<strong>Eltraktorn</strong> ska drivas av de sex stora solpanelerna som Kurt Hansson installerat på sin gård i Sala. Energin räcker mer än väl för att försörja hela gården så länge solen är uppe och skulle även kunna driva traktorn, men utmaningen är att hitta ett praktiskt sätt att koppla traktorn till strömkällan. Foto: Nya TIder

Lokal självförsörjning

På olika håll i Sverige arbetar man lokalt för att uppnå högre grad av självförsörjning. Det handlar om allt från att odla och konsumera lokalt för att eliminera långväga transporter och få kunskap om vad det är för livsmedel man äter, till att bygga reservsystem för att klara sig vid långvariga elavbrott.
Det ångar och det ryker. Karl-Hilmer Wats skrattar när det blir fel och vatten rinner ut där det inte ska. Foto: Nya Tider
Det ångar och det ryker. Karl-Hilmer Wats skrattar när det blir fel och vatten rinner ut där det inte ska. Foto: Nya Tider

Lokal ekonomi och närhet mellan produktion och konsumtion är något som intresserar allt fler. För många handlar närproducerat om kvaliteten på grödorna och en känsla av att gynna sin egen bygd. Det finns dock de som uppfattar det som mer än så, det handlar om att stå rustad inför möjliga samhällskriser av större eller mindre slag. Nya Tider har tidigare skrivit om risken av att solstormar slår ut elnätet, att en smitta som ebola paralyserar samhället så att ingen vågar sig utanför dörren eller kravaller som okontrollerat sprider sig från förorter och lamslår samhällsviktiga industrier. Dessa är hypotetiska risker, men en sak vet vi av nödvändighet kommer att inträffa, och det är att oljan börjar sina.

Medvetenheten om att oljan inte kommer att finnas för alltid ökar. Medan ”oljetoppen” betraktades närmast som en konspirationsteori för ett decennium sedan har nu allt fler även offentligt börjat tala om att man måste börja planera för en kraftig prisstegring i drivmedelpriserna när oljan blir allt kostsammare att utvinna om några år.

Eltraktor från 1923. "Nils Forsblads elektriska traktor hade sin strömtillförsel genom en isolerad kabel. Konstruktionen tillät inte rundkörning på fältet. En allvarlig nackdel. År 1923. JTI"
Eltraktor från 1923. “Nils Forsblads elektriska traktor hade sin strömtillförsel genom en isolerad kabel. Konstruktionen tillät inte rundkörning på fältet. En allvarlig nackdel. År 1923. JTI”

Priset på oljan styr dessutom många mekanismer i samhället, inte minst matpriserna. Den mat som var och en av oss äter per dag kostar cirka 3 liter olja att producera och transportera till vår tallrik. Vi har alla sett vad högre matpriser kan orsaka för samhällsomvälvningar under den ”arabiska våren” som följde på brödkravallerna 2011.

1910 gick det åt ett fat olja för att få upp hundra fat olja ur marken, i dag räcker ett fat bara till att utvinna tio fat.

Det kommer troligen inte att gå att ersätta oljan med något som är likvärdigt i pris och energitäthet. Billiga långväga transporter kommer inte att vara möjliga och infrastrukturen får anpassa sig till detta. Det innebär mer lokal produktion för lokal konsumtion och mer självhushållning.

Den svenska politiken går i dag i motsatt riktning. 1947 hade Sverige som uttalat mål att vara självförsörjande. Det ansågs vara en viktig del av Sveriges försvar och en trygghetsförsäkring. I samband med att Sverige gick med i EU övergavs denna målsättning. EU kommer att hjälpa oss vid en kris, är den officiella förklaringen. Det har fått som följd att Sveriges mat endast skulle räcka en vecka, om importen av någon anledning skulle upphöra. Bara hälften av all mat som konsumeras i Sverige har inhemskt ursprung, att jämföra med till exempel Finlands 80 procent. Det är som upplagt för problem.

I vår överlevnadsserie i Nya Tider har vi tagit upp vad man som individ kan göra för att förbereda sig på det oförutsedda och hur man bör agera i givna krissituationer. Än bättre är förstås att i sin bygd skapa förutsättningar för att gemensamt hantera kriser och stå rustade för framtida utmaningar genom att vara så lokalt självförsörjande och oberoende som möjligt.

Nya Tider har besökt några eldsjälar som driver olika projekt för ökad lokal självförsörjning vad gäller energi.

Är det varmt än? Anders Sandin håller reda på vattentemperaturen från kylaren. Foto: Nya Tider
Är det varmt än? Anders Sandin håller reda på vattentemperaturen från kylaren. Foto: Nya Tider
Inte bara solel. Kurt Hansson använder även sol till uppvärmning av vatten i dessa solfångare. Foto: Nya Tider
Inte bara solel. Kurt Hansson använder även sol till uppvärmning av vatten i dessa solfångare. Foto: Nya Tider
El från ved. I Sätra brunn i Sala kommun arbetar man med lokala råvaror för elproduktion. Närmast kameran vedpannan, Karl-Hilmer Wats står vid Volvomotorn och vid utgången till containern står elgeneratorn. Foto: Nya Tider
El från ved. I Sätra brunn i Sala kommun arbetar man med lokala råvaror för elproduktion. Närmast kameran vedpannan, Karl-Hilmer Wats står vid Volvomotorn och vid utgången till containern står elgeneratorn. Foto: Nya Tider
Tänder på. Processen startas genom att veden tänds på nedtill och sedan får glöda långsamt. Foto: Nya Tider
Tänder på. Processen startas genom att veden tänds på nedtill och sedan får glöda långsamt. Foto: Nya Tider

 

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Varför är det tabu att tala om Swexit?

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

Fransk veteranjournalist varnar för det kommande digitala samhällets tyranni

🟠 Exklusivt samtal med Pierre Jovanovic Ett övervakningssamhälle som överträffar George Orwells dystopi i den världskända romanen 1984 håller sakta på att implementeras världen över med hjälp av digitala redskap, såsom digitala ID-handlingar, biometriska pass och identifieringsmetoder som BankID i Sverige samt nya instrument som möjliggör att ens tillgångar fryses med en knapptryckning från ett anonymt kontor någonstans i världen. En av de heligaste rätterna genom alla tider och civilisationer – äganderätten – håller på att avvecklas till förmån för en kleptokrati, som drivs på av maffialiknande och kriminella makthavare på dolda direktiv från globalister. Detta möjliggörs med en befolkning som fördummats av ett skolväsende som främst blivit en megafon för politiskt korrekt propaganda. Dock är framtiden inte så mörk som man skulle kunna tro, eftersom det sker ett uppvaknande likt en flodvåg som sköljer över världen, vilken i sin tur blottlägger all korruption som sker inom politiken och finansvärlden. Nya Tider publicerar här den andra delen av intervjun med den franskserbiske journalisten och författaren Pierre Jovanovic, som ger oss sin syn på det som sker i världen idag.

Läs även:

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

SVT:s nya asylbluff: ”Akbar lärde sig svenska på fyra månader”

🟠 – Läs: har börjat lära sig språket efter nio år på bidrag i Sverige ”Från analfabet till läskunnig på fyra månader – Akbar knäckte läskoden i rekordfart”, berättade SVT i en solskenshistoria om ett ”unikt” afghanskt språkgeni i början av maj. Nya Tider kan nu avslöja att SVT lurat sina läsare. Akbar har i själva verket varit bosatt i Sverige sedan åtminstone 2015 utan att vare sig arbeta eller lära sig språket.

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

Efter tumultet i Gubbängen – vad har teatern för relationer med våldsvänstern?

🟠 KULTUR Den 24 april blev ett vänsterradikalt möte i en teaterlokal i Gubbängen attackerat av maskerade män. Grundaren av terrorsekten AFA, Mathias Wåg, var inbjuden talare och blev angripen av inkräktarna. Riksdagens samtliga partiledare och etablerad media gick snabbt ut och fördömde attacken. Bland annat beskrevs den som ett hot mot demokratin. Men hur demokratisk är teatern i Gubbängen där mötet hölls egentligen, och vad är det ensemblen använder sin plattform till?

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Att förvalta ett kulturarv

🟠 HISTORIA Folkdräkter är en del av vårt svenska kulturarv. De ser inte exakt likadana ut då de har en lokal prägel. Varje bygd och härad har en egen, specifik dräkt, vilket är orsaken till att folkdräkt även kommit att benämnas som bygdedräkt eller häradsdräkt. Folkdräkten var mycket populär bland allmogen medan andra förvaltade detta kulturarv med hjälp av den folkliga modedräkten.

Inte alltid en klänning i vitt

🟠 HISTORIA Idag är det självklarhet att bära en vit klänning när man gifter sig, men så har det inte alltid varit. Faktum är att det var först på 1800-talet som vit färg på brudklänningen började bli vanligt. Här i Sverige dröjde det dock till sekelskiftet 1900 innan den vita brudklänningen överhuvudtaget började konkurrera ut den svarta bland vanligt folk.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.