Skip to Content

DAN ROODT kämpar för att bevara såväl det afrikanska språket som det folk som talar det. Foto: NyT

Intervju: ”Media rapporterar inte om hatbrotten mot oss”

Författaren och människorättsaktivisten Dan Roodt kämpade på 1980-talet mot apartheidsystemet. Han är chockad över hur landet utvecklats under det svarta styret sedan 1993. Han menar att afrikanderna, den vita minoritetsbefolkningen och deras kultur, riskerar att försvinna. Farmarmord, eskalerande kriminalitet och en media som inte rapporterar om den hatrelaterade brottslighet vita utsätts för är ett stort problem, menar Roodt, som därför startade en organisation och nyhetsförmedling för att verka för afrikandernas rättigheter och fortsatta överlevnad. Nya Tiders Sanna Hill träffade Dan Roodt och hans fru Karin utanför Johannesburg för en intervju.

Publicerad: 28 november, 2013, 19:23

  • Svenska

Läs även

Dan Roodt, 56, blev nyligen ut­sedd till en av århundradets tre viktigaste afrikandiska kultur­personligheter av två professo­rer på Free State University i Bloemfontein, Sydafrika. Roodt har ett särskilt intresse för den afrikandiska kulturen och språket. Afri­kander är ett samlingsnamn på de Europa­ättlingar, vars förfäder koloniserade södra Afrika under den tid då det ännu var obe­bott så när som på spridda grupper bush­män. De svarta afrikaner som i dag utgör majoritetsbefolkningen invandrade först under århundradena därefter.

År 2 000 grundade Roodt organisationen Pro Afrikaans Action Group (PRAAG) med syfte att slå vakt om afrikandernas rättighe­ter och uppmärksamma världen på de över­grepp de utsätts för. Han har även författat åtta böcker om det politiska klimatet i Syd­afrika med ett särskilt fokus på den vita mi­noriteten, som han menar är ”illa ute” i ett land där man, till skillnad från Sverige, ger särrättigheter till majoritetsbefolkningen på bekostnad av en utsatt minoritet.

Var 36:e timme mördas en vit farmare i landet. 4 000 har mördats sedan 1994. Just farmare med rötter i Europa är extra utsatta i det kriminella Sydafrika, landet som klätt­rar på listan över det mest kriminella landet i världen. Dan Roodt liknar farmarmorden vid ritualmord, och han får medhåll av sin fru Karin Roodt. Det är mord till synes utan syfte, berättar de. Det är sällan som ett far­marmord handlar om att fattiga svarta rå­nar en farm på dess tillgångar och mördar farmarna i ett rånmord. Farmattackerna bottnar i något djupare, och syftet tycks vara att förnedra farmägarna så mycket som möjligt. Ofta våldtas frun i huset och mannen och barnen får utstå tortyr. Det som sedan stjäls från farmen är kanske en mobiltelefon och farmarnas bil, så att de inte ska kunna ringa efter hjälp eller komma därifrån – om de har turen att få leva.

Dan Roodt har ett hektiskt schema. För­utom att hålla en frekvent uppdatering på sin nyhetssida på Internet, blir han ofta in­bjuden att gästa diverse debattprogram i TV och arbetar ständigt med nya bokprojekt.

Nya Tider träffar Dan Roodt utanför Johannesburg i ett så kallat ”gated com­munity”, där han bor. De senaste dagarna har Roodt kämpat för att få upp sin nyhets­sida, praag.org efter att den utsatts för en omfattande hackerattack. Roodts nyhets­sida är välbesökt med sina 300 000 läsare varje månad. Sidan finns både på afrikaans och på engelska. Den afrikandiska aktivis­ten må värna om sitt eget språk, men han har förstått att man måste sprida sina nyhe­ter på engelska för att de ska få ordentligt genomslag. En stor del av sidan finansiera­des tidigare av annonsering via Google, en tjänst som sökmotorjätten nu har dragit in då de säger att Roodt publicerat ”olämpligt material”.

– De pekade bland annat på en artikel där jag skrev om ett uppmärksammat far­marmord. Det var en pojke på en farm som sänkts ned i kokande vatten i en farmattack. Det rörde sig om ren tortyr mot den vita farmarfamiljen, hela familjen mörda­des. Jag vet inte vad de ansåg var rasistiskt i den artikeln, då även stortidningen Huf­fington Post skrev om morden. Det är föga troligt att Google behandlar den tidningen på samma sätt som man behandlat oss, sä­ger Roodt. Den enda rasismen i artikeln var mördarnas hat mot afrikander, menar han och fortsätter:

– Visst behöver vi pengarna, men skulle vi ge efter för Googles krav skulle det ju inte finnas någon anledning för oss att existera. Då blir vi som vilken annan nyhetskanal som helst. Att bli köpt är aldrig ett alterna­tiv. Nu lever vi på donationer och folk som prenumererar på nyheterna på nätet. Det går bra, men det var trevligt att få den lilla extrachecken från Google varje månad.

Roodt är besviken på sydafrikansk me­dia.

– Man rapporterar inte om vad som sker i landet, om alla attacker mot den afrikan­diska minoritetsbefolkningen. Om krimi­nalitet rapporterar man sparsamt, trots att den ökar i rasande fart. Om farmarmorden rapporterar man knappt alls, och gör man det så nämner man ingen etnicitet. Aldrig etnicitet. Medias rubriksättning är något som jag verkligen irriterar mig på. En farm­attack, där syftet uppenbart var att tortera familjen, får heta ”rån”. Ett överfall på en afrikand blir kallat ”bråk”, ”tonåring brå­kade med andra tonåringar”. Det var en av anledningarna till att jag valde att satsa på en mediakanal, berättar Roodt.

Roodt förklarar att det finns ett par stör­re tidningar som vänder sig till afrikander, men att inte heller de håller måttet när det kommer till att rapportera om övergreppen. En av anledningarna, menar Roodt, är att ägarna, som tjänat och tjänar stora pengar på sina tidningar och andra projekt, har flyttat utomlands till mindre problemfyllda länder likt Frankrike. Där påverkas de inte av händelser som den vanliga farmaren på en farm i Johannesburg får utstå. Roodt själv försöker så ofta som det går att få in artiklar i dessa tidningar, och ”det händer” att man väljer att publicera hans krönikor.

Dan Roodt säger att det är ett problem att man i västvärlden ständigt rapporte­rar om den vita minoritetsbefolkningen i negativ dager. Han håller med den kända sydafrikanska sångerskan Sunette Bridges i hennes uttalande att det är mycket som inte har kommit ut gällande apartheid-tiden. Själva huvudsyftet med apartheid, säger Roodt, var att ge varje folk i Sydafrika ett eget landområde. De vita rustade sedan upp även de svartas områden och byggde skolor, universitet och sjukhus åt dem. Roodt säger att den svarte aktivisten Nelson Mandela exempelvis tog del av högklassig utbildning i Sydafrika då han blev toppadvokat i Jo­hannesburg redan 1956:

– Hade vi varit så hemska som vi por­trätteras hade Mandela aldrig kunnat få en utbildning i ”våra” skolor.

DAN ROODT BLIR INTERVJUAD tillsammans med sin fru Karin Roodt, som även hon är engagerad för den afrikandiska minoritetens överlevnad i Sydafrika. Nya Tiders viceredaktör Sanna Hill träffade paret Roodt i ett så kallat ”gated community” utanför Johannesburg. Foto: NyT

DAN ROODT BLIR INTERVJUAD tillsammans med sin fru Karin Roodt, som även hon är engagerad för den afrikandiska minoritetens överlevnad i Sydafrika. Nya Tiders viceredaktör Sanna Hill träffade paret Roodt i ett så kallat ”gated community” utanför Johannesburg. Foto: NyT

Det fanns dock saker som Roodt tyckte var orättvisa och som han ville ändra på. Under 80-talet var han en anarkistisk akti­vist som var emot den sittande regeringen. Hans böcker blev förbjudna. Han hoppades på ett bättre samhälle, men det som finns i dag under ANC:s styre är långt värre än apartheid, menar han.

Vi frågar hur han ser på att man i bland annat Sverige rättfärdigar dagens situation i Sydafrika med att de vita nu bara får till­baka för sin egen rasism.

– Det är helt enkelt inte sant. Apartheid innebar att svarta och vita levde åtskilda – och de olika stammarna också för den delen. Glöm inte att det största problemet alltid var våldsamma fejder mellan zulus, xhosas och andra etniska grupper. Det löste man genom att de fick varsitt landområde. Själv­klart fanns det även till exempel medicin­ska högskolor för svarta, med välutbildade svarta lärare och toppmodern utrustning. Och de var gratis för studenterna. I dag har vi blandade högskolor, men vi blir diskrimi­nerade. Vita studenter måste ha högre betyg än svarta för att komma in, och även då får de inte bli fler än sin andel i befolkningen. Det bor nästan 50 miljoner människor i Sydafrika, men bara fem miljoner vita. Det blir inte många platser på kurserna.

Dessutom använder ANC demokratin som det passar dem. När de är i majoritet på till exempel en skola, så är det alltid ma­joriteten som ska bestämma allt. Men så fort vi råkar vara i majoritet, då ställs det krav på kvoteringar och man förbjuds att verka politiskt på skolan. Vi kräver inga särskilda fördelar, vi kräver rättvisa och lika möjligheter som de svarta. Varken mer eller mindre.

Karin Roodt menar att det är viktigt att folk bevarar sin egen kultur för att ett sam­hälle ska fungera, och berättar att det var en del av syftet med de olika landområdena för stammarna i det ”gamla Sydafrika”.

– Under apartheid ville vi att de svarta skulle få bevara sin kultur i sina egna områ­den, liksom vi skulle bevara vår. För detta anklagas vi nu för brott mot mänskligheten. Sanningen är att vi, afrikanderna, alltid har varit ett moraliskt folk, säger Karin.

Dan Roodt säger skämtsamt att Sydaf­rika måste vara ett experiment för att se hur ett lands vita befolkning kommer att klara sig om de blir i minoritet. Han säger att si­tuationen i Europa, där öppna gränser anses vara något positivt och eftersträvansvärt, är en farlig utveckling. Alla folk borde ha rätt att utveckla sin kultur och identitet, men i sina hemländer. På detta sätt undviker man kulturkrockar, diskriminering och hat, an­ser han.

För ett par år sedan träffade Dan Roodt Sydafrikas president Jacob Zuma över en kopp te för att diskutera politik. Han me­nar att det egentligen inte är personer som Zuma som är det största problemet i ett splittrat Sydafrika.

– Zuma har en identitet. Har ni sett hur han klär sig i sina ursprungliga stamkläder på offentliga foton? Zuma lever efter zulu-kulturen, han har till exempel nio fruar, nå­got som han inte hymlar med. Zuma erkän­ner dessutom den afrikandiska kulturen. Jag tror snarare att det är starka krafter utifrån som styr Jacob Zuma och regeringen. Jag tror personligen inte att han hade haft något emot att den vita minoritetsbefolkningen skulle få leva och verka i ett eget landom­råde i Sydafrika. Det är värre med den före detta ordföranden för ANC:s ungdomsför­bund, Julius Malema. Han har anammat en hatisk retorik som användes av de svarta för att hetsa mot den vita regeringen under mitten av nittonhundratalet.

Julius Malema, känd för att ha sjungit sången ”Döda den vita farmaren” offent­ligt, grundade nyligen ett eget parti vid namn Economic Freedom Fighters, som enligt Dan Roodt kan vara en riktigt farlig maktfaktor vid ett eventuellt inträde i par­lamentet.

– Får Julius Malema makten i Sydafrika är vi körda, säger Karin Roodt och ser upp­given ut.

En knapp majoritet av den vita befolk­ningen röstade dock 1992 för att ge rösträtt åt samtliga boende i Sydafrika, något som resulterade i ANC:s övertagande år 1994. Dan Roodt säger att den vita befolkningen, tillsammans med det ledande Nationalist­partiet, lurades att tro att de skulle få dela makten med det parti som skulle vinna va­let -94. Då ANC kom till makten var man dock snabba med att avlägsna alla vita från maktpositioner. Hade afrikanderna haft fa­cit i hand hade man aldrig röstat på det sätt man gjorde, menar Roodt. Sydafrika var ett tryggare land före 1994 – även för den svarta befolkningen, enligt Roodt.

Dan Roodt och hans fru säger att det enda hoppet för Sydafrika vore om den vita minoritetsbefolkningen fick leva separat på ett eget landområde. Hur man ska gå till väga för att få ett eget landområde har han, likt många andra vita sydafrikaner, dock inget konkret svar på. Roodt kommer fortsätta att verka politiskt för den afrikan­diska befolkningen, och kommer satsa på att vidareutveckla sin nyhetssida så att fler får upp ögonen för den utsatta situationen vita lever i.

– Snälla, var rädd om Sverige. Ni har ett så vackert land, låt ingen förstöra det. Be­håll er suveränitet, det kommer ni att vinna på. Ni är vårt hopp!, avslutar Karin Roodt den två timmar långa intervjun i det soliga Johannesburg.

Dan och Karin Roodt bor i ett så kallat gated community, ett mindre område med bostäder som har byggts innanför murar och som vaktas av beväpnade män. Innan­för murarna är det förhållandevis tryggt att vistas som vit. Utanför murarna fortsätter dock brottsligheten att eskalera. Utanför ett liknande gated community knivhöggs nyli­gen en man till döds för ett par skor. Nya regler i landet kommer dock göra att ”hela samhället ska speglas” i ett gated commu­nity, med både hyreslägenheter, villor och ”något för alla”.

Nya Tiders reportrar befinner sig i Sydafrika under två månader. I kommande nummer kommer vi att granska farmarmor­den och prata med överlevare. Vi har även samtalat med den kända sydafrikanska sångerskan Sunette Bridges som nyligen lan­serade en kampanj för att uppmärksamma det hon menar är ett folkmord på den vita minoritetsbefolkningen. Missa inte detta!

Sanna Hill

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

EU-motståndet ökar – 150 000 svenskar har svängt

EUROPEISKA UNIONENDet svenska EU-motståndet har de senaste åren varit på en historiskt låg nivå, men nu ökar det återigen. Detta enligt Statistiska centralbyrån (SCB) som i juni presenterade sin stora EU-undersökning. Jämfört med samma tidpunkt för ett år sedan ökar EU-motståndet med omkring två procentenheter. Fortfarande är dock en majoritet av svenskarna, 57 procent, för EU-medlemskapet. Nya Tider har talat med Johan Eklund, chef för enheten för demokratistatistik på SCB, som säger att det kan vara ett trendbrott.

Bussmordet i Kiruna: ”Hinder föreligger”

INRIKESÄr du är muslim och har begått brott i Sverige? Påstå att du konverterat så får du bo kvar! Afghanske medborgaren Ahmadi sitter häktad, misstänkt för mord. Migrationsverket ombeds lämna yttrande huruvida en utvisning till Afghanistan kan verkställas. Här är yttrandet.

Universitet stämplar korrekt grammatik som rasism

USAInstitutionen för det engelska språket vid Rutgers University i den amerikanska delstaten New Jersey har nu slagit fast att användning av korrekt grammatik är en dold form av rasism, eftersom studenter med utländsk eller icke-vit bakgrund missgynnas. Kritiker menar tvärtom att sådana sänkta krav helt enkelt är ett utslag av de låga förväntningarnas rasism.

Gängvåldet – nya åtgärder behövs

KRÖNIKAPolisens så omskrivna operation Rimfrost har misslyckats. Skjutningar har fortsatt i oförminskad skala. Sprängdåd förekommer. Uppseendeväckande mord har inte lösts. Men coronadimman har medfört att den politiska uppmärksamheten förskjutits till annat som för den stora allmänheten framstått som mera akut.

Bibliska gräshoppssvärmar hotar nu jordbruksnationen Brasilien – Ödelägger redan skördar på fyra kontinenter

LIVSMEDELSFÖRSÖRJNINGDe gigantiska gräshoppssvärmarna som ödelagt jordbruk i Paraguay och Argentina befaras nu komma att ta sig över gränsen till Brasilien, en av väldens största jordbruksnationer, och vintergrödorna där. Det skulle skapa än mer tryck på den redan svårt ansatta globala matproduktionen som drabbats hårt av virusnedstängningar, ovanligt kyligt väder på många platser och stora översvämningar i länder som Kina. Samtidigt rapporteras gräshoppor redan ha dykt upp i Centralamerika. Experter befarar att Mexiko och kanske även USA står på tur. Gigantiska svärmar har redan ödelagt vidsträckta områden i Östafrika, Mellanöstern, Pakistan, Indien och har nu också dykt upp i södra Europa och västra Kina. Det är den värsta invasionen på minst 70 år och miljontals människor hotas nu av svält.

USA:s utrikesminister: Vi ska arbeta för regimskifte i Kina

USANär USA:s utrikesminister Mike Pompeo nyligen talade på Richard Nixon Presidential Library, höll han ett av Trump-administrationens mest kontroversiella tal hittills. I talet, som hade ämnet ”Kommunist-Kina och den fria världens framtid”, förklarar Pompeo att man nu kommer att arbeta med hårdare metoder för regimskifte i ”Kommunist-Kina”, som han kal­la­de ”en tyranni”. ”Vi har gjort det tidigare”, sade han och förklarade att det är USA som ska leda uppgiften tillsammans med sina allierade.

Myten om vitt förtryck och svarta offer

OPINION: KARL MIKAEL LARSONDenna vecka lyfter vi ett kontroversiellt ämne på debattsidan: Är svarta alltid offer? Eller måste de lyfta sig själva och inte skylla allt på vita? Veckans debattör Karl Mikael Larson menar att det trots allt finns hopp i allt elände.

Vattuminskningen

HISTORIA”Vattenminskningsläran väckte anstöt i kyrkliga kretsar eftersom den ansågs strida mot bibeln, och förklarades av prästerskapet vid 1747 års riksdag vara ’en opålitlig sats på vilken inget i historien kunde byggas’. Biskop Johan Browallius i Åbo, teolog och professor i fysik och botanik, […] Enligt honom berodde vattuminskningen på att syndaflodens vatten fortfarande höll på att dra sig tillbaka.” Så såg man tidigare på det vi kal­lar landhöjningen, enligt Wikipedia.

Gå till arkivet

Send this to a friend