Skip to Content

Foto: Pixabay
EKONOMI

Amorteringskravet kan skrotas

Digital utgåva

Amorteringskravet infördes så sent som i mars i år, men redan kräver Finansinspektionen och flera borgerliga politiker att den nya lagen rivs upp eftersom de menar att svenskar måste kunna fortsätta låna pengar utan några möjligheter att betala tillbaka, ens under sin livstid.

Publicerad: 17 maj, 2018, 22:21

  • Svenska

Läs även

Amorteringskravet infördes som svar på den höga skuldsättningen bland svenska hushåll. Svenskar hör till de absolut mest skuldsatta i hela världen. Med nära nog ingen ränta och utan krav på en avbetalningsplan i kombination med optimism om att fastigheten alltid kommer att säljas till högre pris än vad den köptes för, har det teoretiskt inte funnits några hinder för svenskar att betala fantasisummor för sina drömboenden. Det har inneburit att väldigt få svenskar äger ens en del av sina boenden utan de facto lånar dem av banken. Risk för bostadsbubbla och ekonomisk kollaps har blivit ett allt mer akut problem.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Magnus32

    Spännande tider väntar. Konjunkturen är på väg neråt och under nästa mandatperiod har vi sannolikt en fullt utvecklad lågkonjunktur här.

    Den som då blir av med jobbet och saknar ekonomisk buffert lär få det minst sagt kärvt.
    Som ytterligare sten på börda kommer styrräntan att höjas för att undvika en kronkrasch.
    Givetvis kommer stora spänningar att uppstå då människor måste lämna sitt (eller snarare bankens) drömboende för en hyresrätt, kanske i någon no go-zon.

  • Göte

    Märkligt system där sparande straffas och skuldsättning belönas (skatt/ränteavdrag).
    Kan det vara så de tänkt, att en välmående och rik “allmännytta” skall köpa upp kursande föreningar/fastigheter och öppna för bidragsnomaderna? Hyrorna har ju höjts trots minusränta och obefintlig inflation.
    Svenskar sitter som skuldtyngda skatteslavar och andra klassens invånare i sitt EGNA land.

Kan pensionerna ta slut?

ANALYSPensionssystemet debatteras med jämna mellanrum, och det finns verkligen anledning till att göra det. De flesta medborgarna tycks tro att deras intjänade pensionsrätter är säkrade med någon form av fondering, att de pengar som betalas in via arbetsgivaravgifterna läggs på hög. Det är tyvärr inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Huvuddelen av dessa pengar går istället direkt till utbetalningar till dagens pensionärer. Samtidigt skapas en skuld i pensionssystemet till de som arbetar, som växer år efter år.

Euron sänkte den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

EKONOMII en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.

Bankerna slår mynt av Riksbankens räntehöjning

EKONOMISom väntat beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 19 december. Effekterna av det visar sig i viss mån redan, trots att höjningen träder ikraft först den 9 januari 2019.

EU-kommissionen kritiserar Italien, men hälften av medlemsländerna klarar inte kraven

ANALYSDen senaste tiden har EU-kommissionen och EU:s finansministrar hotat Italien med höga böter, för att man budgeterar för ett fortsatt budgetunderskott. Av retoriken att döma skulle man kunna tro att det bara är Italien som är illa ute. När man tittar i EU:s egna rapporter kan man konstatera att inte mindre än 14 EU-länder, alltså hälften, bröt mot budgetreglerna. Euroländerna hade i genomsnitt större statsskulder än de EU-länder som står utanför euro-samarbetet.

”Endast amerikaner tjänar på det kontantlösa samhället”

Ännu ligger Tyskland bland de länder som har högst andel kontantbetalningar, men en förändring sker raskt. Norbert Häring på tyska Handelsblatt varnar dock för att det är USA som styr och deras plan är att dominera världens penningomsats.

Sveriges handel med EU-länderna går med förlust

ANALYSSvensk handel bygger vår välfärd. Men hur står det egentligen till med våra affärer gentemot omvärlden? Och hur har det gått med den så upphaussade idén om att EU skulle göra oss rika och stärka välfärden? Det visar sig att den fria rörligheten gjort att Sveriges handel hamnat i en djup kris. Från en starkt positiv handelsbalans dras Sverige nu med underskott.

Statens budget för 2019 – fortsatt socialdemokratisk politik

EKONOMIÖvergångsregeringen lämnade den 15 november sitt förslag till statsbudget till Riksdagen. Enligt finansminister Magdalena Andersson saknar den partipolitisk inriktning, men eftersom den bygger på 2018 års budget är det bara en fortsättning på den förra regeringens politik. Regeringen säger visserligen att den justerats efter kontakt med alla utom SD, men det återstår att se om den verkligen har stöd i Riksdagen.

Norrmän köper fastigheter i Sverige

Utländska investerare köper upp svenska hyresfastigheter med säkra intäkter eftersom kommunen måste se till att invandrare och andra får bostäder. Men uppköpen sker även i övriga segment.

Gå till arkivet

Send this to a friend