Skip to Content

Rikssalen i Stockholms slott. Denna sal var efter 1755 platsen för de fyra ständernas sammankomster.
KULTUR

Friheten att skriva och trycka – Svenska tryckfrihetsförordningen firar 250 år och möter nya utmaningar

”Jag delar inte din åsikt men är beredd att dö för din rätt att uttrycka den.” Dessa ord tillskrivs (felaktigt) den franske upplysningsfilosofen Voltaire (1694-1778) som 1717 låstes in i fängelset Bastiljen efter att ha kritiserat Ludvig XV i en dikt och fördrevs från Paris för sina skrifter – inte minst för sin häftiga kritik mot religionen. De här orden kan läsas som tryckfrihetens grund och ett viktigt steg för denna frihet togs i Sverige 1766 – i år för 250 år sedan – då tryckfrihetsförordningen infördes.

Publicerad: 29 oktober, 2016, 21:14

  • Svenska

Läs även

Bokmässan i Göteborg hade yttrandefriheten som tema i år, då Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år. En svår men nödvändig rättighet, skrev man. Det visade sig dock svårt för Bokmässan att själv leva upp till de principer man precis hyllat. När upprörda vänsterjournalister började klaga dröjde det bara två dagar innan man portade Nya Tider, och det var först på juristernas inrådan man efter många om och men lät nyhetstidningen ställa ut. Så hur gick det egentligen till när tryckfrihetsförordningen infördes och vad betyder den?

Citat urholkat precis som lagen

Det berömda citatet i ingressen brukar tillskrivas Voltaire, men kommer egentligen från författaren Evelyn Beatrice Hall som införde det i en biografi om Voltaire år 1906. Voltaire själv visade sig mind­re förtjust i yttrandefrihet när det gällde en annan stor upplysnings­filosof, Rousseau, som han avskydde. Denne menade att Voltaire orkestrerat förföljelser av honom och till och med ville se honom avrättad.

atelier_de_nicolas_de_largilliere_portrait_de_voltaire_detail_musee_carnavalet_-002_300x338_tn

Voltaire, som hamnade i fängelset Bastiljen för en dikt om Ludvig XV, förespråkade tryckfrihet och hans tankar fick ett stort genomslag i upplysningstidens Europa – inte minst i Sverige.

Sverige tog intryck av upplysningsidéerna från England och Frankrike. Den 2 december 1766 trycktes Kongl. Maj:ts Nådige Förordning, Angående Skrif- och Tryck-friheten. Så löd den officiella, samtida titeln på den första grundlagen om tryckfrihet i Sverige som förbjöd censur – den första i världen. Anledningen till att tryckfrihetsfrågan blev aktuell var att riksdagen ville utkräva ansvar av dem som dragit in Sverige i sjuårskriget, som utkämpades mellan 1756-63, genom att låta trycka de rådsprotokoll som var relevanta för det kriget – handlingar som då, i likhet med riksdagens och kollegiernas protokoll, var hemliga.

I augusti 1766 kom arbetet med den här reformen igång på allvar när ett utkast till förordningen togs fram av tryckfrihetsutskottet för att granskas av Stora deputationen. Förordningen godtogs den hösten genom en omröstning. Prästerna, borgarna och bönderna röstade för, medan adeln motsatte sig § 11 som innebar att ständerna skulle bli tvungna att avrapportera till riksdagen från landshövdingar, kollegier, etc om vad som hänt och blivit gjort inom det egna ansvarsområdet. Dock röstade majoriteten för och så antogs Sveriges första grundlag om tryckfrihet.

Tryckfrihetens begränsningar

En mycket omtvistad fråga under Stora deputationen 1766 var frågan om den teologiska censuren och huruvida den skulle upphävas eller inte. Det tycks dock ha beslutats att den skulle finnas kvar då det står att läsa i tryckfrihetsförordningens § 1: ”Ingen ware tillåtit något skrifwa eller genom trycket utgifwa, som strider emot Wår rätta Tros bekännelse och then rena Evangeliska Läran”. Det här innebar att ingenting som stred emot kyrkan och dess lära fick skrivas och tryckas. Den som ändå gjorde det skulle straffas med att betala trehundra daler silvermynt i böter. Skrifter fick inte heller innehålla ”smädelse emot Gud”.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Sekretessbelagd skola är ett hot mot demokratin

KRÖNIKA

Vänsterextremist döms för vandalisering av Karl XII-tavla – anställd av Filip och Fredrik för SVT-produktion

REPORTAGEI december 2019 greps Terry Lövkvist, 30, på bar gärning på Nationalmuseum, när han tryckte ett vänsterextremt klistermärke från AFA på en av de mest ikoniska tavlorna i svensk konsthistoria: ”Karl XII:s likfärd”. Lövkvist var berusad och hade även kniv på sig. Nu döms han för skadegörelse och brott mot kniv­lagen

Nordamerika drabbat av ovanlig kyla – Elnätet kollapsade, nästan 10 miljoner strömlösa

USANordamerika drabbas återigen av en snö- och isstorm som kom att påverka samtliga länder och 30 delstater i USA. Köldrekord sattes på löpande band och den södra delstaten Texas fick uppleva -19 grader Celsius. Det var så kallt att vädersatelliter förblindades av kylan. Minst 70 personer har dött bara i USA som en följd av extremvädret. Nästan 10 miljoner nordamerikaner blev strömlösa när elen inte räckte till för det plötsliga behovet av uppvärmning.

Sveriges största järnbruk

INRIKESBruksdriften på Lövsta i norra Uppland lades ned 1926, men under familjen De Geers tid hade det här järnbruket varit det största och mest förnäma i Sverige. Det började som ett bondebruk på 1500-talet innan det blev ett kronobruk.

Amorteringskrav väcker heta känslor i bankvärlden

ANALYSAmorteringskraven på bolån, som infördes 2016, pausades under förra året som ett försök att stimulera konsumtionen i spåren av coronapandemin. Finansinspektionen (FI) avser att återgå till det tidigare amorteringskravet i höst. Beskedet har fått bland andra Skandias vd att gå i taket, då man inser att det innebär en press nedåt på benägenheten att låna mer. Bankerna tjänar pengar på att människor lånar mer och betalar ränta under lång tid. Därför vill man inte ha amorteringar.

Public Pravdas general-repetition inför valet 2022

OPINION: KATERINA JANOUCHStatsradion ”avslöjar” och svartmålar en sluten grupp som diskuterar regeringens arbete och dessutom ibland lyckas få sina synpunkter publicerade i medier utanför det egna landet – låter det som ett fritt land? Men här är det Sveriges Radio som gjort ett inslag med namnet ”Dold Facebookgrupp försöker påverka svenska intressen utomlands” där bland andra Jan Lötvall, professor i klinisk allergologi, kritiserar Sveriges hantering av coronapandemin. Veckans debattör Katerina Janouch menar att Public Service nu på allvar blivit Public Pravda efter sovjetisk förebild.

Ny rapport: Politikerna kör över folkviljan i mer än varannan folkomröstning

REPORTAGEFör tio år sedan genomfördes ändringar i kommunallagen som syftade till att öka möjligheten för medborgarna att få till stånd folkomröstningar på kommunal nivå. Förslaget kom ursprungligen från 2010 års stora grundlagsutredning, som menade att politikerna alltför många gånger kunde strunta i folkviljan. Nu visar en rapport från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), att det förstärkta folk­initiativet blivit en flopp. I de 31 folkomröstningar som medborgarna tvingat fram under den senaste tioårsperioden, har politikerna beslutat att köra över valresultatet i en majoritet av fallen.

Låtsasdemokratin

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETJag har skrivit det flera gånger, men det förtjänar att upprepas: Våra styrande bryr sig knappt ens längre om att låtsas tro på demokrati, öppenhet och folkligt deltagande. Det illustreras av flera av våra artiklar i detta nummer. Ordet demokrati tar de bara till när någon kritiserar deras maktfullkomlighet, för då är kritiken ”ett hot mot demokratin”.

Gå till arkivet

Send this to a friend