Det är en lukrativ bransch på tillväxt och kallas ”branded content” eller artiklar med reklaminnehåll på svenska. Allt eftersom läsare sorterar bort, blockerar eller bara helt enkelt inte bryr sig om annonser hittar annonsmakare på nya metoder. Denna går ut på att skriva artiklar som utformas som nyhetstexter, men som är starkt vinklade för att lyfta fram en specifik vara eller företag. Tanken är helt enkelt att lura läsare att läsa en annons – och påverkas av den – utan att ens förstå att det är en annons de läser.
Nya Tider kommer aldrig att låta sig lockas av sådana erbjudanden, hur mycket betalning man än lockar med. Det går emot hela tanken med att ha en sanningssägande alternativ tidning. Andra har dock redan lockats på avvägar. Den 28 juli rapporterade tidningen Journalisten att New York Times skapat en avdelning med 37 journalister i London som bara kommer att skriva reklamartiklar åt olika kunder.
I Sverige sätter bland andra de två stora kvällstidningarnas chefredaktörer sitt hopp till att reklamartiklar ska rädda deras respektive mediehus när läsare och annonsörer lämnar i allt snabbare takt. Metro kör redan hela uppslag med sådan smygreklam. Reklamen ska visserligen tydligt märkas ut, men själva tanken är att materialet ska andas samma tidningsspråk, känsla och utformning som en vanlig artikel i samma tidning och alltså lura läsaren. Märkningen är det också si och så med. Enligt Journalisten har bara Aftonbladet fällts 16 gånger för bristande reklamidentifiering på fem år. Tidningens chefredaktör Jan Helin menar att det beror på en kampanj från Reklamombudsmannen.
Nya Tider kommer aldrig ge avkall på seriositet och trovärdighet. Att gammelmedia tycker att steget inte är så långt att publicera annonsartiklar som i praktiken är rent lurendrejeri är dock kanske inte så konstigt. De använder sedan länge det redaktionella utrymmet till att manipulera opinionen och desinformera befolkningen – så varför skulle de inte kunna ta betalt för det också?
