Foto: Pixabay

Amorteringskravet kan skrotas

Amorteringskravet infördes så sent som i mars i år, men redan kräver Finansinspektionen och flera borgerliga politiker att den nya lagen rivs upp eftersom de menar att svenskar måste kunna fortsätta låna pengar utan några möjligheter att betala tillbaka, ens under sin livstid.

Amorteringskravet infördes som svar på den höga skuldsättningen bland svenska hushåll. Svenskar hör till de absolut mest skuldsatta i hela världen. Med nära nog ingen ränta och utan krav på en avbetalningsplan i kombination med optimism om att fastigheten alltid kommer att säljas till högre pris än vad den köptes för, har det teoretiskt inte funnits några hinder för svenskar att betala fantasisummor för sina drömboenden. Det har inneburit att väldigt få svenskar äger ens en del av sina boenden utan de facto lånar dem av banken. Risk för bostadsbubbla och ekonomisk kollaps har blivit ett allt mer akut problem.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

🟠 EKONOMI SCB har presenterat en fortsatt nedgång i inflationen för mars och Riksbanken öppnar för räntesänkningar under första halvåret 2024. Kraven på sänkt styrränta från de ekonomiska opinionsbildarna har blivit allt mer pådrivande. Samtidigt fortsätter BNP att sjunka och arbetslösheten att vara ett orosmoln, även om de flesta verkar titta bort från den problematiken just nu. I denna kontext lade finansministern den 15 april fram regeringens ekonomiska vårproposition. En budget som riktas in på fortsatt inflationsbekämpning och att öka incitamenten för arbete, men också en strategi för tillväxt och åtgärder mot den kriminella expansionen.

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

🟠 EKONOMI Det blir alltmer tydligt att brottssyndikaten i Sverige på olika sätt arbetar med aktiviteter som dränerar våra välfärdssystem. I Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att man skulle ta ett rejält tag mot den organiserade brottslighetens ekonomiska aktiviteter. En viktig del av detta är att riva hinder mot informationsdelning mellan myndigheter, som idag möjliggör bedrägerier och fusk. Flera lagar hindrar myndigheter att agera mot kriminellt utnyttjande av välfärdssystemen och bidrar till enorma onödiga samhällskostnader.

Läs även:

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

Priset för brottslighet mot företagen: 98 miljarder kronor per år

🟠 EKONOMI Företagens organisationer med Svenskt Näringsliv i spetsen pekar ut brottsligheten mot företag som ett hot mot den fria företagsamheten. I flera rapporter under det senaste året har såväl Svenskt Näringsliv som organisationerna Företagarna och Småföretagarna presenterat rapporter som pekar på de enorma kostnader som brottsligheten mot företag kostar. Man presenterar data som visar att företagare överväger att helt lägga ner sina företag eller att flytta hela eller delar av verksamheten till annan ort. Kriminaliteten äter sig in i företagandet på många olika sätt och riskerar att hota den svenska företagsamheten.

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

Regeringens ekonomiska vårproposition – med sikte på reformer

🟠 EKONOMI SCB har presenterat en fortsatt nedgång i inflationen för mars och Riksbanken öppnar för räntesänkningar under första halvåret 2024. Kraven på sänkt styrränta från de ekonomiska opinionsbildarna har blivit allt mer pådrivande. Samtidigt fortsätter BNP att sjunka och arbetslösheten att vara ett orosmoln, även om de flesta verkar titta bort från den problematiken just nu. I denna kontext lade finansministern den 15 april fram regeringens ekonomiska vårproposition. En budget som riktas in på fortsatt inflationsbekämpning och att öka incitamenten för arbete, men också en strategi för tillväxt och åtgärder mot den kriminella expansionen.

BRICS: utvidgning, stärkta ekonomiska band och nytt betalsystem

BRICS: utvidgning, stärkta ekonomiska band och nytt betalsystem

🟠 EKONOMI Som Nya Tider kunde rapportera om i nummer 33/2023, beslutade BRICS-länderna vid sitt årliga toppmöte, i Sydafrika i höstas, att erbjuda sex länder att ansluta sig till samarbetet. Argentina, som var ett av dem, backade dock ur och Saudiarabien har ännu inte bekräftat sin anslutning. De övriga fyra nya länderna anslöt sig dock den 1 januari i år. Arbetet med att bygga sammanslutningen starkare pågår också, bland annat med flera viktiga projekt på det ekonomiska området. Ett sådant är att överge dollarn i den bilaterala handeln.

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

Regeringen intensifierar den ekonomiska kampen mot brottsligheten

🟠 EKONOMI Det blir alltmer tydligt att brottssyndikaten i Sverige på olika sätt arbetar med aktiviteter som dränerar våra välfärdssystem. I Tidöavtalet aviserade regeringspartierna och Sverigedemokraterna att man skulle ta ett rejält tag mot den organiserade brottslighetens ekonomiska aktiviteter. En viktig del av detta är att riva hinder mot informationsdelning mellan myndigheter, som idag möjliggör bedrägerier och fusk. Flera lagar hindrar myndigheter att agera mot kriminellt utnyttjande av välfärdssystemen och bidrar till enorma onödiga samhällskostnader.

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

Konjunkturen osäker – olika signaler från olika delar av marknaden

🟠 EKONOMI Den skakiga konjunkturen, ränteläget och den geopolitiska oron gör att den ekonomiska utvecklingen uppfattas som osäker. Olika tendenser och förhoppningar lyfts fram i olika rapporter, men hushållen kämpar för att klara sin vardagsekonomi. Den höga arbetslösheten, främst bland utrikes födda, är ett återkommande orosmoln. Riksbankens senaste företagsundersökning sammanfattar situationen ganska väl, med följande framsidesrubrik: ”Det syns inga gröna skott än”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Slaktaren från Plainfield

🟠 HISTORIA För 40 år sedan dog en 77-årig man på ett mentalsjukhus i den amerikanska delstaten Wisconsin. Hans död hade kanske inte ens blivit en tidningsnotis om han hade varit en vanlig, anonym manlig man i stället för den han var, nämligen seriemördaren Edward Theodore ”Ed” Gein – slaktaren från Plainfield.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.