Skip to Content

Bild vä: I Salerno studerade munkar och nunnor vetenskap. Miniatyrbild ur den medicinska encyklopedin Canon av Avicenna. Foto: Library of the University of Bologna. Bild hö: Munk behandlar sjuka. Källa: Boken St Franciskus av Assisis liv och mirakel.
KULTUR

Klosterörterna finner nya vägar

PappersupplaganNya Tider v. 36

Reformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Publicerad: 12 september, 2021, 17:12

  • Svenska

Läs även

Familjen besöker en skördemässa och örter står på inköpslistan. Sonen Karl håller upp en kruka med mynta. ”Kan vi inte köpa den här?” Mamma nicka, ”Lägg den i korgen.” Snart får den sällskap av timjan, salvia och annat gott. ”Du och dina örter”, säger pappa. ”Du måste ha varit nunna i ett tidigare liv.” ”Ja, örtnunna!”, säger Karl. ”För lite mer än 500 år sedan blev du och dina nunnekompisar bortjagade av Gustaf Vasa och nu har du kommit tillbaka för att återuppta ditt verk.”

Ett knippe salvia, som är mycket mer än en krydda. Bland annat är örten bakteriedödande och te på salvia med honung brukar till exempel ges vid halsinfektion och ont i halsen. Genom åren har örten använts för att behandla oren hud, bölder, tandköttsinflammation och underlivsinflammation. Flera engelska forskare visade för några år sedan vad de gamla munkarna har känt till i århundraden, att salvia kan förbättra vårt minne. Redan på 1500-talet skrev den välkända botanisten John Gerara följande om salvia: ”Bra för huvud och hjärna samt piggar upp nerver och minne.”

Mamma skakar på huvudet, men vem vet. Följ med tillbaka i tiden och se vad som hände och vad dessa händelser resulterade i.
Det var i klostren som den första organiserade sjukvården fanns. En viktig plats för dåtidens medicinstudier var Salerno i södra Italien. Redan på 900-talet var den berömd. Här studerade man resterna av antikens kunskap i de manuskript som räddats undan folkvandringarnas ödeläggelse.

Från Salerno spreds kunskapen ut över Europa, dels genom skrifter, men också genom de läkarmunkar och nunnor som reste dit för att lära sig. De undervisade sedan sina bröder och systrar i hemmaklostren. Läkeväxterna var den främsta medicin som fanns att tillgå eftersom man undvek att gjuta blod i klostren. Det som tilläts var åderlåtning men utförda inga operationer. Man har dock funnit kirurgiska instrument i Varnhems kloster. Klostrens örtagårdar utgjorde dåtidens apotek och kunskapen om läkeörterna var högt aktad.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Jeanette Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Fantomenförfattaren Claes Reimerthi har avlidit

KULTURDen svenske manusförfattaren Claes Reimerthi som låg bakom många av djungelhjälten Fantomens serieäventyr är död. Förutom att skriva seriemanus var Reimerthi också seriehistoriker och fantasyförfattare.

Elvis in Vegas av Richard Zoglin (2019)

BOKRECENSIONMånga Elvisfans såg fram emot den här boken. De flesta blev besvikna. Jodå, ikonens namn finns där i titeln, men någon ”Elvisbok” i strikt mening är det inte. Mer intressant för de som vill veta mer om Las Vegas utveckling som underhållningsstad. Stefan Pettersson har läst amerikanen Richard Zoglins bok (som är på engelska) om spelstaden i Nevadaöknen.

”Politisk konst” både bredare och friare i Polen än i Sverige

LARS VILKS SKRIVER I NYA TIDERLars Vilks skriver om den prestigefyllda utställningen ”Politisk konst” på U-jazdowski Centre for Contemporary Art i Warszawa, där han ställer ut tillsammans med Dan Park och en rad andra konstnärer som också är förhindrade att ställa ut i sina hemländer.

Passionerat om jämtska

KULTURJämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.

Om Fritz von Dardel, En konstnärlig soldat och hovman

KULTURFritz von Dardel levde ett rörligt och händelserikt liv. Han var militär, överintendent vid Nationalmuseum, diplomat, hovman – och konstnär. Faktum är att konsten kom att bli hans främsta intresse i livet. Dardel tecknade serier samt målade karikatyrer och landskap.

Den okända kyrkan i Sverige

KRÖNIKA

Ole Dammegårds museum i Göteborg

KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palme­mordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.

Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig

KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora penga­summor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.

Gå till arkivet

Send this to a friend