”Hade jag väntat i vårdkön så hade jag inte levt i dag”

Leif Johanson, 73, tvingades vända sig till den privata vården för att få behandling för sin prostatacancer. Notan landade på närmare 100 000 kronor, som han hade möjlighet att betala tack vare ett arv från sin far. Han undrar nu hur det går för andra som inte har pengar att betala med. – Det måste ju vara åtskilliga som faktiskt dör varje år därför att den offentliga vården inte räcker till, säger Leif till Nya Tider.

Det började år 2004 då Leif fick ett mardrömsbesked som drabbar över 9 000 svenska män varje år: cancer i prostatan. Tre år tidigare hade han börjat lämna in regelbundna PSA-prov, ett blodprov som mäter förekomsten av prostataspecifikt antigen i blodet. Eftersom Leifs PSA-värde höjts kraftigt mellan två års kontroller gjordes ett vävnadsprov som ledde fram till beskedet.

– Läkaren sade till mig att om jag inte opererar mig så har jag kanske max tio år att leva. Sedan har du den psykiska pressen, du har ett ansvar mot din familj och så vidare, förklarar Leif på bred göteborgska när Nya Tider träffar honom i hemmet i Kållered.

När Leif vände sig till den offentliga vården för att få tid för operation fick han höra att han skulle få vänta i sex till nio månader. Samma besked fick han av den undersökande läkaren och av en kompis som själv haft prostata­cancer och blivit opererad bara ett par månader innan Leif fick sitt cancerbesked.

– Han hade dessutom ringt runt i hela landet och hört efter hur långa väntetiderna var. Sex till nio månader var det som gällde. Jag tyckte inte att det var någon mening med att jag också satte mig och ringde runt till vartenda lasarett. Kompisen har en fru som arbetar inom vården och är väldigt informerad, och kan inte han få det snabbare så lär inte jag lyckas heller, säger Leif.

Inom den privata vården gick det att få en operation betydligt fortare. Den hade dock en prislapp på 98 000 kronor. Eftersom Leif hade en del pengar undanstoppade, delvis tack vare ett arv från sin far, hade han ekonomiska möjligheter att välja den snabba och säkra utvägen. Tack vare ett återbud på Carlanderska sjukhuset i Göteborg kunde han bli opererad inom bara några veckor.

– Tur var det, kan jag ju säga. Cancern hade redan trängt utanför prostatakapseln och läkaren kunde inte få bort riktigt allt. Åtta år senare, 2012, visade testerna återigen på en liten förhöjning, att cancern var på väg tillbaka. Så jag var inne 35 gånger på strålningsenheten på Sahlgrenska, fem dagar i veckan i sju veckor. Sex månader senare tog man nytt PSA och då var det ej mätbart. Nu ska jag ta nytt PSA i september och hoppas att det fortfarande är noll, berättar Leif.

MOTSTRIDIGA UPPFATTNINGAR. Alf Carlsson (t.h.), ordförande för Prostatacancerförbundet, menar att alla svenska män borde erbjudas PSA-tester från 45 års ålder, precis som kvinnor erbjuds mammografi för att kunna upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Jan-Erik Damber, professor i urologi och överläkare på Sahlgrenska, menar dock att nackdelarna med sådan screening överväger fördelarna – den räddar ett antal liv men sänker samtidigt livskvaliteten för många som får onödiga diagnoser. Båda instämmer dock i att väntetiderna till behandling av prostatacancer varit för långa och hoppas att det blir bättre i framtiden. Foto: Torsten Tullberg/Prostatacancerförbundet
MOTSTRIDIGA UPPFATTNINGAR. Alf Carlsson (t.h.), ordförande för Prostatacancerförbundet, menar att alla svenska män borde erbjudas PSA-tester från 45 års ålder, precis som kvinnor erbjuds mammografi för att kunna upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Jan-Erik Damber, professor i urologi och överläkare på Sahlgrenska, menar dock att nackdelarna med sådan screening överväger fördelarna – den räddar ett antal liv men sänker samtidigt livskvaliteten för många som får onödiga diagnoser. Båda instämmer dock i att väntetiderna till behandling av prostatacancer varit för långa och hoppas att det blir bättre i framtiden. Foto: Torsten Tullberg/Prostatacancerförbundet
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Läs även:

De brottsliga nätverken i Sverige

De brottsliga nätverken i Sverige

🟠 INRIKES Gängbrottligheten har fått mycket medial uppmärksamhet på sista tiden på grund av det eskalerande våldet, med spektakulära sprängningar och skottlossningar som ofta drabbar tredje man. Nya Tider har tidigare sammanfattat dessa konflikter från en rapport av researchföretaget Acta Publica. Nedan följer ytterligare en sammanfattning från samma rapport, denna gång med fokus på de invandrargrupperingar som ligger bakom dessa brott.

De kriminella nätverken kartlagda

De kriminella nätverken kartlagda

🟠 INRIKES Researchföretaget Acta Publica har specialiserat sig på att undersöka individer och företag med kopplingar till organiserad brottslighet och religiöst eller politiskt motiverad extremism. De har tillgång till egna databaser med upp till 20 års data från fler än 600 myndigheter. De har nu publicerat en årsrapport om nätverkskriminaliteten i Sverige för 2023 och Nya Tider sammanfattar delar av rapporten nedan.

Kronofogdens indrivningsarbete effektivare men politisk långbänk bromsar

Kronofogdens indrivningsarbete effektivare men politisk långbänk bromsar

🟠 INRIKES Den 1 augusti 2022 trädde ny lagstiftning ikraft, som innebär att Kronofogdemyndigheten kan utmäta tillgångar på distans, med hjälp av polisen. Under 2023 utmättes tillgångar värderade till över 93 miljoner kronor med hjälp av den nya lagen. Huvudsakligen handlar det om gods från kriminella personer med skulder till bland annat brottsoffer. Det tog mer än åtta år för politikerna att få lagändringen på plats.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Woke: dårhuset som samhällsmodell

🟠 BOKRECENSION Joanna Williams är brittisk författare och journalist, samt direktör för tankesmedjan Cieo. Hon har tidigare skrivit om feminism och om fördumningen av universiteten, och i den nya boken Så vann woke gör hon en kritisk analys av wokerörelsen, med fokus på denna i sitt eget hemland och i USA. Stilen är välformulerad, saklig och resonerande, men genom den lugna akademiska ytan lyser ett starkt engagemang mot denna den senaste av kulturradikalismens skapelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.