”Hade jag väntat i vårdkön så hade jag inte levt i dag”

Leif Johanson, 73, tvingades vända sig till den privata vården för att få behandling för sin prostatacancer. Notan landade på närmare 100 000 kronor, som han hade möjlighet att betala tack vare ett arv från sin far. Han undrar nu hur det går för andra som inte har pengar att betala med. – Det måste ju vara åtskilliga som faktiskt dör varje år därför att den offentliga vården inte räcker till, säger Leif till Nya Tider.

Det började år 2004 då Leif fick ett mardrömsbesked som drabbar över 9 000 svenska män varje år: cancer i prostatan. Tre år tidigare hade han börjat lämna in regelbundna PSA-prov, ett blodprov som mäter förekomsten av prostataspecifikt antigen i blodet. Eftersom Leifs PSA-värde höjts kraftigt mellan två års kontroller gjordes ett vävnadsprov som ledde fram till beskedet.

– Läkaren sade till mig att om jag inte opererar mig så har jag kanske max tio år att leva. Sedan har du den psykiska pressen, du har ett ansvar mot din familj och så vidare, förklarar Leif på bred göteborgska när Nya Tider träffar honom i hemmet i Kållered.

När Leif vände sig till den offentliga vården för att få tid för operation fick han höra att han skulle få vänta i sex till nio månader. Samma besked fick han av den undersökande läkaren och av en kompis som själv haft prostata­cancer och blivit opererad bara ett par månader innan Leif fick sitt cancerbesked.

– Han hade dessutom ringt runt i hela landet och hört efter hur långa väntetiderna var. Sex till nio månader var det som gällde. Jag tyckte inte att det var någon mening med att jag också satte mig och ringde runt till vartenda lasarett. Kompisen har en fru som arbetar inom vården och är väldigt informerad, och kan inte han få det snabbare så lär inte jag lyckas heller, säger Leif.

Inom den privata vården gick det att få en operation betydligt fortare. Den hade dock en prislapp på 98 000 kronor. Eftersom Leif hade en del pengar undanstoppade, delvis tack vare ett arv från sin far, hade han ekonomiska möjligheter att välja den snabba och säkra utvägen. Tack vare ett återbud på Carlanderska sjukhuset i Göteborg kunde han bli opererad inom bara några veckor.

– Tur var det, kan jag ju säga. Cancern hade redan trängt utanför prostatakapseln och läkaren kunde inte få bort riktigt allt. Åtta år senare, 2012, visade testerna återigen på en liten förhöjning, att cancern var på väg tillbaka. Så jag var inne 35 gånger på strålningsenheten på Sahlgrenska, fem dagar i veckan i sju veckor. Sex månader senare tog man nytt PSA och då var det ej mätbart. Nu ska jag ta nytt PSA i september och hoppas att det fortfarande är noll, berättar Leif.

MOTSTRIDIGA UPPFATTNINGAR. Alf Carlsson (t.h.), ordförande för Prostatacancerförbundet, menar att alla svenska män borde erbjudas PSA-tester från 45 års ålder, precis som kvinnor erbjuds mammografi för att kunna upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Jan-Erik Damber, professor i urologi och överläkare på Sahlgrenska, menar dock att nackdelarna med sådan screening överväger fördelarna – den räddar ett antal liv men sänker samtidigt livskvaliteten för många som får onödiga diagnoser. Båda instämmer dock i att väntetiderna till behandling av prostatacancer varit för långa och hoppas att det blir bättre i framtiden. Foto: Torsten Tullberg/Prostatacancerförbundet
MOTSTRIDIGA UPPFATTNINGAR. Alf Carlsson (t.h.), ordförande för Prostatacancerförbundet, menar att alla svenska män borde erbjudas PSA-tester från 45 års ålder, precis som kvinnor erbjuds mammografi för att kunna upptäcka bröstcancer så tidigt som möjligt. Jan-Erik Damber, professor i urologi och överläkare på Sahlgrenska, menar dock att nackdelarna med sådan screening överväger fördelarna – den räddar ett antal liv men sänker samtidigt livskvaliteten för många som får onödiga diagnoser. Båda instämmer dock i att väntetiderna till behandling av prostatacancer varit för långa och hoppas att det blir bättre i framtiden. Foto: Torsten Tullberg/Prostatacancerförbundet
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.