Allmänna arvsfonden får all egendom som äldre utan direkta arvingar eller testamente efterlämnar. Vad händer egentligen med dessa miljarder? Nya Tider granskar ett urval av projekten. Foto: Pixabay

Allmänna arvsfonden – miljardrullning utan kontroll

Allmänna Arvsfonden har sedan 1928 ansvaret för att hantera kvarlåtenskapen från avlidna utan legala arvingar eller giltiga testamenten. Pengarna samlas in och förvaltas av Kommarkollegiet och fördelas till olika projekt av Arvfondsdelegationen. Arvfondsdelegationen gör sin egen uppföljning utan krav på öppen extern revision, som svenska myndigheter normalt är underkastade. Resultatet är en verksamhet som sprider avlidnas tillgångar på ett sätt som gör att många säkert vrider sig i graven.

I Sverige, till skillnad från de flesta andra länder, utesluter arvsrätten efter en person kusiner och mer avlägsna släktingar. Det betyder att om inga barn, syskon eller föräldrar finns i livet, går kvarlåtenskapen till Allmänna arvsfonden. Det enda sättet att ändra på det är att skriva ett giltigt testamente.
När riksdagen beslutade att inskränka arvsrätten 1928, etablerades Arvsfonden som en kanal för att hantera kvarlåtenskapen efter personer utan legala arvingar och som saknade ett giltigt testamente. I nästan alla andra länder går sådana medel direkt in i statskassan. Island är det enda land som, sedan 1952, har en liknande konstruktion, som bildats med den svenska Arvsfonden som modell. Islands variant fördelar pengarna till en investeringsfond som arbetar med ”uppförande och restaurering av institutionsbyggnader för funktionsvarierade”.

Elva miljarder i kassan

Arvsfondens inkomster och kapitalförvaltning hanteras av Kommarkollegiet . Fördelningen av medel från fonden samt uppföljning av verksamheten görs av Arvfondsdelegationen. Kapitalet som förvaltas uppgick till 10,75 miljarder kronor den 31 december 2019.

Kvarlåtenskap utan arvinge tillfaller alltså Arvsfonden, men fonden får även, sedan 2016, överskottet efter försäljning av metallrester vid kremering av avlidna. Under 2019 fick fonden in totalt 1 095 miljoner kronor, varav 114 miljoner utgjordes av vinst från metallåtervinning efter kremering.

Totalt delade Arvfondsdelegationen ut 749 miljoner kronor i projektpengar till 423 olika projekt 2019. Under första halvåret 2020 har man fördelat 342,5 miljoner kronor till 109 olika projekt.

Administrationen för att fördela och förvalta pengarna kostade förra året hela 74 miljoner kronor, en kostnad som ökar med cirka 2 procent per år. Det motsvarar cirka 11 procent av de utdelade medlen.

Arvsfondens syfte

Arvsfondens syfte regleras i lag och presenteras på följande sätt: ”Projekten är i alla storlekar och spridda över hela landet. Det gemensamma är att projekten är av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning.”

Arvsfonden har fått kritik för bland annat allvarliga brister i fondens redovisning. I mars 2019 skrev Riksrevisionen i ett remissvar till en statlig utredning om Allmänna arvsfonden att man inte kan utföra den årliga revisionen av Allmänna arvsfondens förvaltning, eftersom eventuella brister i hur Arvfondsdelegationen fördelar projektmedel endast kan granskas av Arvfondsdelegationen själv. Riksrevisionens kritik skall ses i ljuset av hur stora belopp som hanteras av Arvfondsdelegationen, cirka en miljard kronor per år.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Truckers Go! Go Truckers!

Truckers Go! Go Truckers!

🟠 OPINION: Magnus Stenlund Kanada revanscherar sig. I ett land man närmast gett upp om helt, där karantänsidiotin tilltagit till nästan samma nivåer som i de mer sydliga forna brittiska kolonierna Australien och Nya Zeeland, har gräsrötterna nu bestämt sig för att nog är nog. Det menar veckans debattör Magnus Stenlund, som gläds åt Frihetskonvojen som parkerade utanför parlamentet i Ottawa sista helgen i januari och fortfarande vägrar ge sig.

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

Massgrav med icke-vita barn i Kanada var falska nyheter

🟠 Systemmedia i hela världen ljög Våren 2021 sände en makaber nyhet en ”chockvåg” över Kanada och världen, eller så skrev i alla fall systemtrogen västmedia. Det påstods att en massgrav med över 200 barn tillhörande ursprungsbefolkningen hade hittats vid en katolsk skola i sydvästra Kanada. Landssorg utlystes. Kort efter att premiärminister Justin Trudeau krävde en ursäkt från påven och katolska kyrkan brann flera kyrkor ner i anlagda bränder. Nu, drygt åtta månader senare, framkommer det att den ”chockerande upptäckten” av barnlik var rent påhitt, liksom hela historien kring den. Det fanns inte ett enda lik. Men när sanningen äntligen uppdagats tiger dessa politiker och medier som muren.

Läs även:

Nytt utbrott av homosex-sjukdomen

Nytt utbrott av homosex-sjukdomen

🟠 INRIKES Folkhälsomyndigheten varnar för ett nytt utbrott av den mycket smittsamma och smärtsamma sjukdomen apkoppor, numera av politiskt korrekta skäl omdöpt till mpox, har konstaterats i Stockholm. Risken för en större spridning under sommaren är samtidigt stor – på grund av de många dekadenta och homosexuella evenemangen i väst och eftersom sjukdomen närmast uteslutande sprids just bland ”män som har sex med män”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.