Fåglarna får en ny kärve. Getterna i stallet en extra hötapp. Hunden Ruff ett fint köttben och hönsen majskorn, som de älskar. I Lars gård i Huså är julens förberedelser i full gång. Lars har varit ute och huggit en fin gran. Lutfisken har legat i blöt. Maria har bakat julbrödet och pepparkakorna, gjort korvar och syltor och köttbullar och lagt in löksillen och kokt grisfötter och skinkan och gröten och… Det är mycket som skall ordnas till jul. Anna och Erik har varit hos dem en kväll och stöpt ljus. Det är tradition hos Lars och Maria i Huså i Jämtland.
Anna och Erik är inbjudna att fira jul hos Maria och Lars. Maria och Anna arbetar i köket, medan Lars och Erik försöker få julgranen att stå rakt och snyggt och bli fint klädd för aftonen.
– Enligt jämtländsk tradition skall julstöket helst vara klart till Sjurmäss, säger Maria lite urskuldande.
– Sjurmäss? Vad är det? Anna ser förbryllad ut.
– Sjurmäss är något gammalt jämtskt. Förr höll man visst nattmässa den dagen. Det är dan före dopparedan, som det heter i resten av landet.
– Hmm, intressant. Det har jag aldrig hört talas om.
– Nej, utanför Jämtland är det väl inte så många som känner till det. Men jag läste att Sjurmäss förr kallades Gammalsjul.
– Är det en slags gammal jul?
– Tja, det kan man kanske säga på sitt sätt. Det var visst innan vi blev kristnade.
– Alltså en hednisk jul.
– Just det.
– Ja, det är ju lite lustigt att vårt julfirande, till minnet av Kristi födelse, inte är på rätt dag. Det var ju inte den tjugofemte december han föddes.
Lars som råkar komma förbi och hör samtalet, blandar sig i.
– Det är nog så, att man övertog en hednisk högtid, som var vid vintersolståndet. Förmodligen lättare att få julhögtiden accepterad så, säger Lars undervisande.
– Att vi har behållit begreppet jul är också intressant, tycker Anna.
– Ja, i de flesta kristna länder heter det något med Kristus, som i England där det heter Christmas, alltså Kristi mässa.
– Vad betyder jul egentligen, alltså på den hedniska tiden?
– Det strider de lärde om! Lars skrattar. Men en intressant förklaring skulle kunna vara att det betyder hästfest.
– Hästfest! Anna ser förvånad ut.
– Ja, det var den högtid då man för ovanlighetens skull åt hästkött. På den hedniska tiden var hästen närmast ett heligt djur, eller i vart fall ett mycket värdefullt djur. I fornnordiska heter häst jor och fest kunde heta öl. Sammanslagningen av dessa skulle då bli jol, alltså hästfest.
– Jaha, tänka sig. Det låter ju inte orimligt, säger Anna och ser lite upprymd ut. Vi sjunger ju om Staffan som var en stalledräng och vaktade sina fålar fem….
– Jag läste någonstans att vi kanske också har tagit vissa traditioner kring vintersolståndet från kelterna. De hängde, liksom vi, upp mistel vid jul, som de kallade Yule.
– Ja, vem vet? Det kanske finns ett samband, säger Lars och går för att hämta den förlängningssladd han skall ha till granen.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
