Skip to Content

Blomsterfönstret är en av de många målningar i vilka Carl Larsson skildrar sin familjs liv. Bild: Wikipedia
KULTUR

Hemlivets ständige skildrare – Carl Larsson och hans konst

PappersupplaganNya Tider v. 08

I år är det hundra år sedan konstnären Carl Larsson dog, men hans livfulla, idylliska akvarellmålningar som skildrar det svenska hem- och familjelivet är älskade än i dag. Larsson levde och var verksam i en tid då intresset för det svenska var mycket stort och hans målningar kom att lägga grunden för ett svenskt ideal.

Publicerad: 24 februari, 2019, 20:47

  • Svenska

Läs även

Rummet med de rosaktiga väggarna är upplyst av den varma solen. På det vita, runda bordet ligger en stickning och en ung, blond flicka vattnar de gröna växterna och blommorna på fönsterbrädet med en grön vattenkanna. En känsla av lugn, frid och harmoni vilar över detta rum som är avbildat i målningen Blomsterfönstret av Carl Larsson. Denna målning är daterad till år 1894 och är ett tydligt exempel hur Larsson målade: klart ljus, mjuka skuggor och klara, ljusa färger.

Carl Larsson lade grunden för ett svenskt ideal. Foto från år 1882. Foto: Wikipedia

I Blomsterfönstret använder konstnären dessutom ett av sina kanske mest återkommande motiv, nämligen vardagen då flickan på målningen gör något så vardagligt som att vattna krukväxter. Hon står dessutom med ryggen lätt vinklad mot konstnären och tycks inte vara medveten om hans närvaro. Hon är fångad mitt i stunden vilket ger det realistiska, levande intryck som gjort Carl Larssons målningar så fascinerande och oförglömliga.

Carl Larsson föddes i Stockholm 1853. Han kom från fattiga förhållanden, men när han var tretton fick en av hans lärare upp ögonen för hans begåvning i teckning och uppmanade honom till att söka in på Kungliga Akademien för de fria konsterna, som i folkmun är känd som Konstakademin. Han kom in på akademien samma år och skildrar sin studietid där på följande sätt i självbiografin Jag: En bok om och på både gott och ont: ”en stor sal, där eleverna endast ritade efter gipsgubbar, i regel huvuden ur den romerska antiken. […] På förmiddagarna hade vi anatomi och perspektivlektioner.”

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den musikaliske, om ”sångarprinsen” Gustaf och hans verk

HISTORIAFör 201 år sedan, år 1818, efterträdde Jean-Baptiste Bernadotte Karl XIII som kung av Sverige och Norge under namnet Karl XIV Johan. År 2018 var således ett så kallat ”Bernadotteår” som uppmärksammades, i synnerhet på de kungliga slotten. Varje år sjungs dock här i Sverige två sånger som är komponerade av Karl XIV Johans sonson, Gustaf, och dessa är ”Studentsången” och ”Vårsång”. Prins Gustaf dog ung, men under sitt korta liv komponerade han flera musikstycken och blev allmänt känd som ”sångar­prinsen”.

Dansk guldålderskonst på Nationalmuseum

KULTURVårt nyrenoverade National­museum visar i vår och sommar fram till den 21 juli utställningen Dansk guld­ålder. Danskt måleri upplevde en höjd­punkt under de första decennierna av 1800-talet. Samtidigt blomstrade även andra konster och kulturområden i Danmark: skulptur, musik, litteratur, teater och filosofi. Utställningen omfattar drygt 300 verk, det mesta är måleri i stort och mindre format. Även en del teckningar ingår.

Lars Holger Holm: Goternas vandringar genom Europa

INRIKESEn av Sveriges mer kända konservativa författare Lars Holger Holm är nu, tillsammans med författarkollegan Kenneth Maximilian Geneser, bokaktuell med Magna Gothica – ett storslaget mytopoetiskt verk om goternas vandring genom Europa. Nya Tider har intervjuat en produktiv författare med passion för klassisk kultur och germansk historia.

Våren på Lister

INRIKESIngenting går upp mot den svenska våren. Det menar Alf Ronnby som iakttar och njuter av de första vårtecknen på halvön Lister i västra Blekinge. Här delar han med sig av sina personliga vårnaturupplevelser.

När infaller påsken? Historien om varför den kristna påsken infaller när den gör

HÖGTIDERVad som skiljer den kristna påsken från julen är att den följer månen. Det är nämligen så att påsksöndagen infaller efter den fullmåne som följer vårdagjämningen, vilket gör påsken till en rörlig högtid. Beslutet att påsken skulle firas vid denna tidpunkt fattades vid kyrkomötet i Nicaea år 325.

Klippön i Hanöbukten

INRIKESPå avstånd ser man den karakteristiska profilen av klippön med sin högsta punkt på 65 meter. På toppen av Hanö reser sig fyren, vars ljus syntes vida omkring, hela fyra mil. Det var Östersjöns starkaste fyr. Nu är den nedsläckt, och fyrvaktarbostaden hyrs i dag ut till sommargäster. Alf Ronnby berättar här om en dagstur till ön som numera har blivit populär för turister att besöka.

ROME – La Ceneri di Heliodoro

KULTURJérôme Reuter är mannen bakom Rome, ett originellt musik­projekt som blandar vitt skilda genrer som chanson, martial industrial, singer songwriter och neofolk. Nu har ROME släppt skivan La Ceneri di Heliodoro, och temat är uppenbarligen ett Europa i dödskramper med referenser både till traditionalistiska filosofer, avlidna konservativa politiker och existentiella våndor.

Filosofen Guillaume Faye död

KULTURGuillaume Faye avled 7 mars i år efter en tids sjukdom. Han blev 69 år. Här tecknas ett porträtt över denne filosof, tidskritiker, essäist och romanförfattare som få i dagens högerrörelse har kunnat undgå att notera. Som ”40-talist” hade Faye en unik roll som radikalkonservativ i en tid då de flesta andra tänkare var vänster.

Gå till arkivet

Send this to a friend