Vegetariska produkter – fyllda av kemiska tillsatser

Det finns flera andra tillsatser som ofta används för att försöka göra de vegetariska matprodukterna mer tilltalande för konsumenterna, men vars bakgrund sannolikt hade fått kunderna att tänka till en gång till innan köp.

Hydrolyserade proteiner

Tillverkas genom att proteiner, framställda av exempelvis soja eller majs, kokas tillsammans saltsyra och sedan neutraliseras med natriumhydroxid. Syftet är att bryta ner proteinerna till aminosyror, bland annat glutaminsyra, som kan förstärka smaken på en annars smaklös produkt.

Texturerade proteiner

Väldigt många vegoprodukter bygger på texturerade proteiner, som är en process som ger proteinpulver av baljväxter en svampigare, mer köttlik struktur. Pulver blandas med vatten och hettas upp under tryck och sprutas sedan ut (extruderas) genom ett munstycke. På grund av tryckförändringen sväller bitarna då upp, ungefär som när popcorn poppas. Uppfanns redan på 60-talet, men användes länge främst som billigt utfyllnadsmedel i skol- och fängelsemat.

Fibrer

Tillsätts oftast inte av hälsoskäl. Istället används de för att binda vatten och i viss mån fett i produkten. Kan delvis ersätta den kemiskt förändrade fibern metylcellulosa (se ovan). Fibrerna utvinns ur skal och andra restprodukter av bland annat citrusfrukter, ärtor och vete eller av exempelvis bambuträ.

Jästextrakt

Är en sorts smakförstärkare som används för att ge produkterna en kraftigare och mer köttlik smak. Precis som mononatrumglutamat (E621) är den nämligen rik på glutaminsyra och andra liknande ämnen. Det utvinns ur jäst, vanligtvis med hjälp av enzymer som bryter ner jästsvamparna.

Proteinisolat och -koncentrat

I båda fallen avlägsnas först fettet i till exempel sojabönor, ibland med hjälp av lösningsmedel. Koncentrat tillverkas sedan genom att det mesta av kolhydraterna i mjölet lakas ur med hjälp av vatten, ibland med tillsats av alkohol eller syra. Det som blir kvar innehåller omkring 70 procent protein. Isolat tillverkas på ett liknande sätt, men där proteinet istället låts sjunka till botten i en syrahaltig lösning, varpå det centrifugeras för att separeras ytterligare. Resultatet innehåller 90 procent protein.

Aromer

Har antingen extraherat ur en råvara eller skapats på kemisk väg. Vilket får vi dock inte veta om det bara står ”arom” i ingrediensförteckningen. ”Naturlig arom” betyder att aromen är naturligt framställd, men det behöver inte alls vara av de råvaror som du förväntar dig. Bara om det står exempelvis ”naturlig vitlöksarom” kan du vara säker på att smaken, i alla fall till 95 procent, kommer från just vitlök.

Växtextrakt och koncentrat

Kan framställas ur en rad olika råvaror. Ibland kan det vara smaken som man har extraherat, men det kan också vara färgen som man är ute efter, vilket ofta är fallet med till exempel i rödbeta, granatäpple eller rädisa. De liknar då färgämnen, men deklareras inte som tillsatser. I vissa fall kan det även vara antioxidativa eller konserverande ämnen som man har extraherat.

Karragenan (E407) och Bearbetad Eucheumaalg (E407a)

Karragenan framställs genom att Euchemaalger torkas och mals för att därefter kokas i en basisk lösning med kaliumhydroxid. Därefter skiljs övriga växtdelar av med hjälp av filtrering och centrifugering. Vattnet avdunstas och karragenanet mals till ett pulver. Bearbetad Euchemaalg är ett mindre processat och billigare algextrakt. Tillsatserna bildar en gelé när de stelnar och används för att binda ihop och ge konsistens.

Citronsyra (E330)

Framställs, namnet till trots, inte av citroner. I stora tankar odlas en särskild sorts, ej toxinproducerande, svartmögel. Möglet ”matas” med en sockerlösning och producerar då citronsyra. Den avskiljs sedan från mögelsoppan med hjälp av filtrering och behandlas med kalciumhydroxid och svavelsyra. Används för att ge livsmedlet en syrlig smak eller som ett slags konserveringsmedel.