Skip to Content

Blomsterfönstret är en av de många målningar i vilka Carl Larsson skildrar sin familjs liv. Bild: Wikipedia
KULTUR

Hemlivets ständige skildrare – Carl Larsson och hans konst

PappersupplaganNya Tider v. 08

I år är det hundra år sedan konstnären Carl Larsson dog, men hans livfulla, idylliska akvarellmålningar som skildrar det svenska hem- och familjelivet är älskade än i dag. Larsson levde och var verksam i en tid då intresset för det svenska var mycket stort och hans målningar kom att lägga grunden för ett svenskt ideal.

Publicerad: 24 februari, 2019, 20:47

  • Svenska

Läs även

Rummet med de rosaktiga väggarna är upplyst av den varma solen. På det vita, runda bordet ligger en stickning och en ung, blond flicka vattnar de gröna växterna och blommorna på fönsterbrädet med en grön vattenkanna. En känsla av lugn, frid och harmoni vilar över detta rum som är avbildat i målningen Blomsterfönstret av Carl Larsson. Denna målning är daterad till år 1894 och är ett tydligt exempel hur Larsson målade: klart ljus, mjuka skuggor och klara, ljusa färger.

Carl Larsson lade grunden för ett svenskt ideal. Foto från år 1882. Foto: Wikipedia

I Blomsterfönstret använder konstnären dessutom ett av sina kanske mest återkommande motiv, nämligen vardagen då flickan på målningen gör något så vardagligt som att vattna krukväxter. Hon står dessutom med ryggen lätt vinklad mot konstnären och tycks inte vara medveten om hans närvaro. Hon är fångad mitt i stunden vilket ger det realistiska, levande intryck som gjort Carl Larssons målningar så fascinerande och oförglömliga.

Carl Larsson föddes i Stockholm 1853. Han kom från fattiga förhållanden, men när han var tretton fick en av hans lärare upp ögonen för hans begåvning i teckning och uppmanade honom till att söka in på Kungliga Akademien för de fria konsterna, som i folkmun är känd som Konstakademin. Han kom in på akademien samma år och skildrar sin studietid där på följande sätt i självbiografin Jag: En bok om och på både gott och ont: ”en stor sal, där eleverna endast ritade efter gipsgubbar, i regel huvuden ur den romerska antiken. […] På förmiddagarna hade vi anatomi och perspektivlektioner.”

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Filosofen Guillaume Faye död

KULTURGuillaume Faye avled 7 mars i år efter en tids sjukdom. Han blev 69 år. Här tecknas ett porträtt över denne filosof, tidskritiker, essäist och romanförfattare som få i dagens högerrörelse har kunnat undgå att notera. Som ”40-talist” hade Faye en unik roll som radikalkonservativ i en tid då de flesta andra tänkare var vänster.

Megalitgravarna uppstod i nordvästra Frankrike

KULTURMegalitgravarna, de äldsta cirka 6 000 år gamla, är inte bara byggda på likartat sätt på olika ställen i Europa, de kan även spåras till en gemensam ursprungsregion. Det har arkeologen Bettina Schulz Paulsson kunnat slå fast efter tio års omfattande studier och över 2 400 C14-dateringar, skriver Göteborgs universitet den 11 feb­ruari. Hon drar därmed slutsatsen att redan dåtidens människor hade goda kontakter med varandra, inte minst sjövägen.

Sveriges första veckotidning: Then Swänska Argus ville värna svenskan mot låneord

KULTUR”Om varje svensk förstod det svenska språket grundligt så skulle vårt ljuva fostermål få sin tillbörliga vördnad. Jag vet inte vad gör en dårskap som hindrar oss från att göra det.” Orden är skrivna av Olof von Dalin, grundaren av den svenska veckotidningen Then Swänska Argus som kom ut mellan åren 1732-1734. Dalin gick redan då till storms mot det utländska inflytandet över det svenska språket.

Fru Fortuna – äkta musikrebeller från Nyköping

INTERVJUSångaren i bandet Fru Fortuna utsattes för ett smutskastningsförsök av nätverket Inte rasist men... för åsikter han uttryckt i social media. Men belackarna missade målet. Istället medförde det kärlek från fansen och stärkte bandet att fortsätta med sin musik. Nya Tider fick en intervju med sångaren Dennis Augustsson, som har en hel del åsikter om dagens villkor för konstnärlig verksamhet, yttrandefriheten och vad det innebär att vara en sann rebell i dag.

Det ålderdomligas mystik

RECENSIONKan man i det 21:a århundradet skriva formbunden, rimmande poesi som handlar om ålderdomliga ting, mystik och hedendom? Amerikanskan Juleigh Howard-Hobson försöker i alla fall det i Our Otherworld, som kom ut förra året. Och resultatet är rätt övertygande. Nya Tiders recensent finner sig förflyttad till mystikens värld, hednisk variant.

Ett rike utan like

RECENSION”Sverige finns. Och etniska svenskar finns … Traditionen säger att Sverige sedan urminnes tider har funnits som en suverän nation och stat … ett litet, segt, uthålligt folk [har] gjort denna centralskandinaviska mark till sin livsmiljö och domän, till sitt fäderneärvda rike.”

Bruno Ganz avliden

Den schweiziske skådespelaren Bruno Ganz avled 77 år gammal lördag 16 februari i sitt hem i Au, Wädenswill i Kantonen Zürich. Bruno Ganz räknades till en av de största skådespelarna i västvärlden och han talade förutom sitt modersmål tyska även flytande italienska, franska och engelska.

Spökar det i spökstäder?

RESMÅLI USA finns många så kal­lade spökstäder, det vill säga små samhällen som en gång i tiden blomstrade, framför allt tack vare guld- eller andra malmfynd i området, men som senare övergavs och avfolkades när fyndigheterna tog slut. I dag, runt hundra år senare, har dessa spöklika städer blivit populära turistmål. Alf Ronnby har bevistat flera av dessa spökstäder och delar här med sig av sina intryck.

Gå till arkivet