Skip to Content

Valstaskolan i Märsta norr om Stockholm är så ”utsatt” att mellanstadiet fick lägga ned förra året och högstadiet håller på att avvecklas genom att inga nya årsklasser antas. Nu vill regeringen att ännu mer pengar ska gå till problemskolor. Foto: Nya Tider
INRIKES

Miljarder till ”utsatta” skolor

PappersupplaganNya Tider v. 18

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) aviserade i början av april en särskild satsning på grundskolor som anses vara utsatta, enligt kriterier som framtagits av Statistiska centralbyrån. Bland dessa variabler ska finnas antal syskon, invandring och vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Redan i dag får dock invandrartäta avsevärt högre resurser än andra skolor, men utan synbara resultat.

Publicerad: 4 maj, 2018, 17:44

  • Svenska

Läs även

För SVT förklarade Fridolin den 3 april grundtanken med att vissa skolor ska få mer pengar än and­ra:
– Det är där vi vet att vi kan lägga grunden för jämlikhet i skolsystemet. Ska vi ha fortsatt stigande kunskapsresultat så måste vi bryta ojämlikheten. Då är en viktig del att se till att investera mer i de skolor och elever som har det tuffast.

Kommunerna och skolorna ska själva få bestämma hur det ökade stödet ska användas. Det kan till exempel handla om att stärka elevhälsan, anställa extra personal för att avlasta lärare eller anställa fler lärare för att minska klasstorlekar.

Efter den första miljarden under 2018 trappar man under 2019 upp med 3,5 miljarder kronor och från 2020 avsätts 6 miljarder kronor årligen.

Det som genomgående kallas för ”utsatthet” handlar i grund och botten om hög andel invandrare. Ljusnarsberg i Västmanland tillhör till exempel de kommuner som skulle kompenseras mest och skulle kunna få 25 procent fler lärare om allt stöd används till rekrytering. Bo Wallströmer, kommunchef i Ljusnarsberg, förklarar orsaken till vänstertidningen Dagens Arena:

– Vi har en väldigt hög andel nysvenskar, många asylsökande och personer som har fått uppehållstillstånd. De utgör 30-40 procent av alla elever.
Gustav Fridolin har också som målsättning att flytta elever från invandrartäta skolor till skolor som ännu är relativt svenska:

– Men det handlar ju också om att bryta segregationen. Att se till att elever med olika bakgrund möts på samma skola. Vi måste både se till att det finns resurser för de skolor som har det tuffast, men också att elever från olika bakgrund möts.

För att genomdriva den etniska blandningen vill utbildningsministern bland annat att nyanlända invandrarbarn ska kunna gå före i kön till friskolor, där barn kan ha väntat i åratal:
– Jag tror på ett fritt skolval, men det ska vara fritt för alla. Nyanlända ska också kunna gå på en friskola med kö, till exempel, en förändring som genomförts. Det är ju inte fritt om vissa kan välja, medan de som växte upp i ett flyktingläger inte får välja.

Filipstad i Värmland ligger i topp bland de kommuner som ska kunna få mest. Torbjörn Parling (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, och han är nöjd med tillskottet:
– Första året är det en och en halv miljard, och det skulle ge 250 miljoner här. Det är inte klart och förhandlat, men tanken är att vi ska stärka upp med en biträdande rektorstjänst i en skola med många nyanlända.

Liknande satsningar som gjorts tidigare har dock gett uselt resultat. De skolor som har fått mest pengar har tvärtom försämrat sina resultat, visade en granskning som publicerades i lokaltidningen Stockholm Direkt i maj 2017. Tanken var att den särskilda budgetpotten ”socioekonomiskt tillägg” på cirka en miljard kronor under fem års tid, främst till skolor i förorten, skulle minska betygsskillnaden. Exempelvis fick Rinkebyskolan 56 000 kronor extra per elev under 2016, men det blev alltså tvärtom.

Framför allt visade granskningen att på åtta av de tio kommunala högstadieskolor som tagit emot högst socioekonomiskt bidrag, uppnådde färre elever gymnasiebehörighet 2017 än fem år tidigare. Även när nyinvandrade elever och sådana som ännu inte ens hade fått ett personnummer exkluderades ur statistiken, hade resultaten sjunkit.

Situationen är inte ny. Redan i NyT v.16/2013 kunde vi beskriva hur så kallade ”tilläggsbidrag” delades ut enligt liknande kriterier. Samtliga de fyra skolor som fick mest tilläggsbidrag i landet låg då i stadsdelsområdet Spånga-Tensta, med skolorna i Rinkeby-Kista (inklusive Husby) inte långt därefter.

Detta kunde jämföras med nästan helsvenska skolor som Ekängens skola i Älvsjö (numera sammanslagen med Johan Skytteskolan) och Äppelviksskolan i Bromma, som båda får mindre än 2 000 kronor i tillägg. Inklusive grundbeloppet hade de alltså drygt 50 000 kronor per elev att röra sig med. En invandrartät skola i exempelvis Rinkeby, Tensta eller Husby har uppemot 100 000 kronor per elev.
Hur såg det då ut med lärartätheten? På Husbygårdsskolan gick det en lärare per 9,9 elever, på Rinkebyskolan en per 10 elever. Allra bäst hade man det på Askebyskolan i Spånga, med en lärare per 7,1 elever. Äppelviksskolan fick klara sig med en lärare per 14,7 elever.

Är lärarna sämre utbildade i ”utsatta områden”? Andelen behöriga lärare på Husbygårdsskolan var 93,1 procent, på Rinkebyskolan 75,4 procent. Äppelviksskolan ligger mittemellan med 82,8 procent. 96 procent av eleverna på Äppelviksskolan klarar kunskapskraven i årskurs 9, att jämföra med 46 procent på Rinkebyskolan och 32 procent på Husbygårdsskolan.

Tobias Svensson

[email protected]yatider.nu

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Dacke

    Att lärarna är sämre utbildade i “utsatta områden” kan bero på den höga omsättningen av lärare? De flesta svenska lärare orkar helt enkelt inte med buslivet och oordningen under lektionerna och säger upp sig så gott som omedelbart. Det hela slutar med att vem som helst kan hoppa in som “lärare” eftersom det ändå är meningslöst att ens försöka lära eleverna någon kunskap.
    Att försöka placera dessa elever i en svensk klass betyder att kunskapsnivån sjunker eftersom läraren ständigt är upptagen med “dessa” elever. Troligen är det många svenska föräldrar som inser det och sätter sitt barn i en ny svensk skola.
    Det enda recept på att få en fungerande skola är att invandrarbarnen har lika grundförutsättning från första skoldag. Sedan är disciplin ett måste för att allt skall fungera.

  • propol

    Utsatta av vad? från vem?

Språkrörskandidat erkänner: ”Måste våga se att vi har problem med islamism inom partiet”

INRIKESMP:s språkrörskandidat Rebecka Le Moine menar att partiet behöver erkänna att det har funnits och finns problem med islamistisk infiltration samt att man behöver göra upp med hur man hanterat frågor om hedersförtryck. Det säger hon när Nya Tider wallraffar henne genom att låtsas vara en medlem.

Man gruppvåldtagen i Stockholm – sökte skydd hos ordningsvakter

INRIKESEn man har anmält att han blivit gruppvåldtagen natten till måndagen i en lägenhet i södra Stockholm. Han flydde sedan från platsen och sökte skydd hos ordningsvakter som ringde polisen.

Socialdemokrat dömd – brottades med vice regionpolischef

INRIKESNya Tider har tidigare rapporterat om den socialdemokratiske lokalpolitikern Hanna Altunkaynak som åtalades efter att ha satt sig till motvärn mot en polis som påtalade att han bröt mot trafikreglerna. Nu har S-politikern dömts i Örebro tingsrätt för våldsamt motstånd. Altunkaynak är ledamot i kommunfullmäktige i Örebro kommun.

Plastpåseskatten ett ekonomiskt fiasko

INRIKESPlastpåseskatten har redan från början kritiserats för att inte leda till de avsedda miljöförbättringarna. Enligt regeringens planer skulle den i alla fall ge över två miljarder i skatteintäkter per år. Nu visar det sig dock att även denna förhoppning kommit på skam, då endast en tiondel av den beräknade summan kommit in. Detta avslöjar högerdebattören Rebecca Weidmo Uvell på sin blogg.

Göteborg: Vänsterextremister stoppar trafiken medan polisen tittar på

INRIKESEtt fyrtiotal aktivister från den vänsterextrema organisationen Extinction Rebellion samlades under fredagseftermiddagen för att spärra av vägar i centrala Göteborg under polisens överinseende. På plats fanns bland andra Jonathan Pye som dömdes till fängelse i fyra år för inblandning i Göteborgskravallerna 2001.

Sverigedemokraterna vill terrorklassa AFA

INRIKESSom enda svenska europaparlamentariker har Charlie Weimers (SD) medförfattat ett förslag till resolution om att föra upp den vänsterextrema våldsorganisationen Antifascistisk aktion (AFA/Antifa) på EU:s lista över terroristorganisationer.

Sverigedemokraterna: ”Moderaterna lägger sig mer och mer i våran fåra”

INRIKESDen 17 september presenterade Moderaterna ett tiopunktsprogram för att motverka gängbrottsligheten. Bland annat vill man göra det lättare att utvisa utländska medborgare som är gängmedlemmar utan att de har dömts för brott. Två SD-ledamöter i riksdagen som Nya Tider pratat med är mycket nöjda. Bland annat säger Sverigedemokraternas rättspolitiske talesperson Adam Marttinen att Moderaterna nu mer och mer lägger sig i deras fåra i synen på kriminalpolitik.

Göteborg skall kartlägga ”den radikalnationalistiska miljön”

INRIKESSocialdemokraterna i Göteborg, med oppositionsrådet Viktoria Tryggvadottir Rolka (S) i spetsen, vill att kommunen tar fram en ”aktuell lägesanalys” av det man kallar ”den radikalnationalistiska miljön”. Övriga partier stödde förslaget, utom Sverigedemokraterna och det lokala Demokraterna, som menar att en sådan studie borde omfatta även islamistiska och vänsterextrema grupper.

Gå till arkivet

Send this to a friend