<strong>Ametist Azordegan</strong>, programledare på SR, anser att ”mångfaldsbakgrund” borde uppskattas mer.

”Mångfaldsbråk” på SR

En hetsig intern debatt rasar inom Sveriges Radio (SR) på grund av att alltför många av utrikeskorrespondenterna har svensk bakgrund. Nu går Peter O Nilsson, chef för kulturområdet på SR, ut med att man ska anställa och befordra personer med ”mångfaldsbakgrund” även om dessa saknar objektiv yrkeskompetens.
Per Eurenius, avgående utrikeschef på SR, berättar att man börjat arbeta efter ”nya principer” och nästan bara tillsätter invandrare på eftertraktade tjänster. Två chefstjänster, en redaktörstjänst och ungkorretjänsten har fördelats med hudfärg som viktigaste merit.
Per Eurenius, avgående utrikeschef på SR, berättar att man börjat arbeta efter ”nya principer” och nästan bara tillsätter invandrare på eftertraktade tjänster. Två chefstjänster, en redaktörstjänst och ungkorretjänsten har fördelats med hudfärg som viktigaste merit.

Bråket började med en artikel i SVT Kultur den 30 oktober, där journalisten Katarina Andersson utmålade det som ett stort problem att så många av Sveriges Radios utrikeskorrespondenter är ”vita med helsvenska namn”. När hon frågade Ekots avgående utrikeschef Per Eurenius varför det är så svårt att ”fixa mångfalden inom just korrekåren”, svarade Eurenius:

– Korrarna är en elitpluton. Såklart finns det många anställda på Ekot med mångfalds­bakgrund, men andelen som har nått en så pass hög nivå när det gäller radiojournalistik är liten än så länge.

I en grupp på Facebook som är stängd för allmänheten svallade känslorna heta mellan olika SR-journalister efter artikeln. Vissa av de vita korrarna var upprörda över kritiken.

”För egen del avvisar jag helt kritiken med att Jag har för fan jobbat mig till att bli korre”, skriver utrikesreportern Alice Petrén.

David Carlqvist, Sveriges Radios korrespondent i Kina, pekar på de praktiska problemen med rasklassificering när det gäller att avgöra ”vem som faktiskt skulle kvala in som en mångfaldsanställd”.

”Räknas en vit latinamerikan i samma kategori som en med mörkare hy? Och hur mäter man det – gentemot en slags vithetsskala?”, frågar Carlqvist.

Ekonomikorrespondenten Staffan Sonning påpekar i tråden att SR redan tillämpar raskvotering vid anställningar. Sonning stöder dessa åtgärder, men menar att man inte kan räkna med att omedelbart kvoteras in till de mest prestigefulla jobben bara för att man har rätt hudfärg.

”Ge er nu! Ta reda på hur många som har fått företrädesrätt till anställningar de senaste åren med motivet etnisk mångfald… Det pågår ett jätteprojekt. Men måste verkligen alla genast bli utrikeskorrespondenter?”

”Ont i magen”

Pablo Dalence, en av få fast anställda på Ekot med invandrarbakgrund, skriver i tråden att ”jag får ont i magen av allt jag läser” och ifrågasätter att de vita kollegorna skulle vara mer kompetenta.

”Det låter som det är just vi med mångfaldsbakgrund som inte håller måttet. Om det nu är på det sättet undrar jag vad företagsledningen har för strategi för att vi ska kunna bli lika duktiga som övriga anställda med icke mångfaldsbakgrund?”

Även Ametist Azordegan, programledare, känner att hennes mångfaldsbakgrund inte uppskattas tillräckligt.

”Det största problemet är att mångfald uppenbarligen (av denna tråd att döma) ses som ett problem snarare än en tillgång. Märkligt. Mycket märkligt”.

Stjärnreportern och vänsteraktivisten Cecilia Uddén, som rapporterar från Mellanöstern, ansluter sig till uppfattningen att kårens rassammansättning måste ändras eftersom ”denna elitplutons referensramar i Sverige faktiskt inte är representiva (längre)”.

Cecilia Uddén, som rapporterar från Mellanöstern, anser att det är för många svenskar som är utrikeskorrespondenter. Deras referensramar i Sverige är inte representativa längre, menar hon.
Cecilia Uddén, som rapporterar från Mellanöstern, anser att det är för många svenskar som är utrikeskorrespondenter. Deras referensramar i Sverige är inte representativa längre, menar hon.

– Det bekymrar mig mycket om folk inte håller med om att detta är ett problem, sade Cecilia Uddén då SVT Kultur uppmärksammade den slutna Facebooktråden.

Mer raskvotering på gång

I början av 2014 fick alla chefer på Sveriges Radio order om att ta större ansvar för ”mångfaldsarbetet”, uppger SVT Kultur.

– Vi har börjat jobba efter nya principer. Vi har inte nått målet när det gäller korrespondentkåren, men jag är övertygad om att vi kommer dit, säger den avgående utrikeschefen Per Eurenius.

I enlighet med principen att prioritera personer med rätt hudfärg har SR under året gett två chefstjänster och en redaktörstjänst till Rouzbeh Djalaie, Silan Diljen och Josef el Mahdi. ”Ungkorretjänsten”, en mobil utrikestjänst, gick till P3:s Paloma Vangpreecha, berättar Eurenius.

Peter O Nilsson är chef för kulturområdet på Sveriges Radio och den som står bakom SR:s senaste mångfaldsutredning. Nilsson menar att man ”inte kan förändra allt på två år”, men i en intervju i branschtidningen Journalisten säger han att man ska vidta åtgärder för att öka antalet anställda med ”mångfaldsbakgrund” på prestigefyllda poster så snabbt som möjligt – även om man är tvungen att göra avkall på de anställdas yrkeskompetens.

– Man behöver vikta kompetensen och måste acceptera att de vi rekryterar kan ha lägre kompetens på vissa traditionella områden, säger Nilsson.

Peter O Nilsson vill inte öppet förespråka rasdiskriminering utan hänvisar istället till ”språkkunskaper och till exempel andra socioekonomiska eller geografiska perspektiv”. När Journalisten påpekar att bråket startade ”med ett foto av SR:s utrikeskorrar där man ser att det är många som har samma bakgrund” blir kulturchefen dock mer öppen med att reportrarnas hudfärg och uttal är det viktiga.

– Ja, vi behöver låta och se ut som Sverige låter och ser ut. Lyssnarna ska kunna känna igen sig i det vi säger och i vilka vi är, säger Nilsson, som samtidigt klargör att ifall endast svenskar söker sig till vissa jobb måste man aktivt leta efter personer med rätt etnisk bakgrund.

– Det tar längre tid, och ibland väldigt mycket längre tid. Men om man vid en rekrytering bara får sökande som heter Kalle, då har man misslyckats, säger Nilsson.

I en kommentar till artikeln skriver Staffan Sonning, en av de journalister som deltog i Facebooktråden, att ”hela grunden är en photoshoppad bild med korrar från för två år sedan”. Sonning tycks inte ha några invändningar mot den pågående rasdiskrimineringen mot vita, men skriver: ”Det skulle ju inte funka med en bild på hur det ser ut i dag, två år senare: ’På två år, har andelen korrar med mångfaldskompetens bara ökat från noll till tio procent, är inte det en fruktansvärd skandal’. Tror inte det va?”

SVT:s korrespondentnätverk består av åtta fasta korrar och tre frilansar. Av dessa har två en annan bakgrund än svensk.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Ett nordiskt ämbete

🟠 HISTORIA Ordet ”ombudsman” har fornnordiskt ursprung och själva ämbetet har en längre historia än vad man skulle kunna tro. Redan under medeltiden fanns det en ombudsman vars uppgift var att företräda någon annan och i 1809 års regeringsform skapades det ombudsmannaämbete vi känner till idag.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.