<strong>Ametist Azordegan</strong>, programledare på SR, anser att ”mångfaldsbakgrund” borde uppskattas mer.

”Mångfaldsbråk” på SR

En hetsig intern debatt rasar inom Sveriges Radio (SR) på grund av att alltför många av utrikeskorrespondenterna har svensk bakgrund. Nu går Peter O Nilsson, chef för kulturområdet på SR, ut med att man ska anställa och befordra personer med ”mångfaldsbakgrund” även om dessa saknar objektiv yrkeskompetens.
Per Eurenius, avgående utrikeschef på SR, berättar att man börjat arbeta efter ”nya principer” och nästan bara tillsätter invandrare på eftertraktade tjänster. Två chefstjänster, en redaktörstjänst och ungkorretjänsten har fördelats med hudfärg som viktigaste merit.
Per Eurenius, avgående utrikeschef på SR, berättar att man börjat arbeta efter ”nya principer” och nästan bara tillsätter invandrare på eftertraktade tjänster. Två chefstjänster, en redaktörstjänst och ungkorretjänsten har fördelats med hudfärg som viktigaste merit.

Bråket började med en artikel i SVT Kultur den 30 oktober, där journalisten Katarina Andersson utmålade det som ett stort problem att så många av Sveriges Radios utrikeskorrespondenter är ”vita med helsvenska namn”. När hon frågade Ekots avgående utrikeschef Per Eurenius varför det är så svårt att ”fixa mångfalden inom just korrekåren”, svarade Eurenius:

– Korrarna är en elitpluton. Såklart finns det många anställda på Ekot med mångfalds­bakgrund, men andelen som har nått en så pass hög nivå när det gäller radiojournalistik är liten än så länge.

I en grupp på Facebook som är stängd för allmänheten svallade känslorna heta mellan olika SR-journalister efter artikeln. Vissa av de vita korrarna var upprörda över kritiken.

”För egen del avvisar jag helt kritiken med att Jag har för fan jobbat mig till att bli korre”, skriver utrikesreportern Alice Petrén.

David Carlqvist, Sveriges Radios korrespondent i Kina, pekar på de praktiska problemen med rasklassificering när det gäller att avgöra ”vem som faktiskt skulle kvala in som en mångfaldsanställd”.

”Räknas en vit latinamerikan i samma kategori som en med mörkare hy? Och hur mäter man det – gentemot en slags vithetsskala?”, frågar Carlqvist.

Ekonomikorrespondenten Staffan Sonning påpekar i tråden att SR redan tillämpar raskvotering vid anställningar. Sonning stöder dessa åtgärder, men menar att man inte kan räkna med att omedelbart kvoteras in till de mest prestigefulla jobben bara för att man har rätt hudfärg.

”Ge er nu! Ta reda på hur många som har fått företrädesrätt till anställningar de senaste åren med motivet etnisk mångfald… Det pågår ett jätteprojekt. Men måste verkligen alla genast bli utrikeskorrespondenter?”

”Ont i magen”

Pablo Dalence, en av få fast anställda på Ekot med invandrarbakgrund, skriver i tråden att ”jag får ont i magen av allt jag läser” och ifrågasätter att de vita kollegorna skulle vara mer kompetenta.

”Det låter som det är just vi med mångfaldsbakgrund som inte håller måttet. Om det nu är på det sättet undrar jag vad företagsledningen har för strategi för att vi ska kunna bli lika duktiga som övriga anställda med icke mångfaldsbakgrund?”

Även Ametist Azordegan, programledare, känner att hennes mångfaldsbakgrund inte uppskattas tillräckligt.

”Det största problemet är att mångfald uppenbarligen (av denna tråd att döma) ses som ett problem snarare än en tillgång. Märkligt. Mycket märkligt”.

Stjärnreportern och vänsteraktivisten Cecilia Uddén, som rapporterar från Mellanöstern, ansluter sig till uppfattningen att kårens rassammansättning måste ändras eftersom ”denna elitplutons referensramar i Sverige faktiskt inte är representiva (längre)”.

Cecilia Uddén, som rapporterar från Mellanöstern, anser att det är för många svenskar som är utrikeskorrespondenter. Deras referensramar i Sverige är inte representativa längre, menar hon.
Cecilia Uddén, som rapporterar från Mellanöstern, anser att det är för många svenskar som är utrikeskorrespondenter. Deras referensramar i Sverige är inte representativa längre, menar hon.

– Det bekymrar mig mycket om folk inte håller med om att detta är ett problem, sade Cecilia Uddén då SVT Kultur uppmärksammade den slutna Facebooktråden.

Mer raskvotering på gång

I början av 2014 fick alla chefer på Sveriges Radio order om att ta större ansvar för ”mångfaldsarbetet”, uppger SVT Kultur.

– Vi har börjat jobba efter nya principer. Vi har inte nått målet när det gäller korrespondentkåren, men jag är övertygad om att vi kommer dit, säger den avgående utrikeschefen Per Eurenius.

I enlighet med principen att prioritera personer med rätt hudfärg har SR under året gett två chefstjänster och en redaktörstjänst till Rouzbeh Djalaie, Silan Diljen och Josef el Mahdi. ”Ungkorretjänsten”, en mobil utrikestjänst, gick till P3:s Paloma Vangpreecha, berättar Eurenius.

Peter O Nilsson är chef för kulturområdet på Sveriges Radio och den som står bakom SR:s senaste mångfaldsutredning. Nilsson menar att man ”inte kan förändra allt på två år”, men i en intervju i branschtidningen Journalisten säger han att man ska vidta åtgärder för att öka antalet anställda med ”mångfaldsbakgrund” på prestigefyllda poster så snabbt som möjligt – även om man är tvungen att göra avkall på de anställdas yrkeskompetens.

– Man behöver vikta kompetensen och måste acceptera att de vi rekryterar kan ha lägre kompetens på vissa traditionella områden, säger Nilsson.

Peter O Nilsson vill inte öppet förespråka rasdiskriminering utan hänvisar istället till ”språkkunskaper och till exempel andra socioekonomiska eller geografiska perspektiv”. När Journalisten påpekar att bråket startade ”med ett foto av SR:s utrikeskorrar där man ser att det är många som har samma bakgrund” blir kulturchefen dock mer öppen med att reportrarnas hudfärg och uttal är det viktiga.

– Ja, vi behöver låta och se ut som Sverige låter och ser ut. Lyssnarna ska kunna känna igen sig i det vi säger och i vilka vi är, säger Nilsson, som samtidigt klargör att ifall endast svenskar söker sig till vissa jobb måste man aktivt leta efter personer med rätt etnisk bakgrund.

– Det tar längre tid, och ibland väldigt mycket längre tid. Men om man vid en rekrytering bara får sökande som heter Kalle, då har man misslyckats, säger Nilsson.

I en kommentar till artikeln skriver Staffan Sonning, en av de journalister som deltog i Facebooktråden, att ”hela grunden är en photoshoppad bild med korrar från för två år sedan”. Sonning tycks inte ha några invändningar mot den pågående rasdiskrimineringen mot vita, men skriver: ”Det skulle ju inte funka med en bild på hur det ser ut i dag, två år senare: ’På två år, har andelen korrar med mångfaldskompetens bara ökat från noll till tio procent, är inte det en fruktansvärd skandal’. Tror inte det va?”

SVT:s korrespondentnätverk består av åtta fasta korrar och tre frilansar. Av dessa har två en annan bakgrund än svensk.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ryssland bygger och testar sin första fotolitografimaskin

Ryssland bygger och testar sin första fotolitografimaskin

🟠 UTRIKES Är Ryssland på väg att ge sig in i kapplöpningen inom halvledartillverkning? De amerikanska sanktionerna är kännbara eftersom avancerade halvledare behövs i allt från konsumentprodukter till avancerade vapensystem. I maj tillkännagav landet att man utvecklat sin första fotolitograf, en maskin som används vid tillverkning av integrerade kretsar och halvledarenheter. Maskinen, som för närvarande kan tillverka chip med storlekar upp till 350 nanometer (nm), testas nu, meddelade vice industri- och handelsminister Vasilij Sjpak.

Läs även:

Kristersson får högre lön

Kristersson får högre lön

🟠 INRIKES Statsminister Ulf Kristersson och regeringens 23 ministrar får höjda arvoden, efter ett beslut från Statsrådsarvodesnämnden. För Kristerssons del innebär det en löneökning med 7 000 kronor till 198 000 kronor i månaden.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Varför är det tabu att tala om Swexit?

🟠 BOKRECENSION Varför var vänstern på 1990-talet skeptisk till EU:s föregångare EG medan de borgerliga var entusiastiska, och varför är det främst högermänniskor som idag ifrågasätter EU? Carl Albinsson, själv tidigare moderat och öppen anhängare av EU, granskar i sin bok Varning för Swexit! Högerväljarnas kluvna syn på EU opinionens svängningar och ger de borgerliga råd för hur de ska undvika den Swexitdebatt som deras väljare vill ha.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Svenskdroppar – dunderkuren från örtriket

🟠 HISTORIA Svenskdroppar, som även är känd som Schwedenbitter, är en örtkur som utvecklades av de två svenska läkarna Klaus Samst och – sannolikt – Kristian Henrik Hjärne på 1700-talet. Den här tinkturen populariserades på 1900-talet av Maria Treben. Svenskdroppar innehåller flera olika örter och sägs hjälpa mot olika sjukdomar och krämpor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.