Stiftelsen Expo, som samlar en del personer på den yttersta vänsterkanten som själva inte vill hålla på med direkta våldsdåd, sysslar med omfattande registrering av svenskars politiska åsikter. De drar sig inte för att hänga ut folk när de anser sig ha fog för det, det vill säga om de anser att personerna förtjänar offentlig skam. Expo är inte de värsta åsiktsfienderna i landet, men troligen den mest dolda och starka kampanjmaskinen mot allt som inte anses politiskt korrekt.
Genom sin särställning som ett etablerat och välfinansierat kampanjorgan mot allt de för in under begreppet ”antirasism” har Expo kunnat bedriva åsiktsregistrering i åratal av medborgare som uttryckt åsikter som Expo inte delar. Eller gör de inte det? Inget vet, för ingen har frågat dem vad de har i sina datorer. Själv är jag övertygad om att det finns personregister i deras databaser.
Vid en sökning på deras webbsida i dag den 13 januari fick jag tio träffar på mitt eget namn. Nya Tiders chefredaktör Vávra Suk fick 33 träffar och nättidningen Dispatch Internationals chefredaktör Ingrid Carlqvist 27. Dessa träffar är offentliga omnämnanden, men hur är det med allt som de lagrar i väntan på rätt tillfälle att publicera? Alla tweets och Facebook-uppdateringar från sådana som oss, var lagras de och hur? Själv är jag och många andra övertygade om att Expo har personer inne bland Facebook-grupper som provocerar genom att skriva rasistiska åsikter och ber andra att hålla med. Sedan tar man en skärmdump som antingen hänger ut personen eller lagras i ett register.
Enligt Personuppgiftslagen från 1998 ska varje dataregister ha en personregisteransvarig som ska skydda den personliga integriteten för de registrerade personerna och i övrigt följa lagen angående gallring och rättelser av felaktiga uppgifter. Man ska också inhämta samtycke från dem som registreras, vilka i Expos fall blir sådana som de anser vara meningsmotståndare och rasister. Sverigedemokrater med förtroendeuppdrag är särskilt utsatta.
Huruvida Expo verkligen har ett personregister för Sveriges alla kritiker av det politiska etablissemanget vet ingen, men troligen finns uppgifter om kända invandrings- och islamkritiker, kanske till och med om denna tidnings medarbetare och läsare. Om Expo inte sköter sina personregister rätt kan de ha åtal att vänta.
För att ta reda på Expos register om oss skrev jag, Roger Sahlström (Nya Tider), Ingrid Carlqvist (Dispatch International) och Mats Dagerlind (Avpixlat) ett öppet brev i Dispatch International den 15 augusti 2015 till Expo.
Vi hade läst vad Datainspektionen föreskrev för behandling av personuppgifter på myndighetens hemsida:
”Den personuppgiftsansvarige är skyldig att ge dig besked om han behandlar personuppgifter som rör dig eller inte. Om dina personuppgifter behandlas ska den personuppgiftsansvarige också lämna skriftlig information om vilka uppgifter om dig som behandlas, varifrån uppgifterna är hämtade, ändamålen med behandlingen och till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna lämnas ut. Information ska normalt lämnas inom en månad från det att du gjorde din ansökan.”
Den som gör sig skyldig till brott enligt Personuppgiftslagen (PUL) kan dömas till böter eller fängelse i högst två år. Tillsynsmyndighet är Datainspektionen.
Jag har under hösten 2015 skickat in två undertecknade brev till Expo, men inte fått svar. Nyligen postade jag ett till. Datainspektionen är underrättad om mina försök, men anser sig inte ha någon möjlighet att kräva att Expo svarar mig, trots att de ska utöva tillsynen så att PUL efterlevs. Detta trots att 26 § i Personuppgiftslagen föreskriver just samtycke från de registrerade, vilket är innehållet i citatet från Datainspektionens hemsida ovan.
Jag nöjde mig inte med Datainspektionens undvikande svar utan gjorde en polisanmälan innan jul. Eventuellt skickar de min anmälan tillbaka till Datainspektionen som säger att de inte kan göra något.
Det kan till och med vara så att svensk lag inte räcker till för att svenska medborgare ska få veta vilka register som finns om dem. Men det beror på vad saken gäller.
De så kallade ”rom-registren” i Malmö kan ha fått folk att tro att det var en enkel sak för varje invånare att få veta vad som antecknats om en. De romer som ansåg sig kränkta av de polisregister som upprättats för att kartlägga eventuell och belagd kriminalitet fick skadestånd utdömt av Justitiekanslern och mycket stöd från medier, politiska partier och etablissemang.
Något motsvarande har inte skett med Expo. Tvärtom har både Expressen och Aftonbladet använt sig av register över personer med vad de anser felaktiga politiska åsikter för att kunna hänga ut dem. Den så kallade Researchgruppen, en vänsterextrem grupp som hyllar politiskt våld, har av föreningen Grävande Journalister fått pris för sina uthängningar 2014 av invandringskritiker, vilket skedde just i Expressen. Men det finns mycket mer för den som orkat följa diskussioner om register i Flashbacktrådar och läsa bloggen Expomakt. De som diskuterar på nätforumet Flashback är ofta vederhäftiga eftersom de försvarar yttrandefrihet på riktigt och hatar all slags dataregistrering. Ett arv från Internets barndom och Piratpartiet.
Expo har inte alls uppmärksammats för sin åsiktsregistrering, utan anses vara mer oskyldiga, vilket jag tror är farligt. Expo samarbetar öppet med LO, bokförlag, storföretag som Vattenfall, Svenska Kyrkan, Coop med flera etablerade organisationer och företag. De har över 15 personer anställda med en styrelse där ordföranden för Statens Kulturråd, Kerstin Brunnberg, ingår tillsammans med TV3:s Robert Aschberg och andra inflytelserika makthavare.
Med den makten åstadkommer Expo stor skada för den personliga integriteten och åsiktsfriheten i landet genom sina förföljelser av meningsmotståndare.
För att uttömma alla möjligheter kommer jag att vända mig till EU och använda dess Stadgar om de grundläggande mänskliga rättigheterna för att få rätt mot Expo. I artikel 8, ”Skydd av personuppgifter”, framgår att:
”1. Var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne.
2. Dessa uppgifter ska behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem.
3. En oberoende myndighet ska kontrollera att dessa regler efterlevs.”
Jag uppmanar de tusentals andra personer, kända och okända, som kanske finns i Expos register att göra likadant. Vinner vi denna rond tar vi itu med vänsterextrema Researchgruppen och Robert Aschbergs privata förföljelsebolag Piscatus AB.
