Ludvika kommun har beslutat att lägga ned flera byskolor och skjutsa barnen till centralorten. Nu revolterar föräldrarna, som känner sig överkörda. Foto: Nya Tider

Chockbesked: Ludvikas byskolor läggs ned

Flera byskolor omkring Ludvika ska läggas ned, trots stor oro och missnöje hos kommuninvånarna. Kommunen vill genom nedläggningen komma till rätta med ansträngd budget för socialbidrag och satsa pengar på skrytprojekt, tror de boende. Nu kämpar de för att rädda byskolorna genom krav på folkomröstning och namninsamlingar.

Det hela slog ned som en bomb nu under hösten för de boende. Ludvika kommun vill spara pengar och kommer därför att centralisera förskolor och grundskolor till centralorten.

Nya Tider besökte ett möte i Grängesberg den 8 november, där föräldrar samlats i Folkets park för att diskutera hur man ska kunna stoppa kommunens planer på att lägga ned den lokala Parkskolan. Många är upprörda, andra är dämpade. Kön ringlar lång till bordet där protestlistorna skrivs på.

Initiativet till mötet kommer från Sverigedemokraternas ordförande i Ludvika, Benny Rosengren, men eftersom mötet är till för alla lämnar han snart över ordet till två kvinnor, Jenny Larsson-Mujovic och Eva-Britt Nordin, som har barn på skolan och som vill göra något för att de ska slippa åka till Ludvika varje dag.

– Jag bosatte mig i Grängesberg för att jag inte vill bo i en storstad. Nu vill de skjutsa mina barn till storstan! säger en mamma upprört.

I de olika förslag som kommunen låtit ta fram och som offentliggjorts den 6 november, ska fyra eller fem skolor läggas ned. Barn från sex år och uppåt kommer att bussas långa vägar om dagarna. Det hela verkar ha hastats fram, är de församlades uppfattning. Från förslag till beslut är det bara tre veckor, och när det aktuella mötet hålls är det bara fyra dagar innan beslutet ska fattas.

– Vi måste komma dit allihop, fler än vi är här i dag, och säga ifrån, säger Jenny Larsson.

Det visar sig att kommunen har satsat på skrytprojekt som ett äventyrsbad för 80 miljoner kronor och ett nytt torg för 20 miljoner. Grängesbergsborna är missnöjda med att det nu inte finns pengar för viktig samhällsservice.

– De som bestämmer tror att de sitter på en nivå så vi inte förstår, men det gör vi, säger Eva-Britt.

Jenny Larsson fyller i:

– Vi ska hjälpas åt. Det är våra barn. Det är de som ska ta hand om oss en dag. Om vi inte kämpar för dem, hur kommer de att tycka när de växt upp?

uMG_4453
Namninsamling för att rädda Parkskolan. Kommunen vill skjutsa barnen in till centralorten för att spara pengar, ett öde som drabbar allt fler byskolor i Sverige. Nu organiserar sig föräldrar för att stoppa nedläggningarna. Foto: Nya Tider

 

Organiserar sig
I Dalarna har man sedan Gustav Vasas dagar varit kända för att inte låta någon trampa på sig. De är en stor skara föräldrar som samlats, minst ett hundratal. Som med allt engagemang är det dock några få som drar det hela framåt.

– Vilka kan ställa upp och göra något? frågar Jenny och Eva-Britt från scenen med en vädjande blick.

De berättar att de också bara är vanliga föräldrar, med jobb och en massa annat att göra. Även de som har lite tid kan dock dra sitt strå till stacken, till exempel att ta med listorna till sin arbetsplats och be folk skriva på namninsamlingen för att rädda Parkskolan. Om alla hjälps åt kan man också bomba kommunpolitikerna med mail och telefonsamtal, så att de förstår oron och missnöjet, berättar de.

Kommunen har sagt att man är beredd att träffa byborna i kommunhuset, men bara en by åt gången. På mötet i Folkets hus tolkar man det så att man vill splittra och ställa byarna mot varandra. Man är överens om att man tillsammans ska kämpa för hela bygdens överlevnad.

pMG_4483
Jenny Larsson-Mujovic och Eva-Britt Nordin är två mammor som kämpar för att barnen ska kunna gå kvar i Parkskolan i Grängesberg. Bredvid dem står Benny Rosengren, Sverigedemokraternas ordförande i Ludvika som tagit initiativet till mötet efter att det visat sig att kommunen vill lägga ned flera skolor i byarna. Foto: Nya Tider

 

Kommunfullmäktige vill inte ta upp frågan
Något de boende vänder sig emot är att beslutet om nedläggningen ska fattas i nämnden och inte tas upp i kommunfullmäktige.

– De är uppenbarligen rädda för att detta ska komma upp till diskussion, säger Rosengren. Det är tveksamt om detta ens är lagligt, menar han.

– Och varför är det så otroligt bråttom? Är det för att folket inte ska hinna reagera? frågar han sig.

Mycket riktigt fattade också nämnden beslut om nedläggning på sitt möte fyra dagar senare, den 12 november. Man struntade i de protester som samtidigt pågick utanför Ludvika kommunhus. Närmare 300 elever drabbas. Förutom Sverigedemokraterna var det Centerpartiet som reserverade sig mot beslutet.

När Nya Tider frågar kommunens förvaltningschef Mikael Carstensen om varför det är nämnden som fattar beslutet och inte fullmäktige hävdar han att det i stora drag redan klubbades tidigare:

– Fullmäktige har tidigare beslutat om en förändrad skolstruktur som en åtgärd i förvaltningens åtgärdsplan.

Nämndens uppdrag är att bestämma hur det ska verkställas.

Politikerna har dock backat och meddelar att man kommer att ta upp frågan på kommunfullmäktige lite senare. Än så länge kan beslutet alltså rivas upp.

Det sociala och skolan ingår i samma nämnd
En av orsakerna till nedläggningen tror de boende är att Ludvika har samma nämnd för det sociala och skolan. Det är samma budget, så när pengar saknas till exempelvis socialbidrag så sparar man på skolan.

Många drar paralleller till grannkommunen Borlänge, där man under 2012 delat ut nästan 100 miljoner kronor i försörjningsstöd, det vill säga socialbidrag. Den absoluta majoriteten av bidragen gick till utrikes födda, vilket i Borlänges fall främst innebär somalier. Även i Ludvika har andelen utrikes födda ökat kraftigt, men hur mycket som går till försörjningsstöd har varit svårt att få svar på. Kommunen har inte varit behjälplig med uppgifter som de boende efterfrågat, inte heller har man kunnat tala om vad dagens hyra är för skollokalerna i till exempel Grängesberg.

Enligt politikerna är dock syftet med alla förändringarna att tvärtom höja kvaliteten på skolan och därmed betygen. I den utredning man beställt från SKL (Sveriges kommuner och landsting) slår utredarna fast att Ludvika kommun har höga kostnader men låga resultat. Lönerna för skolanställda ligger samtidigt under medel i landet. Personalen utnyttjas ineffektivt.

Förvaltningschefen Mikael Carstensen säger att man vill köpa in nyare och bättre läromedel, få större andel behöriga lärare och jämna ut lärartätheten mellan de olika enheterna. Nedskärningarna är effektiviseringar, menar Carstensen.

eMG_4493
Kicki jobbar som artist, men nu är hon engagerad mamma. Hon har redan drabbats två gånger av nedläggning och sönerna har fått byta skola. ”Nu räcker det”, menar hon, och fortsätter: ”Vi trivs i Grängesberg. Min 26-åring bor i Göteborg med flickvän och vill flytta hit igen, men vad kommer han tillbaka till?” Foto: Nya Tider

– Vi har 18 grundskolor, varav flera skolenheter inte kan fyllas upp med elever. Genom en sammanslagning av flera skolor får vi lägre lokalkostnader och delvis lägre personalkostnader, säger han till Nya Tider.

NyT: De skolor som ska läggas ned, vad händer med dem? Ha lokaler ståendes tomma innebär väl även det en kostnad? En del är oroliga för att det ska bli asylförläggningar.

– Vad som kommer att ske med de tomma lokalerna har man ännu inte beslutat om, säger Carstensen.

Han berättar att besparingarna totalt handlar om tre miljoner kronor 2016 och sex miljoner 2017.

– Överstigande belopp ska användas till satsningar i skolan, bland annat på högre lärarlöner, berättar Carstensen.
De boende i Grängesberg är dock inte imponerade. De menar att de bor i glesbygden av en anledning, att de inte vill bo i en stor stad. Visst kanske det kostar lite mer per elev, men de trivs med lugnet och flera döljer inte heller att det handlar om att undvika mångkulturen. Skolor i Ludvika har en hög andel utländska elever, många helt nytillkomna genom den senaste invandringsvågen. Det finns också en otrygghet i Ludvika, så sent som i mitten av augusti begicks en uppmärksammad gruppvåldtäkt i staden, som inte ens har 15 000 invånare.

– Det finns inga konsekvensanalyser i utredningen, inget om hur långt barnen får att gå till bussen till exempel, menar Benny Rosengren.

Att kvaliteten skulle öka ger han inte mycket för.

– Det blir troligtvis 20-34 elever per klass. Då kan man ju fråga hur kvaliteten är, säger han.

Barn fick fylla i enkät
Det har också uppdagats att barnen på skolorna fått fylla i ett formulär där de fått skriva vad de ser som positivt med en flytt till en ny skola – ren propaganda, enligt föräldrarna.

– Vi är överkörda, helt överkörda i detta. Kommunen har inte gett oss information om detta utan allt har hastats fram. Sen har kommunen försökt vända våra barn mot oss i frågan, säger en förälder.

– Eleverna fick i princip välja mellan de tre förslag som politikerna tagit fram. Ingenstans fanns alternativet att gå kvar i den gamla skolan. Det är skamligt, säger hon upprört.

På mötet i Folkets hus är man helt införstådd med vad en flytt kommer att innebära: de befintliga klasserna splittras, vänner skiljs och man sätts i olika klasser, kanske olika skolor.

– Jag vet hur illa det var sist, jag har redan varit med om detta när mina pojkars skola lade ned förra gången. Jag vill inte uppleva det igen, berättade en mamma före mötet.

Det finns också en oro för att detta är ett led i ortens avfolkning, man kallar det för en ”dödsdom för byarna”. Förra gången en skola lades ned och barn började skjutsas till en mer central skola, så försvann också fotbollslaget. Det fanns inte tillräckligt många kvar i bygden för att hålla liv i sporten.

– Om de lägger ned skolan, vad är nästa steg? Ska de lägga ned badhuset när det inte längre används av skolan, undrar en pappa i salen.

– Det är ju absurt. Saxdalens skola, där jag bor, har funnits i hundra år. Den grundades 1915 och har överlevt både 30-talets depression och 90-talets nedläggningar. Vad är det som är ännu värre i dag? frågar sig en pappa.

Krav på folkomröstning
Sverigedemokraten Benny Rosengren och några engagerade föräldrar har dragit igång en namninsamling för att väcka en folkomröstning i frågan. Främst vill man att budgetarna för det sociala och skolan delas upp.

– Vi har mer än nog namn för en folkomröstning. Många har varit tysta innan kring vad politiker gjort och ställt till med innan. Men nu drabbar det dem själva direkt, säger Rosengren till Nya Tider.

Det är cirka tio procent av de röstberättigade som måste skriva på, men i Sverige är folkomröstningar bara rådgivande. Kommunen kan strunta i folkviljan om man vill.

Rosengren berättar vidare att det är många engagerade föräldrar och elever som driver frågan ute i byarna.

– Det är trist att det ska behöva gå så här långt. Vi inom SD har pratat om detta och andra frågor i många år.

En av anledningarna till att skolan kostar mer är att lärare och förskolelärare är sjukskrivna mycket, med tio procents frånvaro. Varför är det så? undrar Rosengren. Det är inget som utredningen tar upp, säger han. Inte heller hur många som föds, det hela är så kortsiktigt, är hans åsikt.

Benny Rosengren berättar för Nya Tider att man smög fram förslagen nu under hösten och att man försvårat för SD att ha insyn i hela ärendet, trots att partiet också sitter i fullmäktige.

– Kommunen har gått bakom ryggen på alla kommuninvånare och oss. De kan inte hålla på så här. Det är rena diktatorsfasonerna, menar han.

– Kommunledningen verkar tro att alla vill bo i stan. Så är det verkligen inte. Vi vill ha en levande landsbygd här, säger Rosengren och tystnar sedan ett tag. Sedan säger han nedstämt:

– Vi tappar historien om vi lägger ner landsbygden. Vi vill ha våra byskolor kvar.
Jenny Larsson-Mujovic är en av krafterna bakom Facebookgruppen ”Rädda Parkskolan” och har ett barn som går på Parkskolan. Hon håller med Rosengren:

– Det är viktigt att vi håller samhället levande. Det är barnens livskvalitet det handlar om. Man dödar landsorten när man stänger ner skolorna ute i byarna.

Många på internet har uppmärksammat grängesbergsbornas och de andra byarnas kamp för skolorna. Man är orolig att liknande neddragningar och nedläggningar snart kommer att drabba fler kommuner, allt eftersom samhällets resurser satsas på annat. De ser det som ett tillfälle att lära sig hur man organiserar sig, gör namninsamlingar, protestlistor och hur man kämpar för sin rätt.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Förändrade jetströmmar: Historisk kyla och nederbörd i Storbritannien och världen över

Förändrade jetströmmar: Historisk kyla och nederbörd i Storbritannien och världen över

🟠 – Systemmedia tonar ner och förleder Storbritannien uthärdar i år en historiskt kall juni månad. Den är hälften så varm som 2023 och en av de kallaste sedan 1659. Britterna är besvikna på den uteblivna sommarvärmen och börjar ställa frågor. Systemmedierna måste därför rapportera och gör då allt för att tona ned och blanda bort korten. Vi ger i denna analys några exempel på deras fula knep. Det har fallit så mycket snö i Alperna att skidanläggningar tvingats stänga för snöröjning – i juni. Kylan beror på förändrade jetströmmar, vilka för ner kall arktisk luft ovanligt långt söderut. Vi förklarar fenomenet och vad som egentligen ligger bakom denna dramatiska utveckling.

Sex kandidater i ödesval för Iran

Sex kandidater i ödesval för Iran

🟠 UTRIKES Förra månaden avled Irans president Ebrahim Raisi och flera personer ur hans regering i en helikopterolycka. Det mäktiga Väktarrådet har nu godkänt sex kandidater att ställa upp i sommarens val om vem som blir Raisis efterträdare.

Läs även:

Kristersson får högre lön

Kristersson får högre lön

🟠 INRIKES Statsminister Ulf Kristersson och regeringens 23 ministrar får höjda arvoden, efter ett beslut från Statsrådsarvodesnämnden. För Kristerssons del innebär det en löneökning med 7 000 kronor till 198 000 kronor i månaden.

Vaccinskandal: Svensk 13-åring dog efter covidvaccin

Vaccinskandal: Svensk 13-åring dog efter covidvaccin

🟠 INRIKES En 13-årig svensk pojkes sista plågsamma andetag efter att han fått covidvaccin blev starten på en kamp för rättvisa för hans pappa. En kamp som nu fått åklagarmyndigheten att starta en förundersökning gällande något som bara är toppen på ett isberg – en vaccinskandal där över 80 000 svenska barn utsatts.

Veckodagens betydelse för återfall i brott

Veckodagens betydelse för återfall i brott

🟠 BROTT OCH STRAFF Att den svenska ”kriminalvården” i stor uträckning misslyckas med att ”vårda” brottslingar till att bli laglydiga medborgare är väl känt av Nya Tiders läsare. Det är mycket vanligt att personer som dömts för ett brott begår nya brott efter avtjänat straff. Av alla med en så kallad ingångshändelse 2017 återföll 25 procent i brottslighet inom ett år, och efter tre år hade 41 procent återfallit i brott. Siffrorna inkluderar naturligtvis bara den lilla del brott som klaras upp, mörkertalet är okänt. Med ingångshändelse menas att personen till exempel frigivits från anstalt eller skrivits ut från sluten ungdomsvård. Många som återfaller efter frigivning från anstalt gör det redan inom några månader efter att ha lämnat anstalten.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.