Hur svensk är Sveriges Riksdag? Foto: Wikipedia/Larske

Klaner och etniska lobbygrupper – hoten mot demokratin finns mitt i Sveriges Riksdag

INRIKES
År 2020 påstod den dåvarande chefen för polisens nationella operativa avdelning att det fanns runt 40 kriminella klaner i Sverige. De ”nästlar sig in i det svenska samhällslivet på ett sätt som gör dem systemhotande”, hette det. 2022 är det svårt att förneka situationen även för de mest inbitna försvararna av mångkultur. Så här i valtider har Nya Tider sammanställt läget i landets högsta beslutande organ, Sveriges Riksdag. Det visar sig att problematiken med kriminella klaner och etniska lobbyister är högst närvarande där – och har varit det i minst två decennier. Det är dessutom svårt att stoppa utvecklingen, då den ändrade grundlagen från 1975 mer eller mindre befäster den.

”All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.” Så står det i regeringsformen – grundlagen som avgör hur vårt land ska styras. Citatet är från 1975 års uppdatering av den gamla regeringsformen, ursprungligen i bruk från 1809. Den nya regeringsformen, som alltså gäller idag, introducerades samma år som riksdagen enades om att Sverige skulle gå från en svensk till en mångkulturell nation.

Det var den dåvarande statsministern Olof Palme och biträdande arbetsmarknadsministern Anna-Greta Leijon som författade den ursprungliga regeringspropositionen som kom att revolutionera Sveriges statsskick. Där fastslogs något som skulle komma att förändra Sverige för alltid: ”Invandrarna och minoriteterna bör ges möjlighet att välja i vilken mån de vill gå upp i en svensk kulturell identitet eller bibehålla och utveckla den ursprungliga identiteten.”

Vi spolar framåt några decennier, närmare bestämt till 2020. Då varnade polisen för att ett fyrtiotal kriminella klaner tagit sig till Sverige och etablerat sig här. Det hela kom ur att polisens underrättelseverksamhet, NOA, i januari samma år tagit fram en rapport med titeln ”Släktbaserade kriminella nätverk i Sverige”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Erik.Jonsson@nyatider.nu

Relaterat

Läs även:

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 24 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.