Skip to Content

Foto: Pixabay
EKONOMI

Amorteringskravet kan skrotas

Digital utgåva

Amorteringskravet infördes så sent som i mars i år, men redan kräver Finansinspektionen och flera borgerliga politiker att den nya lagen rivs upp eftersom de menar att svenskar måste kunna fortsätta låna pengar utan några möjligheter att betala tillbaka, ens under sin livstid.

Publicerad: 17 maj, 2018, 22:21

  • Svenska

Läs även

Amorteringskravet infördes som svar på den höga skuldsättningen bland svenska hushåll. Svenskar hör till de absolut mest skuldsatta i hela världen. Med nära nog ingen ränta och utan krav på en avbetalningsplan i kombination med optimism om att fastigheten alltid kommer att säljas till högre pris än vad den köptes för, har det teoretiskt inte funnits några hinder för svenskar att betala fantasisummor för sina drömboenden. Det har inneburit att väldigt få svenskar äger ens en del av sina boenden utan de facto lånar dem av banken. Risk för bostadsbubbla och ekonomisk kollaps har blivit ett allt mer akut problem.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Magnus32

    Spännande tider väntar. Konjunkturen är på väg neråt och under nästa mandatperiod har vi sannolikt en fullt utvecklad lågkonjunktur här.

    Den som då blir av med jobbet och saknar ekonomisk buffert lär få det minst sagt kärvt.
    Som ytterligare sten på börda kommer styrräntan att höjas för att undvika en kronkrasch.
    Givetvis kommer stora spänningar att uppstå då människor måste lämna sitt (eller snarare bankens) drömboende för en hyresrätt, kanske i någon no go-zon.

  • Göte

    Märkligt system där sparande straffas och skuldsättning belönas (skatt/ränteavdrag).
    Kan det vara så de tänkt, att en välmående och rik “allmännytta” skall köpa upp kursande föreningar/fastigheter och öppna för bidragsnomaderna? Hyrorna har ju höjts trots minusränta och obefintlig inflation.
    Svenskar sitter som skuldtyngda skatteslavar och andra klassens invånare i sitt EGNA land.

Dystra utsikter för Sveriges ekonomi

EKONOMIKronan fortsätter tappa i värde, inflationen sjunker, arbetslösheten stiger och oron ökar i den svenska ekonomin som helhet. Konjunkturinstitutets senaste rapport den 9 oktober är inget undantag från den senaste tidens allt mer deprimerade ekonomiska prognoser. Även det så kallade inköpschefsindexet ger en bild av industrins vikande tro på framtiden.

Vad händer med räntan?

ANALYSSveriges räntepolitik, tillsammans med tre andra länder, fortsätter att sticka ut genom att hålla kvar vid en negativ styrränta. Riksbankens prognos för en räntehöjning i december i år eller januari nästa år ligger fast, men bankernas chefsekonomer trummar för att det inte skall ske. Konjunkturen ser också ut att vika neråt snabbare än förväntat. Sämre tider och recession lurar i vassen och gör ränteprognosen osäker.

Minusränta på sparkontot – så skjuter bankerna sig själva i foten

EKONOMITidigare har endast banker haft negativ ränta från Riksbanken, men nu flaggar Nordeas storägare Sampo, med dess vd Kari Stadigh i spetsen, för att det kan vara dags att införa minusränta även för privatsparare. Mads Palsvig, före detta investmentbankman, tror att detta kan vara ett sätt att undgå en ekonomisk krasch för bankerna, men det blir dyrköpt.

FN:s fraktsubventioner skapar problem för världshandeln

ANALYSEn viktig faktor för Kinas enorma expansion av sin e-handel till väst har varit att FN:s postunion, UPU, subventionerat Kinas fraktkostnader. Det har gått så långt att ett företag i Kina som skall leverera en produkt till en kund i Sverige eller USA, har lägre fraktkostnader än vad ett företag i respektive land skulle ha för att leverera till samma kund i sitt eget land. Systemet skapar allvarliga problem och USA har beslutat sig för att lämna UPU den 19 oktober i år.

Försökte betala kontant på restaurangen – brottades ner av ordningsvakter och fördes ut i handfängsel

REPORTAGEIngemar Ramell, 52, ville betala sin nota på O’Learys vid Göteborgs central med kontanter. Personalen vägrade ta emot pengarna med hänvisning till att restaurangen är kontantlös, något han inte upplysts om i förväg. Istället tillkal­la­des ordningsvakter som brottade ned Ingemar och satte handfängsel på honom – samtidigt som pengarna låg på bordet.

Skatteverket riktar momsvapnet mot privata vårdgivare – sjukvården krisar

ANALYSDen 1 juli i år ökade privata vårdgivares kostnader för inhyrd personal i ett slag med 25 procent. Ökningen beror på att bemanningstjänster i sjukvården inte längre är undantagna från mervärdesskatt, som de varit tidigare. Offentlig sjukvård kompenseras för den ökade kostnaden, men privata vårdgivare får inte samma ersättning. Det kommer därmed att bli påtagligt svårare att driva privat vårdverksamhet i Sverige. Samtidigt påvisar en OECD-rapport dystra siffror för svensk sjukvård i stort.

Foto: Pixabay

Förslag: Värnskatten avskaffas den 1 januari 2020

Regeringen har idag offentliggjort en promemoria som innehåller ett förslag till att avskaffa den så kallade ”värnskatten”. Förslaget till att avskaffa värnskatten är en del av det så kallade januariavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Tidpunkten som föreslås är den 1 januari 2020.

Kan pensionerna ta slut?

ANALYSPensionssystemet debatteras med jämna mellanrum, och det finns verkligen anledning till att göra det. De flesta medborgarna tycks tro att deras intjänade pensionsrätter är säkrade med någon form av fondering, att de pengar som betalas in via arbetsgivaravgifterna läggs på hög. Det är tyvärr inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Huvuddelen av dessa pengar går istället direkt till utbetalningar till dagens pensionärer. Samtidigt skapas en skuld i pensionssystemet till de som arbetar, som växer år efter år.

Gå till arkivet

Send this to a friend