Svenskar skuldbeläggs i politiska syften. Foto: Pixabay/Hans Stolpe

Därför är svensken fri från skuld

Kulturmarxismen är en ideologi, som förespråkar alla former av kollektivism, och som därför är särskilt fientlig mot västländerna. Individuell frihet angrips på bred front. Kulturmarxismen använder ett antal väl beprövade metoder som politisk korrekthet och identitetspolitik, vilka alla angriper goda relationer mellan medborgare och grunderna för ett anständigt samhälle.

Medan vänstern sedan östblockets fall undvikit att fullt ut förespråka socialism och planekonomi, kommer man återgå till det vid rätt tillfälle. Även om man mycket väl vet hur improduktivt ett socialistiskt system är, är ju numera dess främsta syfte att politiskt kontrollera befolkningen och hindra tillväxten av opposition. Idag är nog större delen av vänstern kulturmarxistiskt influerad, medan en mindre del fortfarande främst är präglad av traditionell marxism.

Om vi tänker på de känslor, som påverkar dess anhängare att just följa de kulturmarxistiska åsikterna och riktlinjerna, kan man säga att dessa är: skuld, rädsla och strävan efter att visa sig (eller vara) god. Av dessa verkar skuld vara starkast, följt av rädsla och därefter strävan efter godhet. En fjärde vanligen viktig beteendepåverkande känsla, som hopp, syns svag gällande kulturmarxister jämfört med de övriga tre.

Skuldkänslor verkar vanligen dominera de två andra, medan rädsla nog är starkare än att visa sig (eller vara) ”god”. Citationstecknen här beror på att drivkrafterna för godheten ofta syns vara individens osjälvständighet, och själva ”godheten” verkar frekvent leda till ondska mot andra personer än de som just avses. Hur massproduceras då skuldkänslor i det moderna samhället ? Följande metoder utnyttjas ofta för ändamålet:

  1. Skuld kan skapas genom kritiska – och osanna – uttalanden om förhållanden eller företeelser, där ett exempel är att svenskar påstås inte gjort sig förtjänta av att bo i Sverige med alla dess fördelar. Vi är bara ”lyckligt lottade” att vara födda här, och vi har därför en skuld till utvecklingsländerna. Att den enda eventuella skuld vi har är till våra föräldrar, som födde oss och på basis av sitt och tidigare släktleds arbete gav oss en bra start i ett bra land förstår vänstern inte. Någon skuld till utvecklingsländerna har vi definitivt inte.

Ett närliggande exempel är när man påstår att invånare i utvecklingsländer idag är offer för vita privilegier. Ordet ”privilegium” används för att det skapar intrycket att någon skillnad mellan oss och u-landsbefolkningar är orättvis. Men den svenska befolkningen har under hårda förhållanden under århundraden slitit och utvecklat sitt land och genom kreativitet och frihet skapat den industri som är grunden för vårt välstånd. Det skeendet hade inget samband med befolkningarna i utvecklingsländer. Ingen skuld till dem finns. Det har istället att göra med att vissa länder och civilisationer är överlägsna andra i vissa avseenden.

  1. Ett närliggande sätt att argumentera är att kraftigt ändra innehållet i honnörsord och påståenden jämfört med traditionella definitioner eller förståelsen av dessa. Ta till exempel bluffen bakom ”allas lika värde”. Själva uttrycket är en felöversättning från engelskan, och denna ges sedan ett förvridet innehåll jämfört med det traditionella innehållet av människovärde. Och denna förvridning har spelat en viktig roll för acceptansen i vårt land av massinvandringen och dess olika konsekvenser. De som opponerar sig bär därför skulden att sätta sig emot det här falskt definierade människovärdet, vilket de flesta inte vill eller vågar. På samma sätt används andra förvridna ord som angreppsvapen.
  2. Den idag politiskt effektivaste metoden att skapa skuld är dock identitetspolitik av olika slag. Denna är i sina olika versioner avsedda att skapa stora motsättningar eller – i bästa fall – reellt hat mellan grupper i samhället. Det är en viktig och troligen, eftersom man agerar på många områden, kraftfullare metod än det traditionella marxistiska klasshatet. Man talar om förtryck utfört av män mot kvinnor, av heterosexuella mot alla andra sexuella varianter, av vita mot färgade, av västerlänningar mot u-landsinvånare, av svenska medborgare mot invandrare, av välsituerade mot fattiga (traditionell marxism), av kristna mot anhängare av alla andra religioner och så vidare. Detta skapar mängder av offer och mängder av förtryckare. De senare är skyldiga – de bär därför en skuld. Att det psykologiskt är mycket skadligt att få människor att känna sig som offer bryr man sig inte om. De politiska fördelarna är för stora för sådana hänsyn.

Närmare analys visar i allmänhet att påståendena om kollektiva övergrepp/brott av detta slag saknar värde. Och det är ju så att en individ inte på något vis är ansvarig för andras handlingar, för förfädernas, vad andra länder historiskt utfört eller den vita rasen. Vårt ansvar gäller våra egna handlingar, vilket också innebär att handlingar och ord som hämningslöst välter anklagelser och skuld över andra är helt förkastliga.

  1. Den kulturmarxistiska moralen är förvånansvärt torftig. En grundläggande orsak är den bakomliggande filosofin – postmodernismen – med dess klara värderelativism. I en artikel beskrev jag de låga kraven, som gäller exempelvis godhetssignalerande kulturmarxistiska anhängare:

”Det kräver inte mera än att vara någon, som definierats tillhöra en offergrupp, eller att man tror på vissa utsagor, vars tillämpningar man kanske ibland yttrar sig om eller har rätt avsikt. Man bara existerar, anger ett mål, tror på något eller pratar om det – och vips! är man uppfylld av godhet!”

Att en persons tillhörighet i en offergrupp eller en så kallad förtryckargrupp kan vara grunden för att den individen antingen är värdefull eller har en identitet som förtryckare är oerhört orättvist, då det helt bortser från en aktörs individuella beteende och egenskaper. Det är så torftigt, att man inte kan tala om moral i sammanhanget. Kulturmarxism grundad på filosofin postmodernism kan nog sägas ha de ömkligaste och futtigaste moralnormerna av dagens ideologier i väst.

En person som konsekvent under sitt liv observerat individuella rättigheter och tagit sådana hänsyn, förespråkat frihet och politiskt stött frihetliga partier eller rörelser har inget skäl att känna någon som helst skuld av det slag vänstern vill pådyvla den. Frihetliga personer är djupt kritiska mot många av dagens samhällsförhållanden och har inget som helst ansvar för dessa.

Och breda anklagelser om kollektivt ansvar för påstådda missförhållanden i världen, fel beteende i så många avseenden och framförda av vänsterpersoner verkar genomgående vara utan värde. Gällande dem kan svensken allmänt känna sig vara helt fri från skuld. Men det finns en skuld av annat slag. Hur kan individer passivt – utan motstånd – bara se på, när vänstern på så många områden massproducerar skuldkänslor med metoderna ovan eller andra ? Hur kan passivitet i det avseendet vara förenligt med ett gott samvete ?

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Riksbanken: Betalningar måste fungera – både i vardag och kris

Riksbanken: Betalningar måste fungera – både i vardag och kris

🟠 EKONOMI Ett högre tryck på att stärka kontanternas ställning pekar på ett tydligare fokus på att ett mer realistiskt krismedvetande växer fram. En push för kontanternas vara presenterades av vice riksbankschef Aino Bunge vid ett seminarium anordnat av Riksbanken den 25 april. Riksban¬ken offentliggjorde den 5 juni att man kommer att öppna ytterligare ett kontanthanteringskon¬tor 2025. Verksamheten riktas till värdebolag och banker.

Veckodagens betydelse för återfall i brott

Riksrevisionen: Kriminalvården överbelastad

🟠 INRIKES Bara en mindre andel av alla som avtjänar straff på anstalt eller inom frivården får och fullföljer behandling som ska motverka risken för återfall i brott. Personalbrist och överbelagda fängelser är de främsta anledningarna, visar en färsk granskning från Riksrevisionen.

Läs även:

Tänk om det blir kallare?

Tänk om det blir kallare?

🟠 KRÖNIKA Mitt i vår konstiga sommar varnar seriösa forskare för att jorden är på väg in i en kallare period. Drivande faktorer bakom detta är cykliska växlingar i solaktivitet, planeternas lägen och avståndet mellan jorden och solen.

Västvärlden halkar efter på område efter område

Västvärlden halkar efter på område efter område

🟠 OPINION: DAN AHLMARK Vart leder västvärldens utveckling? Dagligen ser vi tecken eller konkreta händelser som visar försämringar och en generell nedgång i länder som tidigare stått för individuella rättigheter, rationalism och logik. Många vittnesbörd pekar på ett förfall, en skadad västerländsk civilisation, och det gäller även dess starkaste komponent – USA. Där rasar nu en kamp mellan två alternativ, vars utgång kommer att ha betydande konsekvenser för hela västvärlden – och därmed världen. Nedan berörs några områden vars utveckling kommer att ha monumentala konsekvenser globalt.

Vänsterliberaler är de sjuka avvikarna

Vänsterliberaler är de sjuka avvikarna

🟠 LEDARE Ett gammalt knep från sovjettiden, som även använts av den invandringsliberala vänstern, är att utmåla motståndarna som avvikande och drivna av patologiska eller primitiva motiv. Så kallar man gärna invandringskritiker rasister, och rasister i sin tur som drivna av primitivt hat eller sjuklig misstänksamhet eller rädsla, xenofobi, i den svenska debatten ofta ”främlingsfientlighet”. I själva verket är det dock vänsterliberalerna som på alla sätt är de extremistiska och avvikande.

På fjällvandring i Härjedalen med omnejd

På fjällvandring i Härjedalen med omnejd

🟠 KRÖNIKA Allt började sommaren 1970 med en artikel i tidningen om ett högfjällshotell på Storhogna i Vemdalsfjällen, på gränsen mellan Härjedalen och Jämtland. Artikeln var trevligt skriven med fina bilder som gjorde att läsaren skulle känna en oemotståndlig lust att åka till fjälls. Den gick hem hos oss och det bokades ett rum med halvpension där middagen ingick i priset. Första veckan i augusti skulle det bära av. Vi hade ingen erfarenhet av fjällvandring.

Myndigheter älskar struntfrågor

Myndigheter älskar struntfrågor

🟠 OPINION: Karl-Olov Arnstberg Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) är en liten myndighet som bildades 2007. Men även en liten narr kan spela stor teater. Debattören professor Karl-Olov Arnstberg ställer sig kritisk till hur SIN häller grus i Polismyndighetens arbete för småsaker, samtidigt som man nonchalerar riktiga hot mot medborgarnas integritet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sanna hjältar är det ofta tyst om

🟠 BOKRECENSION Som sommarläsning kan det vara lämpligt att planera en läsning av mindre kända delar av Sveriges militärhistoria. Militärhistorikern Leif Björkman tar upp händelser och fakta som många helst skulle vilja glömma eller gömma. Obekväma sanningar kan också vara till lärdom för framtiden. En annan aspekt i denna bok är benämningen hjälte. I dagens media tillskrives hjältetitlar för nästan minimala och självklara medmänskliga insatser. I denna bok handlar det om två riktiga hjältar, två svenska officerare som genomgått sovjetisk fångenskap och i tystnad fick återvända till Sverige.

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Bröllop – en högtid full av skrock

🟠 HISTORIA Ska du gifta dig? Så trevligt! Hoppas bara att du inte sytt din brudklänning själv! För det vore att tigga om olycka. Och se för allt i världen till att den blivande brudgummen aldrig får se dig i klänningen före bröllopet! För då varar inte förhållandet. Som ni anar är kyrkbröllopsdagen en mycket speciell, magisk dag och man kan inte vara för försiktig.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.