Efter ett halvt sekel med vänsterliberala vindar så konsoliderar sig nu konservativa nationalister och vinner strider i land efter land. Näst på tur står kanske Sverige. I bild: Matteo Salvini (Italien), Jimmie Åkesson (Sverige), Viktor Orbán (Ungern), Marine Le Pen (Frankrike), Jussi Halla-aho (Finland) och Tom van Grieken (Belgien). Foto: Italiens inrikesministerium, News Oresund, EU2017EE Estonian Presidency, Marie-Lan Nguyen, Matti Matikainen, Hans Verreyt

En motreaktion på kulturmarxismen kommer

Ska de etablerade partierna reagera tillräckligt snabbt mot mass­invandring och kulturmarxism, eller är det andra aktörer som får ta över ledarskapet i svensk politik? Ju längre utvecklingen får fortgå, desto radikalare nödgas reaktionen bli, menar veckans debattör Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand.

Det är mycket troligt att dagens politiska kurs i Sverige så småningom kommer att leda till en omfattande kris. Frågan är hur reaktionerna på, och motståndet mot, denna utveckling kan växa fram. Vilka processer kan man observera i förloppet och hur är dessa förbundna med varandra? Vad blir resultatet?

Vi talar här om något som kan kal­las en processmodell med ett flertal steg vilka leder fram till några sannolika utfall. I detta fall gäller modellen framväxten av den nationalistiska rörelsen i vårt land. Vilken rörelse är då det? Ja, den omfattar främst de svenskar som önskar följande:

a) Stopp för massinvandringen och därefter en låg – helst meritbaserad – invandring.
b) Inget deltagande i ett federalt Europa med föga makt kvar hos nationalstaterna.
c) Eliminering av alla former av kulturmarxistisk ideologi i svensk politik, offentligt liv och förvaltning.

Inom dessa ramar ryms bland annat traditionellt konservativa/moderata och i viss mån även socialliberala och socialdemokratiska åsikter.
Följande frågor kan sägas beskriva de steg som på mikroplanet ofta återger en enskild persons beslutsgång, men viktigare – på makroplanet – behandlar de faser som större kollektiv successivt genomgår. Frågorna som dessa samlingar av människor funderar på och successivt tar ställning till är:

1. Vilken är den växande faran?
2. Vilka är motståndarna och vad vill de – egentligen?
3. Vilka tycker som jag? Kan vi göra något tillsammans?
4. Vad kan och bör vi göra?
5. Vilket är det bästa politiska programmet och vad leder det till?

Främst två stora krafter skapar i dag den utveckling som adresseras i frågeställningen: massinvandringen samt kulturmarxismens inverkan på svensk politik, kultur och allmänna liv.

Massinvandringen

Medborgarna börjar nu på allvar känna av massinvandringens konsekvenser, var­av vissa är rent fysiska. De utsätts för ökande grov brottslighet, ungdomar har i storstäderna allt större problem att få bostad, tjänster inom hälsovård och socialvård blir svårare att ta del av och arbetslösa får sämre möjligheter att få arbete. Sedan drabbas de skattebetalande medborgarna ekonomiskt genom att de förr eller senare får betala kostnaden för invandringen.

Eftersom medier och det offentliga Sverige döljer eller förminskar alla negativa konsekvenser av invandringen vet man inte riktigt vad den kostar. En finsk undersökning anger att livstidskostnaden för en somalisk invandrare är cirka tio miljoner kronor. Någon svensk analys anger lägre belopp. Demografiska konsekvenser av massinvandring, och därmed förknippad fruktan för framtiden, är andra skäl till människors oro.

Kulturmarxismen

Kulturmarxismen underblåser massinvandring till Europa och kulturmarxismens identitetspolitik skapar automatiskt politiska motsättningar mellan å ena sidan ”offren” – det vill säga invandrare som stöds – och å andra sidan invånarna i Sverige som fördöms. Då invandrarna i olika avseenden skiljer sig från svenskar genom etnicitet, religion och kultur kan identitetspolitiska motsättningar även uppstå utifrån de skillnaderna.

Men kulturmarxismens förödande inverkan på samhället sker främst genom dess allmänna inverkan på många plan: ideologiskt, kulturellt, språkligt och politiskt. Och svenskar känner av dess tryck på många områden. Värdegrunden och åsiktskorridoren är bara ett par företeel-ser som ingriper i individers liv och förbjuder individen att uttala sina åsikter.

Kulturmarxismens omvandling av värderingarna i samhället har drivit fram ett kulturkrig, som i dag är kallt. Ett varmt kulturkrig kal­las inbördeskrig. Många svenskar förstår att kulturmarxismens bakomliggande värderingar och syften är ett grundläggande hot mot det svenska samhället. Attityden till EU och överstatlighet blir snart en tredje kraft vid sidan av massinvandringen och kulturmarxismen.

De konsekvenser som direkt orsakas av de två krafterna, skapar hos allmänheten en förståelse för att och hur deras liv förändras – att en klar fara uppstått, och det leder ofta till stor oro och vilja att göra något åt saken. I förståelsen för detta sammanhang följer snart något annat.

Man får en förståelse för att vissa aktörer helt eller delvis stödjer kulturmarxismen och accepterar/driver på massinvandringen:
sjuklövern, massmedia, offentlig förvaltning, kultursektorn, NGO:er, EU, FN med flera. Genom massmedia och sjuklövern hålls fortfarande många medborgare ovetande om dagens faror, men alltfler inser dem nu.

Man ser att enskilda och grupper av svenska politiker, anställda i organisationer och kulturpersoner som man tidigare trodde värnade om Sverige, nu uppträder på ett – objektivt sett – fientligt vis mot landets medborgare. De börjar uppfattas som ansvariga för situationen. Det skapar en begynnande förståelse. Man förstår att motståndarna måste hindras i sitt agerande.

Nationens renässans

De slutliga konsekvenserna av massinvandringen kan visa sig vara att svenskar så småningom blir en minoritet av Sveriges befolkning och slutresultatet av kulturmarxismen är ett socialistiskt och auktoritärt samhälle. Denna insikt skapar hos allt fler medborgare ett sökande efter likasinnade eller allierade som vill hindra utvecklingen.

Det dagliga livet och internet ger mängder av kontakter med likasinnade som upprörs över angreppen på det svenska samhället (fas 3). Därigenom skapas nya gemenskaper och kollektiv, inklusive politiska partier, som önskar arbeta för en förändring. En effekt blir att svensken äntligen blir svensk – värdet av den egna nationen är plötsligt uppenbart.

Det beror inte bara på konfrontationen med utlänningar utan också på insikten att grupper av tidigare respekterade svenskar arbetar för förkastliga ändamål. Förutom att stödja kulturmarxismen och massinvandringen arbetar dessa dessutom för att överlämna beslutsrätten över Sverige till överstatliga organisationer. Deras framtidsvisioner i alla dessa avseenden gör dem allmänt till fiender.

Så allt fler svenskar inser äntligen värdet av Sverige som nation. Att vi har ett unikt samhälle, naturligtvis med en del brister – men ett land mycket värt att bevara. En ny nationell samhörighet växer fram i motsättning till svenskar med and­ra mål och invandrare som kommit i strid med svenskars vilja, vilket till exempel en folkomröstning skulle ha visat.

Genom framväxten av ett nytt konsensus, nya kollektiv och partier skapas successivt förutsättningar för gemenskap, samarbete och praktiska förutsättningar för att göra något som motverkar hotet. Mitt intryck är att de flesta svenskar i dag fortfarande befinner sig i den första fasen.

Partier som Sverigedemokraterna och Alternativ för Sverige har formulerat klara program som adresserar stora delar av problemen och snart var femte svensk tycks förstå problemen i grunden och är i fas 4. Medan ”moderata” lösningar inledningsvis alltid vinner så kommer sannolikt en alltmer försämrad situation i vårt land göra att radikala lösningar får fler och fler anhängare.

Frågan är om allianspartiernas hållning under de närmaste åren kommer att förändras tillräckligt snabbt och tillräckligt mycket genom att de inser faran från massinvandring och kulturmarxism, eller är det andra aktörer som får ta över ledarskapet i svensk politik?

Ju längre utvecklingen får gå, desto radikalare nödgas reaktionen bli varför det egentligen ligger i mer moderata politikers intresse att få till en ny färdriktning snart, om de inte vill se sig omsprungna av allt mer radikala nationalister.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Vart tog Reiner Fuellmich vägen?

Vart tog Reiner Fuellmich vägen?

🟠 KRÖNIKA Reiner Fuellmich blev känd som juristen som skulle stämma de ansvariga för olagliga nedstängningar, ovetenskapliga restriktioner och medicinskt tvång under coronahysterin. Han var inte vem som helst – tidigare lyckades han framgångsrikt stämma Volkswagen och Deutsche Bank. Förra hösten hamnade dock glorian på sned när han blev åtalad för att ha förskingrat donerade pengar, och sedan har det varit tyst. Debattör Magnus Stenlund resonerar i denna krönika om vad som kan ha hänt.

Vattenbrist i Europa: Nästa stora kris skapas i det dolda

Vattenbrist i Europa: Nästa stora kris skapas i det dolda

🟠 LEDARE Den nya kommande stora krisen är vattenbrist, i alla fall om man ska tro globalisternas egna utsagor. De påstår att global uppvärmning och bristande nederbörd kommer leda till en katastrofal ”vattenkris” i Europa. Medan detta basuneras ut av systemmedia så verkar de i det tysta, bortom allmänhetens kännedom, för att riva en miljon dammar och fördämningar i Europa. Alltså de som just byggdes för att ge människor och jordbruk tillgång till vatten. Genom att riva dem hotas både vatten- och matsäkerheten. Är det därför de vet att en vattenkris kommer?

Läs även:

Vart tog Reiner Fuellmich vägen?

Vart tog Reiner Fuellmich vägen?

🟠 KRÖNIKA Reiner Fuellmich blev känd som juristen som skulle stämma de ansvariga för olagliga nedstängningar, ovetenskapliga restriktioner och medicinskt tvång under coronahysterin. Han var inte vem som helst – tidigare lyckades han framgångsrikt stämma Volkswagen och Deutsche Bank. Förra hösten hamnade dock glorian på sned när han blev åtalad för att ha förskingrat donerade pengar, och sedan har det varit tyst. Debattör Magnus Stenlund resonerar i denna krönika om vad som kan ha hänt.

Vattenbrist i Europa: Nästa stora kris skapas i det dolda

Vattenbrist i Europa: Nästa stora kris skapas i det dolda

🟠 LEDARE Den nya kommande stora krisen är vattenbrist, i alla fall om man ska tro globalisternas egna utsagor. De påstår att global uppvärmning och bristande nederbörd kommer leda till en katastrofal ”vattenkris” i Europa. Medan detta basuneras ut av systemmedia så verkar de i det tysta, bortom allmänhetens kännedom, för att riva en miljon dammar och fördämningar i Europa. Alltså de som just byggdes för att ge människor och jordbruk tillgång till vatten. Genom att riva dem hotas både vatten- och matsäkerheten. Är det därför de vet att en vattenkris kommer?

Mer värme ger lugnare väder

Mer värme ger lugnare väder

🟠 KRÖNIKA Tällberg Forums skapare Bo Ekman har nyligen varnat för "den oundvikliga klimatkatastrof som kommer att driva miljoner människor på flykt; undan missväxt, översvämningar, torka, värmeböljor, iskyla…”.

Europas lantbrukares ihärdiga protester mot EU

Europas lantbrukares ihärdiga protester mot EU

🟠 KRÖNIKA Under december 2023 pågick intensiva sittningar i Europeiska parlamentet. Över 200 traktat skulle omförhandlas och många av dessa berörde medlemsländernas jordbruk. Resultaten blev kända när upprörda jordbrukare från Frankrike i väst till Litauen i öst körde ut på vägar och gator med sina traktorer prydda med protestskyltar.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Maria Magdalena enligt barockens konstnärer

🟠 HISTORIA Under barockens tidevarv var Maria Magdalena ett av de helgon som var allra mest populär bland konstnärerna. En orsak till hennes popularitet var att katolska kyrkan lade tyngdpunkten dels på de troendes moraliska ansvar, dels på botfärdighet efter konciliet i Trient. Två vanliga motiv under barocken var Maria Magdalena som botfärdig synderska samt hennes möte med den uppståndne Jesus Kristus.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.