”Hade jag väntat i vårdkön så hade jag inte levt i dag”

Leif Johanson, 73, tvingades vända sig till den privata vården för att få behandling för sin prostatacancer. Notan landade på närmare 100 000 kronor, som han hade möjlighet att betala tack vare ett arv från sin far. Han undrar nu hur det går för andra som inte har pengar att betala med. – Det måste ju vara åtskilliga som faktiskt dör varje år därför att den offentliga vården inte räcker till, säger Leif till Nya Tider.

Det började år 2004 då Leif fick ett mardrömsbesked som drabbar över 9 000 svenska män varje år: cancer i prostatan. Tre år tidigare hade han börjat lämna in regelbundna PSA-prov, ett blodprov som mäter förekomsten av prostataspecifikt antigen i blodet. Eftersom Leifs PSA-värde höjts kraftigt mellan två års kontroller gjordes ett vävnadsprov som ledde fram till beskedet.

– Läkaren sade till mig att om jag inte opererar mig så har jag kanske max tio år att leva. Sedan har du den psykiska pressen, du har ett ansvar mot din familj och så vidare, förklarar Leif på bred göteborgska när Nya Tider träffar honom i hemmet i Kållered.

När Leif vände sig till den offentliga vården för att få tid för operation fick han höra att han skulle få vänta i sex till nio månader. Samma besked fick han av den undersökande läkaren och av en kompis som själv haft prostata­cancer och blivit opererad bara ett par månader innan Leif fick sitt cancerbesked.

– Han hade dessutom ringt runt i hela landet och hört efter hur långa väntetiderna var. Sex till nio månader var det som gällde. Jag tyckte inte att det var någon mening med att jag också satte mig och ringde runt till vartenda lasarett. Kompisen har en fru som arbetar inom vården och är väldigt informerad, och kan inte han få det snabbare så lär inte jag lyckas heller, säger Leif.

Inom den privata vården gick det att få en operation betydligt fortare. Den hade dock en prislapp på 98 000 kronor. Eftersom Leif hade en del pengar undanstoppade, delvis tack vare ett arv från sin far, hade han ekonomiska möjligheter att välja den snabba och säkra utvägen. Tack vare ett återbud på Carlanderska sjukhuset i Göteborg kunde han bli opererad inom bara några veckor.

– Tur var det, kan jag ju säga. Cancern hade redan trängt utanför prostatakapseln och läkaren kunde inte få bort riktigt allt. Åtta år senare, 2012, visade testerna återigen på en liten förhöjning, att cancern var på väg tillbaka. Så jag var inne 35 gånger på strålningsenheten på Sahlgrenska, fem dagar i veckan i sju veckor. Sex månader senare tog man nytt PSA och då var det ej mätbart. Nu ska jag ta nytt PSA i september och hoppas att det fortfarande är noll, berättar Leif.

MOTSTRIDIGA UPPFATTNINGAR. Alf Carlsson (t.h.), ordförande för Prostatacancerförbundet, menar att alla svenska män borde erbjudas PSA-tester från 45 års ålder, precis som kvinnor erbjuds mammografi för att kunna upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Jan-Erik Damber, professor i urologi och överläkare på Sahlgrenska, menar dock att nackdelarna med sådan screening överväger fördelarna – den räddar ett antal liv men sänker samtidigt livskvaliteten för många som får onödiga diagnoser. Båda instämmer dock i att väntetiderna till behandling av prostatacancer varit för långa och hoppas att det blir bättre i framtiden. Foto: Torsten Tullberg/Prostatacancerförbundet
MOTSTRIDIGA UPPFATTNINGAR. Alf Carlsson (t.h.), ordförande för Prostatacancerförbundet, menar att alla svenska män borde erbjudas PSA-tester från 45 års ålder, precis som kvinnor erbjuds mammografi för att kunna upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Jan-Erik Damber, professor i urologi och överläkare på Sahlgrenska, menar dock att nackdelarna med sådan screening överväger fördelarna – den räddar ett antal liv men sänker samtidigt livskvaliteten för många som får onödiga diagnoser. Båda instämmer dock i att väntetiderna till behandling av prostatacancer varit för långa och hoppas att det blir bättre i framtiden. Foto: Torsten Tullberg/Prostatacancerförbundet
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Att bryta ensamheten

Att bryta ensamheten

🟠 RECENSION I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem. Allt fler upplever att de lever i ensamhet. Vi är alltmer isolerade, inte bara från varandra, utan också från våra politiker och samhället i stort. Den brittiska professorn Noreena Hertz tittar på vad som gör oss ensamma och vad ensamhet egentligen är. Hon kommer också med många goda råd om hur vi kan undvika ensamhet och även tänka på människor i vår omgivning.

Norrsken och solfläckar

Norrsken och solfläckar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Natten den 8–9 och 12–13 augusti kunde man se ovanligt stora och tydliga norrsken i södra Sverige. Den som fotograferat fenomenet kunde fånga spektakulära färger som kanske var svåra att uppfatta med ögat.

Läs även:

SD-ledamot träffade judiska bosättare – film vållar debatt

SD-ledamot träffade judiska bosättare – film vållar debatt

🟠 INRIKES En film sprids på nätet som visar hur Sverigedemokraternas riksdagsledamot och kulturpolitiske talesperson, Alexander Christiansson, gråtande går ned på knä inför en judisk bosättare. Två andra bosättare blir så paffa inför svenskens agerande, att de brister ut i skratt. Filmen har vållat häftig debatt på sociala medier. Nya Tider kan nu avslöja att Christiansson befann sig i landet för att delta på en konferens i Knesset. ”Vi är mitt i en valrörelse i Sverige till Europaparlamentet, men jag sade att jag måste prioritera att åka till Israel, självklart”, meddelade Christiansson i sitt tal.

Privat: SD tar krafttag för assimilering

Polisutredningen mot Jomshof läggs ner

🟠 INRIKES Chefsåklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen om hets mot folkgrupp riktad mot riksdagsledamoten Richard Jomshof (SD). Beslutet ses av många svenskar som en seger för yttrandefriheten – och en förlust för de vänsterextrema krafterna bakom anmälan.

Dalregementets dag

Dalregementets dag

🟠 INRIKES Återigen firades det återuppståndna Dalregementet med en militärpresentation och olika aktiviteter för besökande, både för vuxna och barn. Dessutom fanns det en mängd information från närvarande officiella och frivilliga organisationer, samtliga i tjänst för Sveriges civila och militära säkerhet.

Svårt få svenskarna att äta insekter – konkursvåg bland foodtech-bolag

Svårt få svenskarna att äta insekter – konkursvåg bland foodtech-bolag

🟠 INRIKES Världsetablissemanget har under lång tid haussat foodtech-branschen, där traditionell livsmedelsproduktion genom lantbruk i stället ersätts av fabriksproducerat protein, bland annat insekter. Eftersom maskar äter matavfall som djur ratar, blir proteinet mycket billigare. Man kallar det ”cirkulär agrikultur” med ett fint ord. Att övertyga konsumenterna om denna omställning har emellertid varit trögt. När nu även investerare dragit öronen åt sig har flera svenska foodtech-bolag på kort tid gått i konkurs.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Att bryta ensamheten

🟠 RECENSION I Nederländerna säger 30 procent av de vuxna att de känner sig ensamma. I USA är siffran 40 procent, dubbelt så stor som på 1980-talet. I Tyskland anser två tredjedelar av befolkningen att ensamhet är ett allvarligt problem. Allt fler upplever att de lever i ensamhet. Vi är alltmer isolerade, inte bara från varandra, utan också från våra politiker och samhället i stort. Den brittiska professorn Noreena Hertz tittar på vad som gör oss ensamma och vad ensamhet egentligen är. Hon kommer också med många goda råd om hur vi kan undvika ensamhet och även tänka på människor i vår omgivning.

Vi måste prata om sex

🟠 RECENSION Det är svårt i vår genomliberaliserade tid att diskutera sex och kärlek, eftersom den liberala analysmetoden inte fungerar. En liberal börjar ju med frågan ”Vad vill jag?” Redan där blir det svårt, eftersom naturen i sin stora visdom har gjort kärleken blind, och i bästa fall egolös. Vilja är ju inte heller, som den brittiska författaren Louise Perry tar upp flera gånger i denna bok, något enkelt eller alltid positivt, som liberalerna vill tro. Perry går sedan vidare med att såga det mesta som ”den sexuella revolutionen” har medfört.

Biblioteken – En mångsidig historia

🟠 En bekant till mig bodde under nästan två års tid i Nordnorge. En fantastisk plats men vintern var mörk, lång och kall med magnifika norrsken som lyste upp himlavalvet. Vi skrev till varandra och jag frågade henne hur det var att bo så långt norrut. Det är inte något tätbefolkat område direkt. Hon svarade att det gick bra eftersom det fanns ett bibliotek! Hon tillbringade mycket tid där med böcker, tidskrifter och trevliga människor. Där fanns en gemenskap.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Karlarnas propagandist

🟠 HISTORIA Hedvig Eleonora är idag känd som Karlarnas maka, mor och farmor. Hon var nämligen gift med Karl X Gustaf, mor till Karl XI och farmor till Karl XII. Att hon lät bygga Drottningholms slott som en pfalzisk maktmanifestation visar att hon även kan kallas Karlarnas propagandist. Med hjälp av arkitektur, guld, siden och konst markerade hon mot den svenska adeln.

John Ericsson – en mångsidig uppfinnare

🟠 HISTORIA Svenskarna måste vara ett väldigt nyfiket släkte. Många uppfinnare och upptäckare har passerat revy genom vår historia. I den här artikeln tänkte jag att vi skulle lära känna John Ericsson. För att få ett perspektiv över våra uppfinnande svenskar lånade jag boken ”Svenska Uppfinnare” 2003 av Petter Karlsson och Johan Erséus, bokförlaget Max Ström. Här presenteras en rad uppfinnare som jag aldrig hade hört talas om. Även ”Stora Focus” uppslagsverk, 1988 samt ”Lilla Uppslagsboken”, 1959 har varit till hjälp med denna artikel.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.