Åklagaren ville inte lämna några kryphål och hade tre alternativa åtalsyrkanden: medhjälp, anstiftan eller stämpling till mord. En 23-årig irakisk man dömdes 2011 i tingsrätten till livstids fängelse för mordet, men friades helt efter en märklig dom i hovrätten.
En enig tingsrätt dömer nu Emad Aboras för stämpling till mord. Påföljden bestäms till 18 års fängelse, vilket är det längsta tidsbestämda straffet som finns i Sverige. Han utvisas dessutom på livstid. Varför stämpling? Eftersom det inte finns några bevis som kopplar Aboras till en okänd gärningsman eller belägg för att Aboras har hjälpt gärningsmannen att skjuta kvinnan så går det vare sig att döma honom för anstiftan eller medhjälp till mord. Stämpling däremot, är ett brott som till skillnad mot anstiftan och medhjälp normalt tar sikte på planeringen av ett brott som aldrig genomförs. Om denna stämpling leder till att brottet begås döms gärningsmannen i stället för anstiftan eller medhjälp.
Det kan låta märkligt att tingsrätten trots allt dömer mannen för stämpling, då kvinnan ju blev mördad. Men tingsrätten har funnit det dels bevisat att Aboras anlitade 23-åringen, dels att den senare inte utförde mordet. Då håller stämpling. Att brottet senare begicks har då ingen betydelse.
Domen är på 68 sidor, välskriven och pedagogisk. Nu återstår att se vad hovrätten kommer fram till när målet tas upp där nästa år.
