Skip to Content

Tanken med egnahemsrörelsen var bland annat att göra det drägligare och mer attraktivt att stanna i Sverige. Det gavs ut böcker och ritningar för den som vill skapa ett eget hem i denna anda. Foton: Wikipedia
HISTORIA

Den nationalromantiska egnahemsrörelsen

PappersupplaganNya Tider v. 35

Det fanns en folkrörelse i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet som har fallit i glömska. Det är den så kal­lade egnahemsrörelsen. Ibland ser vi spår av den, då man fortfarande kan se att vägar och bostadsrättsföreningar är uppkallade efter rörelsen, och även inom andra områden används egnahem som begrepp. Vissa anser att vi borde väcka denna rörelse till liv igen. Men vad var egnahemrörelsen, hur uppstod den, och vad var syftet med den?

Publicerad: 1 september, 2018, 17:56

  • Svenska

Under slutet av 1800-talet ökade befolkningen i Sverige snabbt. Detta medförde problem både på landsbygden och i städerna, och i början av 1900-talet rådde svår bostadsbrist i landet. Missnöjet var stort och många emigrerade till Amerika och risken att arbetarna skulle sluta sig till den framväxande radikala socialismen oroade många. Egnahemsrörelsen uppstod som ett försök att hitta positiva lösningar till allt detta. Tanken var att ett eget hem med lite odlingsbar mark skulle skapa harmoniska samhällsmedborgare.

Rörelsen var en samhällskritisk reformrörelse som hade åsikter om bland annat familjepolitik och de ansåg att städerna hade en degenererande effekt på människan. Den uppstod som en slags motreaktion till industrialiseringens utvecklingsprocess. Målet var att även arbetarklassen och de mindre bemedlade skulle kunna få ett värdigt boende med enkla småhus och trädgård med möjlighet till trädgårdsodling, åtminstone till husbehov.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Amerikansk general planerade att använda kärnvapen i Vietnam

Den 6 oktober rapporterade The New York Times att ett dokument, vars hemligstämpel nyligen upphävts, avslöjar att USA:s befälhavare i Vietnam hade utformat en beredskapsplan för att kärnvapenbomba nordvietnamesiska styrkor. Planen utformades utan president Lyndon B. Johnsons vetskap.

Unionens fiende

Sten Sture (cirka 1440–1503) blev Sveriges riksföreståndare två gånger. Hans liv präglades av politiska maktkamper och han kämpade hårt för svensk självständighet gentemot Danmark och Norge, något som ledde till att han, även långt efter sin plötsliga död i december 1503, kom att betraktas som en svensk nationell hjälte.

Snorre Sturlasson skrev inte bara kungasagor

I dagarna infaller Snorre Sturlassons dödsdag. Han valdes till lagman två gånger, blev en mäktig hövding och drogs in i blodiga ättestrider, men trots detta är Snorre Sturlasson (cirka 1179 – 1241) i dag mest känd för de litterära verken Den prosaiska Eddan och Heimskringla. Dock kom han under sin livstid att bli en betydande man inom politiken, vilket till sist blev hans död i september 1241.

Den kontroversielle upptäcktsresanden

Han gjorde två resor till Persien, genomförde inte mindre än fyra centralasiatiska expeditioner och var den siste svensken som adlades, men han kom att bli kontroversiell på grund av sin nära vänskap med Adolf Hitler. Denne man var Sven Hedin (1865–1952), som genom sina betydelsefulla upptäcktsresor blev den mest berömde svensken under sin livstid.

Med handbila och giljotin i lagens namn

År 1921 avskaffades dödsstraffet i fredstid i Sverige. Elva år tidigare hade den allra sista avrättningen ägt rum när Johan Alfred Andersson Ander giljotinerades för ett rånmord. Mannen som verkställde den allra sista avrättningen i det här landet var Anders Gustaf Dalman (1848-1920) – korpralen som 1885 blivit antagen till tjänsten som skarprättare. Han avrättade sex personer, fem med handbila och en med giljotin, och kom att bli Sveriges siste skarprättare.

Ett besök på krigsmuseet i Sydkorea

HISTORIASpänningarna och fredstrevarna på Koreahalvön har den senaste tiden genererat rubriker i världspressen. Det kan då vara intressant att minnas det fasansfulla inbördeskriget, där både USA och Kina ingrep med stora invasionsarméer. Detta gör man bäst på Koreas väldiga krigsmuseum.

Uppsalas första domkyrka

KULTURGamla Uppsala lockar med ett museum där man kan titta på lämningar från platsens sägenomspunna historia. Redan på 500-talet var här ett maktcentrum, något de monumentala kungshögarna vittnar om. Ytterligare något som drar till sig besökarnas uppmärksamhet är kyrkan i gråsten som är belägen alldeles i närheten av högarna. Gamla Uppsala kyrka med sina runstenar och medeltida väggmålningar var Uppsalas allra första domkyrka.

Att avsluta ett krig

9-10 juli 1790 utkämpades det avgörande slaget i det svensk-ryska krig som här i Sverige är känt som ”Gustaf III:s ryska krig” och i Ryssland som ”Katarina II:s svenska krig”.

Gå till arkivet