I vanliga fall brukar ett maktutövande där dialog helt eller till stora delar förkastas, beskrivas som auktoritärt. Ändå har vi bevittnat att just så kallade liberala demokratier gått i bräschen för detta. Många menar att krisperioden i anslutning till pandemin nu är över, men det finns länder som fortsatt på den inslagna vägen. I Kanada har utvecklingen som inletts av pandemin på vissa sätt förstärkts under 2022, och regeringen tycks vilja befästa den riktningen ännu mer. Det görs, som det framstår, på demokratisk väg enligt parlamentarismens alla regler.
Sedan de fredliga protesten i Ottawa mot den kanadensiska regeringens omfattande Covid-19-restriktioner brutalt slogs ned i februari av bland annat ridande polis, har landet under premiärminister Justin Trudeaus liberala styre tagit flera avgörande steg bort från demokrati. Men trots detta kan konstateras att etablerad media i Väst mest fokuserat på konflikten mellan Ryssland och Ukraina. Justin Trudeaus totalitära ansatser har fått EU-parlamentariker att jämföra honom med den ökände rumänske diktatorn Nicolae Ceaușescu och förbrytare av mänskliga rättigheter. Ändå tycks han inte på något sätt beröras av kritiken, utan fortsätter på den inslagna banan mot det som kan bli världens första tydliga diktatur byggd på liberala föresatser.
Justin Trudeaus liberala parti besitter 159 platser i parlamentet mot det konservativa, dess huvudsakliga opposition, som har 119. Bloc Québécois, ett provinsiellt parti i första hand fokuserat på ökat självbestämmande för Quebec, har 32 och socialdemokraterna har 25 platser. Övriga partier är mindre och får därför i högre grad vågmästarroller.
Under de hårda ingripandena mot protesterna i Ottawa, stöttades premiärministerns liberala regering av socialdemokraterna, vilket på pappret gav det radikala beslutet en demokratisk framtoning. Men som Nya Tider skrivit om tidigare, liknade själva metoderna man använde mot de fredliga demonstranterna något som vi lärt oss bara förekommer i diktaturer – människor reds ned av ridande polis, affärsinnehavare som hjälpt demonstranterna med mat trakasserades av ordningsmakten och fordon som tillhörde protestdeltagare konfiskerades och såldes. Dissidenter förföljs fortfarande och lagförslag har lagts fram av regeringen för att strypa åsiktsfriheten och radikalt politisera landets utbildningar.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
