Björn Werner vid Göteborgs-Posten oroar sig för demokratin. Foto: Wikipedia/Bengt Oberger/Ojan

GP-skribenter utanför åsiktskorridoren – ifrågasätter corona-statsmakten

Göteborgs-Posten går till skarp attack mot coronarestriktioner, som man menar är överdrivna inskränkningar i medborgerliga friheter. Man gör liknelsen med det forna Östtyskland, där staten kunde muta invånarna med olika förmåner som då kunde acceptera olika begränsningar i sina liv. Men vi kan aldrig lita på att statsmakten kommer att ge tillbaka dessa friheter när pandemin väl är över, varnar GP på ledarplats.

Göteborgs-Postens kulturchef Björn Werner har på kort tid uttryckt åsikter som går emot merparten av mediaflockens. Björn Werner konstaterade den 18 april att pandemin har visat att intresset för demokratisk frihet är begränsat och det är något han beklagar. För många i Sverige verkar trygghet och ekonomisk säkerhet vara överordnade de demokratiska principerna. Kulturchefen på GP gör långtgående jämförelser mellan Sverige och svenskarna och medlöparna i DDR och de tyskar som idag drömmer sig tillbaka till DDR-tiden när den socialistiska staten tog hand om dem och allt var bra om man följde systemet och kommunistpartiets regler. För i DDR hade alla hade en lägenhet och alla hade ett jobb. Björn Werner verkar närmast raljera: ”Jag har någonstans att bo. Jag har ett jobb. Jag vaknar, jag arbetar, rör lite på mig, ser på TV och läser en bok, sover”. Men Björn Werner menar faktiskt att de nutida svenskarna tänker likadant under följderna av coronainskränkningarna. Kulturchefen använder inte själv ordet ”coronadiktatur”, kanske han tycker det är för laddat, men det är vad européer i övrigt anser sig leva under när mötesförbud, utegångsförbud och polisinsatser mot medborgare grundat på coronaförordningar är vardag. Med utgångspunkt i sin egen tillvaro förklarar Björn Werner att det i Sverige förvisso inte längre går att uttrycka sina åsikter i grupp i den offentliga miljön, men att han inte haft så mycket att demonstrera över. Han kan heller inte organisera sig med ett fåtal personer i en liten lokal och inte heller det har han känt något behov av att göra. Samtidigt är också åsiktsbildningen på internet kringskuren, den sista utvägen för fri meningsbildning som han uttrycker det. De stora företagen samlar in hans data och staten flyttar samtidigt fram sina positioner för övervakning utan något egentligt motstånd. Men, konstaterade Björn Werner, det kanske inte gör så mycket, han och andra har ju inte så mycket samhällsomstörtande tankegods att bidraga med:

”Som en högst etablerad samhällsmedborgare som mest vill leva mitt lilla liv utan att smittas eller smitta, plågas jag helt enkelt inte speciellt mycket av att demokratin är satt på undantagstillstånd. Jag har någonstans att bo. Jag har ett jobb. Jag vaknar, jag arbetar, rör lite på mig, ser på TV och läser en bok, sover. Precis som läget var för medparten av östtyskarna.”

Det är en sannerligen intressant utsaga. Och som han också konstaterade beträffande DDR, få stöttade regimen – sällan mer än 30 procent. ”Den stora merparten, 50 procent, var i stället oengagerade medlöpare som mest ville sitt liv så trevligt det gick under rådande inskränkningar i deras frihet.”

Mot detta resonemang måste påpekas att uppgifterna som skulle vara framtagna av Västtyskland, rimligen måste gälla 1980-talet eftersom det 1953 var enormt motstånd mot kommunisterna och sovjetisk militär fick sättas in mot arbetarnas uppror och att flera miljoner drog till Västtyskland fram till 1961. I det enda fria valet i Berlin 1946 förlorade även kommunisterna för att kvinnorna röstade på kristdemokraterna och liberala partier i protest mot sovjetarméns illdåd och kommunisternas förräderi mot invånarna. Så jämförelsen haltar därmed en del eftersom olika epoker och helt olika förutsättningar ligger mellan. DDR-invånarna kuvades med våld medan svenskarna istället matades med socker och växande bidrag. Men alla länder i både öst- och västblocken köpte gunst genom att erbjuda bekvämlighet och nöjen, jämte mätta magar och tak över huvudet. Det är så människor idag också vill ha det, i alla samhällen under alla slags regimer, kan man dock tillägga.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

EU-kommissionen pekar ut sju länder med för stora budgetunderskott

EU-kommissionen pekar ut sju länder med för stora budgetunderskott

🟠 UTRIKES Europeiska kommissionen meddelade onsdagen den 19 juni 2024 att ett förfarande gällande alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser inleds mot sju länder, närmare bestämt Frankrike, Italien, Belgien, Ungern, Malta, Slovakien och Polen. Länderna har överskridit gränsen för offentligt budgetunderskott, som fastställdes till 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i stabilitetspakten, som antogs 1997, till och med före eurons införande.

BRICS utveckling: fortsatt expansion och ”de-dollarisation”

BRICS utveckling: fortsatt expansion och ”de-dollarisation”

🟠 EKONOMI BRICS utvidgning ser ut att fortsätta, trots att två av de tidigare inbjudna länderna dragit tillbaka eller inte fullföljt sina anslutningar 2023. Strategin att fjärma sig från US-dollar fortsätter att spridas och flera länder står på kö för att ansluta sig till BRICS. Argentinas avhopp och Saudiarabiens tystnad påverkar inte intrycket av att BRICS är en faktor att räkna med.

Läs även:

Myndigheter älskar struntfrågor

Myndigheter älskar struntfrågor

🟠 OPINION: Karl-Olov Arnstberg Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) är en liten myndighet som bildades 2007. Men även en liten narr kan spela stor teater. Debattören professor Karl-Olov Arnstberg ställer sig kritisk till hur SIN häller grus i Polismyndighetens arbete för småsaker, samtidigt som man nonchalerar riktiga hot mot medborgarnas integritet.

Du förtjänar sanningen

Du förtjänar sanningen

🟠 LEDARE Massmedier granskar inte längre makten. De är numera en integrerad del av etablissemanget och deras roll är inte längre nyhetsförmedling av sanningen utan att skapa och styra det politiska narrativet. Oavsett deras påstådda politiska olikheter har de enats och ställt sig på samma sida i de viktigaste av frågor.

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

Moldavien balanserar mellan krig och omöjlig neutralitet

🟠 OPINION: IURIE ROSCA Moldavien är trängt mellan öst och väst, Ryssland och Nato. När fronten i Ukraina flyttar sig västerut och ser ut att krackelera på allt fler ställen ser debattören Iurie Rosca ett hot mot att stridigheterna spiller över på hans eget land, Moldavien, där en del redan kontrolleras av ryska ”fredsbevarande” trupper. Men samtidigt är Putin överraskande undfallande i vissa frågor och har till och med lovat att inte angripa led¬ningen i Kiev. Varför? undrar Rosca, och menar att det finns starka kraf¬ter som tjänar på att kriget drar ut på tiden och till och med utvidgas.

Trollfabriker och medias trollsång

Trollfabriker och medias trollsång

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Det är bråda tider just nu. I massmediernas redaktioner springer journalister runt som yra höns och kacklar gemensamt: ”Trollfabrik, trollfabrik, trollfabrik.” Artikel efter artikel pumpas ut om det vagt definierade men påstått allt mer överhängande hotet mot samhället som Sverigedemokraterna menas utgöra. Men få verkar se var den verkliga trollsången kommer ifrån.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.