Skip to Content

Valstaskolan i Märsta norr om Stockholm är så ”utsatt” att mellanstadiet fick lägga ned förra året och högstadiet håller på att avvecklas genom att inga nya årsklasser antas. Nu vill regeringen att ännu mer pengar ska gå till problemskolor. Foto: Nya Tider
INRIKES

Miljarder till ”utsatta” skolor

PappersupplaganNya Tider v. 18

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) aviserade i början av april en särskild satsning på grundskolor som anses vara utsatta, enligt kriterier som framtagits av Statistiska centralbyrån. Bland dessa variabler ska finnas antal syskon, invandring och vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Redan i dag får dock invandrartäta avsevärt högre resurser än andra skolor, men utan synbara resultat.

Publicerad: 4 maj, 2018, 17:44

  • Svenska

Läs även

För SVT förklarade Fridolin den 3 april grundtanken med att vissa skolor ska få mer pengar än and­ra:
– Det är där vi vet att vi kan lägga grunden för jämlikhet i skolsystemet. Ska vi ha fortsatt stigande kunskapsresultat så måste vi bryta ojämlikheten. Då är en viktig del att se till att investera mer i de skolor och elever som har det tuffast.

Kommunerna och skolorna ska själva få bestämma hur det ökade stödet ska användas. Det kan till exempel handla om att stärka elevhälsan, anställa extra personal för att avlasta lärare eller anställa fler lärare för att minska klasstorlekar.

Efter den första miljarden under 2018 trappar man under 2019 upp med 3,5 miljarder kronor och från 2020 avsätts 6 miljarder kronor årligen.

Det som genomgående kallas för ”utsatthet” handlar i grund och botten om hög andel invandrare. Ljusnarsberg i Västmanland tillhör till exempel de kommuner som skulle kompenseras mest och skulle kunna få 25 procent fler lärare om allt stöd används till rekrytering. Bo Wallströmer, kommunchef i Ljusnarsberg, förklarar orsaken till vänstertidningen Dagens Arena:

– Vi har en väldigt hög andel nysvenskar, många asylsökande och personer som har fått uppehållstillstånd. De utgör 30-40 procent av alla elever.
Gustav Fridolin har också som målsättning att flytta elever från invandrartäta skolor till skolor som ännu är relativt svenska:

– Men det handlar ju också om att bryta segregationen. Att se till att elever med olika bakgrund möts på samma skola. Vi måste både se till att det finns resurser för de skolor som har det tuffast, men också att elever från olika bakgrund möts.

För att genomdriva den etniska blandningen vill utbildningsministern bland annat att nyanlända invandrarbarn ska kunna gå före i kön till friskolor, där barn kan ha väntat i åratal:
– Jag tror på ett fritt skolval, men det ska vara fritt för alla. Nyanlända ska också kunna gå på en friskola med kö, till exempel, en förändring som genomförts. Det är ju inte fritt om vissa kan välja, medan de som växte upp i ett flyktingläger inte får välja.

Filipstad i Värmland ligger i topp bland de kommuner som ska kunna få mest. Torbjörn Parling (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, och han är nöjd med tillskottet:
– Första året är det en och en halv miljard, och det skulle ge 250 miljoner här. Det är inte klart och förhandlat, men tanken är att vi ska stärka upp med en biträdande rektorstjänst i en skola med många nyanlända.

Liknande satsningar som gjorts tidigare har dock gett uselt resultat. De skolor som har fått mest pengar har tvärtom försämrat sina resultat, visade en granskning som publicerades i lokaltidningen Stockholm Direkt i maj 2017. Tanken var att den särskilda budgetpotten ”socioekonomiskt tillägg” på cirka en miljard kronor under fem års tid, främst till skolor i förorten, skulle minska betygsskillnaden. Exempelvis fick Rinkebyskolan 56 000 kronor extra per elev under 2016, men det blev alltså tvärtom.

Framför allt visade granskningen att på åtta av de tio kommunala högstadieskolor som tagit emot högst socioekonomiskt bidrag, uppnådde färre elever gymnasiebehörighet 2017 än fem år tidigare. Även när nyinvandrade elever och sådana som ännu inte ens hade fått ett personnummer exkluderades ur statistiken, hade resultaten sjunkit.

Situationen är inte ny. Redan i NyT v.16/2013 kunde vi beskriva hur så kallade ”tilläggsbidrag” delades ut enligt liknande kriterier. Samtliga de fyra skolor som fick mest tilläggsbidrag i landet låg då i stadsdelsområdet Spånga-Tensta, med skolorna i Rinkeby-Kista (inklusive Husby) inte långt därefter.

Detta kunde jämföras med nästan helsvenska skolor som Ekängens skola i Älvsjö (numera sammanslagen med Johan Skytteskolan) och Äppelviksskolan i Bromma, som båda får mindre än 2 000 kronor i tillägg. Inklusive grundbeloppet hade de alltså drygt 50 000 kronor per elev att röra sig med. En invandrartät skola i exempelvis Rinkeby, Tensta eller Husby har uppemot 100 000 kronor per elev.
Hur såg det då ut med lärartätheten? På Husbygårdsskolan gick det en lärare per 9,9 elever, på Rinkebyskolan en per 10 elever. Allra bäst hade man det på Askebyskolan i Spånga, med en lärare per 7,1 elever. Äppelviksskolan fick klara sig med en lärare per 14,7 elever.

Är lärarna sämre utbildade i ”utsatta områden”? Andelen behöriga lärare på Husbygårdsskolan var 93,1 procent, på Rinkebyskolan 75,4 procent. Äppelviksskolan ligger mittemellan med 82,8 procent. 96 procent av eleverna på Äppelviksskolan klarar kunskapskraven i årskurs 9, att jämföra med 46 procent på Rinkebyskolan och 32 procent på Husbygårdsskolan.

Tobias Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”En våldtäkt på Astrid Lindgrens ursprungsverk”

KULTURSVT:s planer på att göra en historierevisionistisk rekonstruktion av Astrid Lindgrens klassiska filmserie ”Vi på Saltkråkan” har väckt stor ilska hos svenska folket. Det framgår nu även att den folkkära filmen inte bara ska placeras i modern miljö, utan också byta ut svenska karaktärer mot invandrare. Den kände skådespelaren Ulf Brunnberg är kritisk till planerna och säger till Nya Tider att nyinspelningen är en våldtäkt på Astrid Lindgrens ursprungsverk.

HD stoppar långtgående försök att angripa nationalisters demonstrationsrätt

INRIKESHögsta domstolen har nu fattat beslut att inte pröva den friande domen mot Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och organisationens symbol, tyrrunan, efter att riksåklagaren försökt driva ett åtal om hets mot folkgrupp mot 16 deltagare i en NMR-demonstration i Göteborg 2017. Det innebär att det fortfarande är lagligt att demonstrera även när politiskt korrekta drar paralleller till ”30-talet” om demonstrationsdeltagarna bär fanor med runor, har snarlik klädsel, eller till och med råkar gå i takt.

NMR övar målskytte mot Jimmie Åkesson

INRIKESPå en bild som den vänsterextrema organisationen Expo kommit över syns måltavlor i form av bilder på politiker som användes vid luftvapenskytte på en tillställning som Näste 3, NMR:s avdelning i Skåne och Blekinge, anordnade. En av bilderna föreställer Jimmie Åkesson.

Skolinspektionen stänger islamistiska skolor

INRIKESSkolinspektionen återkallar Al-Azharstiftelsens tillstånd att bedriva skolverksamhet i Örebro. Det innebär att Al-Azharskolan i Vivalla och Al-Azharskolan i Mellringe kommer att stängas från och med 15 juli. Anledningen till återkallandet är kopplingar till våldsbejakande islamism. Beslutet kommer efter att Säpo larmat om missförhållandena.

Liten hund plågades svårt i flera år – fick avlivas av veterinär

INRIKESEtt fall av grovt djurplågeri har lett till att en 80-årig man nu står åtalad vid Malmö tingsrätt. Mannen hade enligt åtalet tvingat en hund som var sjuk, blind och döv att bo i en liten förvaringslåda i plast under vidriga förhållanden. En veterinär beslutade att avliva hunden omedelbart för att den skulle slippa lida mer. ”Det var ett utav de värsta fall jag någonsin har sett vad gäller djurplågeri och vanvård”, sade veterinären i polisförhör.

Radikalfeministisk mediakändis gör avbön och ångrar manshatande drev på nätet

INRIKESMediaprofilen Cissi Wallin, som ofta gjort sig känd för upptrissade hatdrev mot män, väljer nu att krypa till korset i en avbönskrönika i Expressen den 1 juni. Reaktionerna på hennes ”avbön” har dock inte varit odelat positiva, särskilt att hon inte har bett någon om ursäkt för den skada hennes olika hatdrev orsakat enskilda människor.

Framgångar för SD i Skånes regionstyrelse

INRIKESVid sitt sammanträde den 3 juni fattade regionstyrelsen i Skåne beslut om att bifalla två initiativärenden från Sverigedemokraterna, där de fick igenom att regionstyrelsen ska skicka två skarpa brev till regeringen. Det ena handlar om att man från Skånes sida vill se en omstart av kärnkraftsreaktorn Ringhals 1, samt att Bromma flygplats inte läggs ner. SD:s gruppledare och regionråd Niclas Nilsson säger i en kommentar till Nya Tider att framgången var symboliskt viktig som politisk isbrytare.

Stödet för EU fortsätter att sjunka – SCB: ”Säkerställd minskning”

INRIKESStatistiska centralbyrån presenterade under tisdagen den 8 juni den stora EU-sympatiundersökningen, som kommer ut två gånger per år. Anhängarna till unionen minskar för fjärde mätningen i rad, och är nu nere på 56,4 procent.

Gå till arkivet

Send this to a friend