Skip to Content

Penséer är blommor vi förknippar vi med våren. De klarar av bakslag i väderleken, och är därför tacksamma att plantera tidig vår. Vill man dessutom satsa på ätbara blommor, passar dessa bra, då de går utmärkt att äta. Det sägs att de till och med är slemlösande och antiinflammatoriska. Dessutom är de vackra som dekoration i sallader exempelvis. Foto: Nya Tider
HEMMA

Vårens ankomst – bokstavligt talat ett ljus i mörkret

PappersupplaganNya Tider v. 14

Publicerad: 5 april, 2020, 13:20

  • Svenska

Läs även

Äntligen kan vi börja glädjas åt vårens ankomst, åtminstone i de södra och mellersta delarna av landet. Ni som bor i norr får försöka glädja er med dem som bor söderut, i förvissning om att den snart kommer till er. I år är nog våren lite extra efterlängtad. Mitt i coronakrisen, med allt vad det innebär av ovisshet och maktlöshet, tittar våren fram, och bringar ordning och reda.

Varje vår följer samma mönster. Det börjar med snödroppar och krokus, sen kommer blåsippor, tussilago, brännässlor med mera. Vi vet att bofinken och koltrasten dyker upp i februari, mars. Vi vet vad som kommer att hända, och det som händer går i glädjens och hoppets tecken. Så vi välkomnar dessa glädjespridare lite extra i år.

Brännässlan är en av våra allra nyttigaste växter och är extremt näringsrik. De innehåller vitaminerna B, C och K, och en mängd mineraler. Dessutom innehåller de både protein och fibrer. Traditionellt har nässlan använts som läkeväxt och har använts bland annat mot influensa.
Foto: Nya Tider

Krisen som vi upplever nu kan komma att föra det positiva med sig att vi får ett nytt perspektiv på vad som faktiskt är väsentligt och bestående, och vad som egentligen inte är det. Vi kanske tvingas bli lite ödmjuka inför livet. För nu vet vi faktiskt inte riktigt vad som är på väg att hända. Sådant som vi tagit för givet kanske inte kommer att vara lika självklart längre.

I dessa tider av ovisshet är det många som finner en trygghet i att återvända till naturen, och vad den har att ge. Intresset för självhushållning ökar. Hur klarar vi oss om samhället förändras i grunden? Det kanske är bättre att ta det säkra före det osäkra och tänka i nya banor. Det är positivt att så många börjar intressera sig för naturen, antingen det handlar om att odla eller/och ta vara på alla vilda ätliga växter. Nu ligger våren precis framför oss så det är bara att sätta igång.

När det gäller vilda växter finns det inte så många än, men det fylls på hela våren och sommaren. Och snart blir det fart på brännässlor, kirskål och maskrosor på allvar i hela landet, och nyttigare växter får man leta efter. Här gäller det verkligen att plocka korgarna fulla. Det är inte konstigt att maskrosor använts i alla tider som vårkur. De näringsrika späda kirskålbladen passar utmärkt i sallader, och de går att skörda hela sommaren, om man bara klipper ner de äldre bladen kontinuerligt, så att det kommer nya hela tiden. Brännässlor går utmärkt att torka och pulvrisera, och använda i müsli, brödbak eller helt enkelt att strö över mat, när man vill höja näringsvärdet.

Det är en god investering att skaffa sig böcker där man kan lära sig om naturens skafferi. Och i naturen finns det inga tomma hyllor, det finns ett överflöd av både ätliga växter och växter man kan använda i medicinskt syfte hela våren och sommaren. Det är också en god idé att torka så mycket som möjligt. Torkade växter kräver ju inte heller så stora utrymmen. Många växter går också att frysa in. Mottot i år borde vara: Hellre lite för mycket än för lite.

Vad gäller att odla sina grönsaker, kan man faktiskt börja redan nu genom att så fröer som planteras ut när jorden är varm. April månad är lämpligt att så exempelvis tomater, gurka, broccoli och fänkål. Ljuset räcker till utan att behöva extra belysning, och de blir lagom stora tills man planterar ut dem. Det är en härlig känsla att starta våren inomhus. Har man inte tillgång till trädgård, går många grönsaker att odla i krukor, som man kan ha på balkongen. Har man kolonilott kan man med en god planering odla mer än vad man kanske tror.
Förhoppningsvis blir denna vår ett startskott för många när det gäller att odla sina egna grönsaker.

Är man nybörjare hittar man utmärkta sidor på nätet som vägleder och ger tips. Många som är vana odlare upplever nu att de vill kunna försörja sig på det de odlar och söker fördjupade kunskaper. Detta är naturligtvis positivt. Och även här finns utmärkt litteratur och bloggar att tillgå där man får lära sig om självhushållning och hur man går till väga.

Brännässlan är en av våra allra nyttigaste växter och är extremt näringsrik. De innehåller vitaminerna B, C och K, och en mängd mineraler. Dessutom innehåller de både protein och fibrer. Traditionellt har nässlan använts som läkeväxt och har använts bland annat mot influensa. Foto: Nya Tider

Vill man odla för självhushållning krävs det faktiskt inte några jätteytor för att förse en familj med grönsaker. Men en noggrann planering är viktig. Vad är det för grönsaker man brukar äta? Det är bättre att satsa på grönsaker man vet kommer att gå åt, än osäkra kort. Vad har man för möjlighet att förvara alla grönsaker när de skördats? Man kanske kan slå sig ihop med någon eller några? Kristider brukar skapa lösningar som inte är tänkbara när det är goda tider.

Vi får naturligtvis inte glömma vikten av att hålla sig med en örtagård, antingen man anlägger den i en trädgård eller i form av krukor på balkongen eller terassen. Förslagsvis planterar eller sår man till exempel myntor, citronmeliss, timjan, rosmarin, basilika och oregano. Myntor sprider sig gärna okontrollerbart så den får man hålla efter. Av den anledningen passar den bra att odla i kruka.

Även oregano sprider sig gärna ohämmat. Men även här gäller det ändå att hellre ha lite för mycket än för lite, så låt dem utvidga sig lite extra i år. De flesta örter har en viss effekt på olika sjukdomstillstånd, så de kan bli värdefulla i tider av svår kris. Oregano och timjan har till exempel använts mot hosta i folktraditionen.

Så njut av våren, och ta tillvara på möjligheterna som våren och sommaren ger oss så frikostigt! Vi kanske klarar oss ur denna kris och tillvaron blir som vanligt igen, men att lära sig odlingens konster och att ta vara på vad naturen har att ge är aldrig bortkastad. Och kanske väntar en andra coronakris bakom hörnet, och då står vi rustade!

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Utanförskapet” kostar samhället 338  599 kronor per individ

ANALYSDen 7 maj presenterade organisationen Svenskt näringsliv en beräkning av vad det så kal­la­de utanförskapet kostar de svenska skattebetalarna. Resultatet är skrämmande, den totala kostnaden är cirka 270 miljarder kronor per år (2020). Antalet personer, eller egentligen ”helårsekvivalenter”, i arbetsför ålder som försörjs av ersättningar och bidrag uppgår till hela 800 000 personer. Beräkningarna bygger på en rapport från SCB som offentliggjordes i mars.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Är det antalet posthumanister i Jägarförbundet som räknas?

OPINION: MAGNUS STENLUNDÅtalet och den segdragna processen mot skogsägaren Karl Hedin är bara toppen på ett isberg. Det menar veckans debattör, författaren och programledaren Magnus Stenlund, som ger exempel på flera absurda insatser mot just jägare. Det han finner mest motbjudande är dock att politisk korrekthet nästlat sig in i ledning på själva den organisation som ska företräda Sveriges jägare, som tycks agera i någon form av feg förhoppning att de ska kunna blidka sina mobbare.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Covid-vaccinen skärskådas vid stor hälsokonferens i USA – Läkaren Christiane Northrup: Injektionerna är inte vaccin

COVID-19Vid en tongivande konferens i USA i mitten av april framträdde flera kända namn och kritiker mot coronarestriktioner och de inskränkningar i vår frihet dessa lett till. Där togs även hälsoaspekten upp och då inte minst de kontroversiella covid-vaccinen. Talen innehöll inte sällan mycket viktig information som undertryckts av etablissemanget. Bland annat att vaccinen inte skyddar mot smitta. Nya Tider återger här den kända kvinnoläkaren Christiane Northrups tal. Vi kan genom det avslöja det dolda skälet till varför globalisterna så fanatiskt stoppat väl fungerande behandlingsmetoder mot Covid-19.

Alternativmedia knappar in på etablissemanget

LEDAREEnligt en rapport från Reuters har Sverige den största alternativmedian i Europa. Och den förklarar också systemmedias växande oro - flera av alternativ­medierna har redan vuxit om etablissemangets systemtrogna medier. Nya Tiders nätutgåva når hela 6 procent av befolkningen per vecka, trots att vi främst är en papperstidning.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Ales stenar – en svensk världs­attraktion från bronsåldern

INRIKESRECENSION: Amatörforskaren Bob G Linds undersökningar av Ales stenar visar att stensättningen mycket sannolikt är äldre och har haft en annan funktion än vad som hävdats. De arkeologiska och astronomiska bevisen tyder på att detta fornminne snarare är en solkalender och solur från bronsåldern och inte en skeppssättning från järnåldern. I boken Ales stenar – en världsattraktion från bronsåldern jämför Lind de astronomiska kunskaperna hos bronsålderns skandinaver med de antika egyptiernas.

Gå till arkivet

Send this to a friend