Skip to Content

Nydala klosterkyrka och portkapellet. Nydala var ett av Sveriges två första munkkloster, men efter restaureringen på 1680-talet fick den en ny funktion som sockenkyrka. Klosteranläggningarna i Sverige hade anlagts med de franska moderklostren i Cîteaux och Clairvaux som förebilder, utan bilder och ornament men med geometriska linjer. Portkapellet, till höger i bild, kallades i folkmun för bondkyrkan då det användes av dem som inte fick träda innanför klostrets murar, och byggdes på 1200-talet. Det restaurerades på 1940-talet och försågs då med det tak den har i dag.

En bit av medeltiden i dagens Sverige

Mitt i de småländska skogarna, nordöst om Värnamo, ligger samhället Nydala. De som besöker detta lilla samhälle möts av en byggnad i gråbrun sten med ett högt, brunt klocktorn. Det är Nydala klosterkyrka, som utgör en del av Sveriges äldsta munkkloster och som restaurerades på 1680-talet efter att ha legat i ruiner sedan Gustaf Vasas tid. Under 2000-talet anlades klosterträdgården på nytt – som den sannolikt såg ut på medeltiden.

Publicerad: 8 augusti, 2016, 15:53

  • Svenska

Läs även

En bit bort från bostadshusen i det lilla samhället Nydala, omgivet av grönskande träd, ligger det restaurerade cistercienserklostret. Det är en stilla, solig dag. Platsen uttrycker en påtaglig frid och i klosterträdgården blommar klöver, lavendel och väldoftande apotekarrosor medan humlen klättrar uppför de höga störarna. I trädgårdens bikupa surrar bina. Denna medeltidsträdgård återskapades under 2000-talets första år med ledning av arkeologiska undersökningar, studier och inte minst av medeltida beskrivningar av Nydala klosterträdgård och dess växter från 1200-talet. Syftet med denna nyanlagda trädgård är att sprida kunskap om svensk medeltida trädgårdskultur.

Cisterciensermunkarnas historia

En man som var betydelsefull för denna katolska munkordens grundande var Benedikt av Nursia, som levde mellan åren 480 till 547. Han utarbetade en klosterregel som följs än i dag och som även har inspirerat människor utanför klostrens värld. Enligt denna regel, som han skrev år 529, skall alla kloster inom Benediktinerorden odla läkeväxter samt hjälpa nödlidande och sjuka människor utanför klostret. Munkarna och nunnorna gick visserligen inte utanför klostrets murar, men de tog emot människor och hjälpte dem därinne. De som var intresserade av att ansluta sig till orden fick börja som lekmän innan de inledde en prövotid som noviser. Dagarna i klostret följde en strikt ordning som bestod av tideböner, arbete, studier och litterär skolning i biblioteket samt gudstjänster.

År 1098 grundades Cisterciensorden av benediktinmunkar som vände sig mot vällevnaden som kommit att dominera dåtidens kloster och ville återgå till de stränga benediktinerreglerna med manuellt arbete, ett liv i åtskildhet, kärlek, självförsakelse och största möjliga självhushållning. På 1100-talet började munken Bernard av Clairvaux (ca 1090-1153) reformera denna orden, vilket ledde till att arbetet i klostret varierades och utökades med jordbruk, djurhållning, byggnadskonst, skolväsende och studier, mer organiserad sjukvård samt liturgisk sång, bön och meditation. Cistercienserna var vegetarianer, men i en förordning från 1157 tillåts servering av kött till sjuka.

Det var under den här reformationen som cistercienserorden började få stor spridning och vid Bernards död 1153 hade orden vuxit från det första klostret i Clairvaux i östra Frankrike till 280 kloster över stora delar av Europa.

Klostren vinner mark i Sverige

År 1143 kom de första cistercienserna till Sverige på begäran av den svenska drottningen Ulfhild (1095-1148), som då var gift med sin tredje gemål kung Sverker den äldre (död 1156). Ärkebiskop Eskil i Lund, som var en av Ulfhilds många kontakter, stod Bernard av Clairvaux nära och var intresserad av dennes cistercienserorden. Redan samma år anlades de två första cistercienserklostren i Alvastra vid Omberg och i Nydala.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Han kal­la­des ”den olycklige”, Lasse Lucidor och hans verk

KULTURDen svenske poeten och vissångaren Lasse Lucidor, eller Lars Johansson som han egentligen hette, levde ett intensivt liv och dödades vid 35 års ålder. Under sitt korta liv blev han dock känd för sina visor och poetiska verk som spreds som skillingtryck. Än i dag är hans verk kända och uppskattade.

BRÅ och Sarnecki försöker bortförklara invandrarvåldtäkter igen – media hakar på

INRIKESI en ny rapport hävdar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) att invandring av folkgrupper som är extremt överrepresenterade som sexualbrottslingar inte orsakar någon ökning av sexualbrottsligheten i Sverige. Det är åtminstone så resultaten presenterats för allmänheten av den (ö)kände kriminologen Jerzy Sarnecki. Rapporten får emellertid hård kritik för sitt undermåliga utförande, samtidigt som Sarnecki får kritik till och med från BRÅ för sina slutsatser om innehållet.

Är inte BRÅ:s uppgift att förebygga brott?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETReportern Lara Logan blev strax efter att detta foto togs överfallen och utsatt för taharrush på Tahrirtorget i Kairo år 2011. Liknande scener utspelade sig i Köln (t.h.) på nyårsnatten till 2016, då många män från arabvärlden kommit till Europa. Ändå vägrar BRÅ att kartlägga kopplingen mellan etnicitet och sexualbrott. Foto: Reuters, Privat

Polisen kritiseras för att skönmåla utanförskapsområden i ny rapport

INRIKESPolisen släppte nyligen en rapport om de så kal­la­de utanförskapsområdena, där man tycker sig se en ”positiv trend”. Den frispråkige tidigare kriminalpolisen Anders Bergstedt menar dock att rapporten inte tar hänsyn till viktig statistik och att den ger en falsk bild.

Bilderbergmötet 2019: ”Välkommen till verkligheten”

INRIKESÅrets möte med den hemlighetsfulla Bilderberggruppen ägde rum i Montreux, Schweiz, i månadsskiftet maj-juni. Omkring 130 medlemmar av den internationella finansiella och politiska eliten deltog, som vanligt under sträng sekretess. Från Sverige deltog bland andra Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. – Välkommen till verkligheten, sade Kristersson när en medborgarjournalist anklagade honom för att tjäna Bilderberggruppen istället för allmänheten.

Klarström om SD:s tidigare historia: Växjökravallerna – ”De siktar ju på mig!”

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang – därav namnet. Här presenterar Nya Tider ett utdrag ur boken, som kommer att följas av ytterligare ett i nästa nummer.

Slutet på en era

TV-SERIEFör en tid sedan sändes det sista avsnittet av den populära tv-serien Game of Thrones. Därmed nådde tjugohundratalets kanske mest betydelsefulla populärkulturella produktion sitt avslut. Anton Stigermark skriver i denna artikel några avslutande reflektioner om seriens allmänkulturella och politiska betydelse.

Dags att avskaffa religions­frihetslagen?

KRÖNIKAAlf Ronnby, Doktor i sociologi och docent i socialt arbete, författare till bland annat boken Den lokala kraften (1995) om lokalsamhällens organisering. Foto: Privat

Gå till arkivet

Send this to a friend