland är i dag Trafikverkets ensamt upphandlade. Samtidigt har kommersiella aktörer som TÅGAB i Kristinehamn lyckats etablera långväga trafik i glesbygdsområden med linjen Falun-Kristinehamn-Göteborg, något som de statliga upphandlingsmyndigheterna aldrig ens ansåg var värt att försöka etablera.

Andra upplägg

Nytt för i år är att Trafikverket även fått uppdrag av regeringen att skyndsamt upphandla nattåg Stockholm – Jämtland, som annars bara skulle köras under delar av året. Är det en direktupphandling från SJ AB, har man gått varvet runt och är nästan tillbaka där man stod för 40 år sedan beträffande statens finansiering av långväga olönsam trafik.

Anslutningen Östersund-Storlien-Trondheim är en helnorsk anslutning till och från Sverige. Staten kan bara upphandla inrikes förbindelser, nattåg till Oslo eller Berlin, eller färjetrafik till annat land, om det varken är möjligt eller intressant att lösa för svenska staten.

Tågtrafiken Göteborg-Oslo är istället en landstingslösning, där Västra Götalandsregionen och Västtrafik genom olika avtal med statliga NSB i Norge, enats om att förlänga tre tåg per dygn över gränsen ner till Göteborg. På detta sätt har man tillsammans i över tio år lyckats upprätthålla en bra bas för veckopendling till Norge och ett förstärkt utbud på sträckan Trollhättan-Göteborg med moderna tåg.

Samtidigt konkurrerar det av NSB ägda bussbolaget Nettbuss på sträckan Oslo-Göteborg, där även Swebus Express och det Tyska FLIXBUS prispressar på Europaväg 6. Totalt erbjuder de tre bussbolagen 16 avgångar en vanlig vardag, med en halvtimma kortare restid än tåget och en tiondel av flygbiljettens pris, dessutom helt utan offentliga sektorns medfinansiering. Mellan Göteborg och Oslo flyger endast Widerøe med tre till fem dagliga avgångar. Det blir svårt för politiker att motivera en höghastighetsjärnväg i syfte med att konkurrera ut flyget, när bussbolagen redan har gjort en stor del av jobbet.

 

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Flera snö- och köldrekord i första halvan av oktober

Flera snö- och köldrekord i första halvan av oktober

🟠 Energi- och logistikkrisen förvärras: Den globala energikrisen med höjda el- och bränsle­priser förvärras för var vecka. Samtidigt börjar konsekvenserna av en i praktiken kollapsad försörjningskedja göra sig gällande på allvar med tomma hyllor i allt fler butiker världen över. Indiens kollager är på väg att helt ta slut och Kina har återigen drabbats av översvämningar som ödelägger både jordbruk och industrier. Vattenmassorna har slagit ut produktionen hos nästan tio procent av Kinas kolgruvor. Ovanlig köld världen över förebådar en kall vinter.

På väg mot en dystopi: IT-bolag vill söka igenom dina privata filer

På väg mot en dystopi: IT-bolag vill söka igenom dina privata filer

🟠 Apple har fått backa och meddelar att man avvaktar med att söka igenom användarnas filer och krypterade chattar i jakt på barnporr. Kritikstormen som blåst upp mot företaget blev för stor och Apples argument för genomskinligt. Det är dock tydligt att tanken på att snoka i användarnas privata bilder finns kvar. Det är viktigt att inte tillåta kontrollsamhället ta detta kliv framåt. Den som tror att det skulle sluta där begår ett stort misstag.

Ej redaktionellt material

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Tänk på att du är juridiskt
ansvarig för dina kommentarer

Läs även:

Den svenska sagoberättaren, Om författarinnan Elsa Beskow och hennes sagor

Den svenska sagoberättaren, Om författarinnan Elsa Beskow och hennes sagor

🟠 Hon skrev flera bilderböcker för barn samt fyllde olika böcker och jultidningar med sina livfulla illustrationer. Sedan sin litterära debut med barnboken Sagan om den lilla, lilla gumman år 1897 var Elsa Beskow (1874-1953) en känd och älskad författarinna i svenska hem, inte minst bland barnfamiljer. Hennes böcker är i dag klassiker som berättar om det Sverige som en gång var.

Vuxna män ger kramar, pussar och penisbilder till flickor vid ”mångkulturellt indoktrineringsläger” i Polen

Vuxna män ger kramar, pussar och penisbilder till flickor vid ”mångkulturellt indoktrineringsläger” i Polen

🟠 Det mångkulturella utbildningsprojektet Euroweek i Polen anklagas för att försöka dölja hur utomeuropeiska volontärer missbrukat sin ställning för att närma sig minderåriga polska flickor sexuellt. Politikern Dariusz Matecki i regeringspartiet Lag och rättvisa (PiS) kallar Euroweek ett ”mångkulturellt indoktrineringsläger” och polisen utreder nu anklagelserna. Men föreståndaren Adam Jásnikowski slår ifrån sig när Nya Tider frågar om de obehagliga uppgifterna.

S vallöfte om lägsta arbetslöshet i EU total flopp

S vallöfte om lägsta arbetslöshet i EU total flopp

🟠 Socialdemokraternas absolut viktigaste vallöfte, att Sverige ska ha lägsta arbetslösheten i EU år 2020, ser ut att bli en 20:e plats. Istället har ett EU-land som främjar låga skatter, har en högerstyrd regering, hårda regler för bidrag och låg asylinvandring från Asien och Afrika tagit förstaplaceringen.

Bondepraktikan i juletid

Bondepraktikan i juletid

🟠 I år får vi förbereda oss för en mycket kall vinter, i vart fall om man får tro den i flera århundraden mycket populära folkboken Den svenska Bondepraktikan. Där står det nämligen att om träden behåller sina blad längre än vanligt under senhösten, stundar en mycket kall vinter. I år är det många som vittnat om just detta. Dessutom var även Jakobsdagen den 25 juli varm och klar, och om detta inträffar kommer vintern att bli kall, förtäljer Bondepraktikan. Förr sattes det stor tilltro till dessa vädertecken, nu har den chans att visa sin tillförlitlighet.

Efter terrorn – om medlöperi och uppror

Efter terrorn – om medlöperi och uppror

🟠 I Katerina Janouchs nya roman Budbärarinnan möter läsaren Cecilia Lund, vars liv förändras för alltid när hon, efter ett brutalt terrorattentat, tar bladet från munnen och skriver en skarp krönika. Man får även stifta bekantskap med den unga invandrarflickan Leyla som ska giftas bort mot sin vilja, och läsaren får följa hur de två kvinnornas vägar till sist korsas. Denna gripande berättelse om priset att stå för sanningen i ett korrupt samhälle är oförglömlig.

Nyhetsdygnet

Jihadistarmén landstiger i Göteborg

🟠 Recension av böckerna Perfekt storm och Landet som ingen ägde av Arne Weinz Många uppskattar romaner med textlig lättillgänglighet inklusive eventuellt förekommande undertoner, psykologiska dimensioner och mångfacetterade orsakssamband. Alla författare har inte förmågan att skriva med dessa kvaliteter men det har Arne Weinz. När jag började läsa Perfekt storm visste jag inte särskilt mycket om författaren men blev glatt överraskad och imponerad.

The Great Reset – en ”konspirationsteori” skriven av World Economic Forum

🟠 Begreppet ”The Great Reset” lanserades under förra årets nedstängningar av samhället och en bok med samma titel var mystiskt nog färdig att tryckas redan i juli 2020, knappt fyra månader efter att hela Europa förvandlades till ett ödelandskap, där folk fick sitta inlåsta i sina hem. Då BBC så sent som den 22 november 2020 kal­la­de begreppet ”The Great Reset” för en ”konspirationsteori” – trots att boken fysiskt finns och går att köpa – så är det värt att titta närmare på vad som planeras för framtiden av mer eller mind­re dolda personer som samverkar med världens mäktigaste globalister. Ett litet axplock av alla deras planer redovisas i denna recension.

Underhållande om Leninbesatt hotellägare

🟠 Kapitalister som hyllar Lenin? Ja, i Sverige finns en hotellägare som gjort sig känd för att vara ett stort fan av Lenin, som instiftade Leninpriset och som ekonomiskt stöttat Jan Myrdalsällskapet – Lasse Diding. Journalisten Per Nygren har skrivit underhållande om Diding och hittar många bisarra detaljer, men enligt Nya Tiders recensent missar Nygren, trots ett gediget grävande arbete, viktiga frågor som hade gjort boken mer relevant för allmänheten.

Studier av asteroid bekräftar – värd ofantliga 88 triljoner kronor

🟠 VETENSKAP Asteroiden 16 Psyche har enligt nya studier och värmemätningar konstaterats innehålla ofattbara mängder dyrbara metaller vars samlade värde vida överstiger jordens samlade BNP. Bara asteroidens järninnehåll skulle med dagens värde motsvara 88 triljoner kronor, en summa som skrivs med 18 nollor. NASA planerar att skicka sonder för att studera asteroiden år 2026 och upptäckten öppnar upp för framtida gruvdrift av asteroider för att täcka jordens samtliga mineralbehov – för all överskådlig framtid.

Vetenskapliga Nobelpris i klimatkampens tecken

🟠 Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi delar på fysikpriset för sitt arbete med komplexa system – bland annat för att kunna modellera jordens klimat och den globala uppvärmningen. Samtidigt delar David Julius och Ardem Patapoutian medicinpriset för att ha identifierat receptorer som gör det möjligt för kroppens celler att känna temperatur och beröring. Kemipriset går till två forskare som utvecklat tekniker för att påskynda och kontrollera kemiska reaktioner. Benjamin List och David MacMillan delar priset för att ha utvecklat billiga, miljövänliga organiska katalysatorer.

”Spermageddon”: Kommer västvärldens människor att kunna fortplanta sig år 2050? – Hormonstörande ämnen pekas ut som ansvariga för drastisk nedgång i spermie- och äggkvalitet

🟠 För några år sedan kom en chockerande rapport om att spermiekvaliteten hos västerländska män sjunkit med nästan 60 procent mellan 1973 och 2011. Även testosteronnivåerna har visat sig vara minskande. Nu har forskaren bakom studien, doktor Shanna Swan, gett ut en bok om orsakerna, och pekar ut de hormonstörande ämnen som finns i allas vår vardag. Medan den uppmärksammats av internationella medier är det helt tyst om den i Sverige.

Nils Bejerot

🟠 Han startade kriget mot knarket. I år skulle psykiatern och forskaren Nils Bejerot ha fyllt 100 år. Han grundade Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och kom att bli känd som den ”svenska narkotikapolitikens fader”. Hans nolltolerans mot narkotika på 1960-talet väckte dock vänsterns vrede och media vände honom ryggen.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

123 037 97 35

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Artiklar (RSS)
© 2021 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.