Skip to Content

Veganska produkter. Foto: Wikipedia/Josefine Stenudd
INRIKES

Vegetariska produkter – fyllda av kemiska tillsatser

Digital utgåva

Vegetariska matvaror marknadsförs inte bara som ett alternativ för klimatet utan även som ett nyttigt alternativ till kost med animaliska produkter. Men en granskning som konsumentorganisationen Äkta vara genomfört visar att de ”nyttiga” vegetariska produkterna är fyllda med kemiska tillsatser.

Publicerad: 14 oktober, 2020, 11:37

  • Svenska

Läs även

Allt fler svenskar väljer vegetarisk kost, ofta av moraliska anledningar eller för att man känner ”klimatskam”, och tror att ens individuella övergång till vegetariska matvaror hjälper till att rädda klimatet som det så ofta framställs i medier. En del väljer de vegetariska produkterna för att de tror att dessa är nyttigare än vanlig allsidig kost med animalier. Men en granskning utförd av konsumentorganisationen Äkta vara, där man tittar närmre på innehållet i ett flertal vegetariska produkter, visar att varorna är sprängfyllda med kemiska tillsatser och ibland knappt ens innehåller de vegetabilier de påstås göra.

– Det finns nog en viss naivitet när det gäller just vegoprodukterna. De är ju ett alternativ till den ofta kritiserade köttindustrin och anses därför i grunden schyssta och hälsosamma. Jag tror helt enkelt att folk inte lika ofta vänder på förpackningen för att kolla vad de egentligen innehåller som när man köper andra varor, säger Äkta varas verksamhetsledare Björn Bernhardson i organisationens granskning.

Allt fler köper vegetariska och veganska produkter i Sverige

Enligt en kundundersökning som genomförts av Axfood, med kedjor som Hemköp, Willys och Snabbgross, är den främsta anledningen till att svenskarna äter mer vegetarisk mat en tro på att detta innebär omsorg om klimat och miljö. En annan viktig anledning är att man tror att kosten är mer hälsosam än en allsidig kost med animalier. Det är främst kvinnor, yngre och boende i storstäder, som äter vegetariskt enligt undersökningen.

Även på Coop och Ica är vego-segmentet, som innefattar både vegetariska och veganska livsmedel, allt mer populärt. Tillväxten för detta segment på Coop låg på runt 50 procent både 2019 och 2018. Ica hade i sin tur en ökning med 44 procent på färska vego-produkter 2019 och en total försäljningsutveckling på 15 procent under samma år.

– Det har nog en ganska stark koppling till klimatfrågan som dominerar just nu. Men den stora tillväxten beror inte så mycket på att antalet vegetarianer eller veganer ökar utan snarare att fler äter mindre kött än tidigare, sade Tobias Rydergren, presschef på Coop till SvD i början av året.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Faktaruta: Vegoingredienser

Det finns flera andra tillsatser som ofta används för att försöka göra de vegetariska matprodukterna mer tilltalande för konsumenterna, men vars bakgrund sannolikt hade fått kunderna att tänka till en gång till innan köp.

Hydrolyserade proteiner

Tillverkas genom att proteiner, framställda av exempelvis soja eller majs, kokas tillsammans saltsyra och sedan neutraliseras med natriumhydroxid. Syftet är att bryta ner proteinerna till aminosyror, bland annat glutaminsyra, som kan förstärka smaken på en annars smaklös produkt.

Texturerade proteiner

Väldigt många vegoprodukter bygger på texturerade proteiner, som är en process som ger proteinpulver av baljväxter en svampigare, mer köttlik struktur. Pulver blandas med vatten och hettas upp under tryck och sprutas sedan ut (extruderas) genom ett munstycke. På grund av tryckförändringen sväller bitarna då upp, ungefär som när popcorn poppas. Uppfanns redan på 60-talet, men användes länge främst som billigt utfyllnadsmedel i skol- och fängelsemat.

Fibrer

Tillsätts oftast inte av hälsoskäl. Istället används de för att binda vatten och i viss mån fett i produkten. Kan delvis ersätta den kemiskt förändrade fibern metylcellulosa (se ovan). Fibrerna utvinns ur skal och andra restprodukter av bland annat citrusfrukter, ärtor och vete eller av exempelvis bambuträ.

Jästextrakt

Är en sorts smakförstärkare som används för att ge produkterna en kraftigare och mer köttlik smak. Precis som mononatrumglutamat (E621) är den nämligen rik på glutaminsyra och andra liknande ämnen. Det utvinns ur jäst, vanligtvis med hjälp av enzymer som bryter ner jästsvamparna.

Proteinisolat och -koncentrat

I båda fallen avlägsnas först fettet i till exempel sojabönor, ibland med hjälp av lösningsmedel. Koncentrat tillverkas sedan genom att det mesta av kolhydraterna i mjölet lakas ur med hjälp av vatten, ibland med tillsats av alkohol eller syra. Det som blir kvar innehåller omkring 70 procent protein. Isolat tillverkas på ett liknande sätt, men där proteinet istället låts sjunka till botten i en syrahaltig lösning, varpå det centrifugeras för att separeras ytterligare. Resultatet innehåller 90 procent protein.

Aromer

Har antingen extraherat ur en råvara eller skapats på kemisk väg. Vilket får vi dock inte veta om det bara står ”arom” i ingrediensförteckningen. ”Naturlig arom” betyder att aromen är naturligt framställd, men det behöver inte alls vara av de råvaror som du förväntar dig. Bara om det står exempelvis ”naturlig vitlöksarom” kan du vara säker på att smaken, i alla fall till 95 procent, kommer från just vitlök.

Växtextrakt och koncentrat

Kan framställas ur en rad olika råvaror. Ibland kan det vara smaken som man har extraherat, men det kan också vara färgen som man är ute efter, vilket ofta är fallet med till exempel i rödbeta, granatäpple eller rädisa. De liknar då färgämnen, men deklareras inte som tillsatser. I vissa fall kan det även vara antioxidativa eller konserverande ämnen som man har extraherat.

Karragenan (E407) och Bearbetad Eucheumaalg (E407a)

Karragenan framställs genom att Euchemaalger torkas och mals för att därefter kokas i en basisk lösning med kaliumhydroxid. Därefter skiljs övriga växtdelar av med hjälp av filtrering och centrifugering. Vattnet avdunstas och karragenanet mals till ett pulver. Bearbetad Euchemaalg är ett mindre processat och billigare algextrakt. Tillsatserna bildar en gelé när de stelnar och används för att binda ihop och ge konsistens.

Citronsyra (E330)

Framställs, namnet till trots, inte av citroner. I stora tankar odlas en särskild sorts, ej toxinproducerande, svartmögel. Möglet ”matas” med en sockerlösning och producerar då citronsyra. Den avskiljs sedan från mögelsoppan med hjälp av filtrering och behandlas med kalciumhydroxid och svavelsyra. Används för att ge livsmedlet en syrlig smak eller som ett slags konserveringsmedel.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Gymnasieafghan försökte våldta mitt på ljusa dagen – döms till 14 månader och utvisning

BROTT & KRIMINALFALLShad Mohammad Ashori, 20, döms av Hovrätten för övre Norrland för att ha försökt våldta en kvinna i en vänthall vid busstorget i Kalix mitt på blanka eftermiddagen i somras. Han skulle egentligen ha utvisats tidigare men fick stanna i Sverige genom regeringens kontroversiella gymnasielag.

Utökade restriktioner för att öka stödet för massvaccinering i Sverige

INRIKESEfter att Storbritannien blivit det första landet i Europa som godkänt ett coronavaccin är det många som undrar hur lång tid det tar innan Sverige följer efter. Sverige har redan avtal med flera vaccintillverkare men har samtidigt en relativt stor andel av befolkningen som är skeptiska till de snabbt framtagna vaccinerna. En väg för att öka acceptansen för massvaccinering kan bli fortsatta och hårdare restriktioner och en ny pandemilag är redan under bearbetning för att ge regeringen mer möjligheter till just detta.

EU vill förbjuda jakt på 10 procent av Sveriges yta

EUROPEISKA UNIONENEU-kommissionen föreslår att jakt ska förbjudas på en stor del av Sveriges yta. Detta enligt unionens strategi för biologisk mångfald, där minst 10 procent av EU:s yta skulle omfattas av så kal­lat ”strikt skydd”. Denna skyddsnivå ser även ut att upphäva den svenska allemans­rätten, då endast ”strikt kontrollerad turism” ska tillåtas. Svenska Jägareförbundet är starkt kritiska till förslaget och skriver att det är ”anmärkningsvärt att jakt – som är ett hållbart brukande – likställs med gruvdrift”. Nya Tider har talat med Jägareförbundets kommunikationschef Magnus Rydholm, som säger att det är tydligt att EU söker allt fler befogenheter inom jaktpolitiken.

Muslimsk gatubön blockerar gata på Östermalm

INRIKESMed kravet att hån mot religion ska kriminaliseras, samlades ett femtiotal muslimer utanför den franska ambassaden i Stockholm, där de protesterade och genomförde en gatubön. Många har uttryckt irritation över kraven och blockerandet av gatan, men manifestationen fick bland annat stöd i Dagens Nyheter. I Frankrike har gatuböner ägt rum i flera år, ett fenomen som kritiserats av bland andra Nationell Samlings partiledare Marine Le Pen.

”Ingrid och Maria” frikänns från hets mot folkgrupp

INRIKESDen 23 november friades de båda samhällskritiska journalisterna Ingrid Carlqvist och Maria Celander från hets mot folkgrupp. Åtalet gällde en debattartikel om risken med muslimer som arbetar på apotek, publicerad på deras hemsida i juli förra året. Till Nya Tider säger Carlqvist att hon egentligen inte befarade en fällande dom, men att frikännandet är oerhört viktigt för den svenska yttrandefriheten.

HBTQ-späckad propagandaserie i SVT

INRIKESSveriges Television satsar åter på ett dyrt epokdrama, denna gång om ”förbjuden kärlek i 30-, 40- och 50-talsmiljöer”. En HBTQP-propagandistisk TV-serie är vad folk kan förvänta sig. Framgångarna från TV-serien ”Vår tid är nu” ligger bakom idén hos statstelevisionen om en ny global tantsnusksexport. Redan till jul i år visas i SVT en kort uppföljare av Vår tid är nu, men nästa jul blir det andra bullar av när serien om Haijbyaffären visas, ett spännande drama för hela familjen, om man får tro producenterna. Andra vänsterideologiskt färgade storproduktioner är Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som får biopremiär till julen 2021.

Coronarelaterade åtgärder riskerar att slå ut många företag

INRIKESDe under våren och sommaren hårt drabbade besöks- och tjänstenäringarna åker på ytterligare en rejäl smäll när regeringen och Folkhälsomyndigheten lägger fram nya och strängare begränsningar för allmänna sammankomster. Så sent som den 22 oktober beslutade regeringen att öka det maximala antalet personer vid allmänna sammankomster från 50 till 300. Den 17 november beslutade regeringen att chocksänka gränsen till 8 personer. Hoppandet ställer till det rejält för väldigt många företag och konkurserna antas därför öka dramatiskt. Hela näringslivet visar återigen en nedåtgående trend, enligt Konjunkturinstitutet.

Brå bryter gammalt tabu: Kartlägger samband mellan ungdomsrån och etnicitet

INRIKESBrottsförebyggande rådet (Brå) kommer inom kort att genomföra en studie där man vill se om det finns ett samband mellan etnicitet och de allt brutalare och förnedrande ungdomsrånen i Sverige. Man vill helt enkelt se huruvida offer respektive förövare har svensk eller utländsk bakgrund. Att detta initiativ kommer just från Brå måste dock betraktas som oväntat. När Nya Tider försöker få svar från Brås utredare om varför man väljer att göra denna kartläggning just nu väljer de att lägga locket på och förvägra oss en kommentar.

Gå till arkivet

Send this to a friend