Skip to Content

Valstaskolan i Märsta norr om Stockholm är så ”utsatt” att mellanstadiet fick lägga ned förra året och högstadiet håller på att avvecklas genom att inga nya årsklasser antas. Nu vill regeringen att ännu mer pengar ska gå till problemskolor. Foto: Nya Tider
INRIKES

Miljarder till ”utsatta” skolor

PappersupplaganNya Tider v. 18

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) aviserade i början av april en särskild satsning på grundskolor som anses vara utsatta, enligt kriterier som framtagits av Statistiska centralbyrån. Bland dessa variabler ska finnas antal syskon, invandring och vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Redan i dag får dock invandrartäta avsevärt högre resurser än andra skolor, men utan synbara resultat.

Publicerad: 4 maj, 2018, 17:44

  • Svenska

Läs även

För SVT förklarade Fridolin den 3 april grundtanken med att vissa skolor ska få mer pengar än and­ra:
– Det är där vi vet att vi kan lägga grunden för jämlikhet i skolsystemet. Ska vi ha fortsatt stigande kunskapsresultat så måste vi bryta ojämlikheten. Då är en viktig del att se till att investera mer i de skolor och elever som har det tuffast.

Kommunerna och skolorna ska själva få bestämma hur det ökade stödet ska användas. Det kan till exempel handla om att stärka elevhälsan, anställa extra personal för att avlasta lärare eller anställa fler lärare för att minska klasstorlekar.

Efter den första miljarden under 2018 trappar man under 2019 upp med 3,5 miljarder kronor och från 2020 avsätts 6 miljarder kronor årligen.

Det som genomgående kallas för ”utsatthet” handlar i grund och botten om hög andel invandrare. Ljusnarsberg i Västmanland tillhör till exempel de kommuner som skulle kompenseras mest och skulle kunna få 25 procent fler lärare om allt stöd används till rekrytering. Bo Wallströmer, kommunchef i Ljusnarsberg, förklarar orsaken till vänstertidningen Dagens Arena:

– Vi har en väldigt hög andel nysvenskar, många asylsökande och personer som har fått uppehållstillstånd. De utgör 30-40 procent av alla elever.
Gustav Fridolin har också som målsättning att flytta elever från invandrartäta skolor till skolor som ännu är relativt svenska:

– Men det handlar ju också om att bryta segregationen. Att se till att elever med olika bakgrund möts på samma skola. Vi måste både se till att det finns resurser för de skolor som har det tuffast, men också att elever från olika bakgrund möts.

För att genomdriva den etniska blandningen vill utbildningsministern bland annat att nyanlända invandrarbarn ska kunna gå före i kön till friskolor, där barn kan ha väntat i åratal:
– Jag tror på ett fritt skolval, men det ska vara fritt för alla. Nyanlända ska också kunna gå på en friskola med kö, till exempel, en förändring som genomförts. Det är ju inte fritt om vissa kan välja, medan de som växte upp i ett flyktingläger inte får välja.

Filipstad i Värmland ligger i topp bland de kommuner som ska kunna få mest. Torbjörn Parling (S), ordförande för barn- och utbildningsnämnden, och han är nöjd med tillskottet:
– Första året är det en och en halv miljard, och det skulle ge 250 miljoner här. Det är inte klart och förhandlat, men tanken är att vi ska stärka upp med en biträdande rektorstjänst i en skola med många nyanlända.

Liknande satsningar som gjorts tidigare har dock gett uselt resultat. De skolor som har fått mest pengar har tvärtom försämrat sina resultat, visade en granskning som publicerades i lokaltidningen Stockholm Direkt i maj 2017. Tanken var att den särskilda budgetpotten ”socioekonomiskt tillägg” på cirka en miljard kronor under fem års tid, främst till skolor i förorten, skulle minska betygsskillnaden. Exempelvis fick Rinkebyskolan 56 000 kronor extra per elev under 2016, men det blev alltså tvärtom.

Framför allt visade granskningen att på åtta av de tio kommunala högstadieskolor som tagit emot högst socioekonomiskt bidrag, uppnådde färre elever gymnasiebehörighet 2017 än fem år tidigare. Även när nyinvandrade elever och sådana som ännu inte ens hade fått ett personnummer exkluderades ur statistiken, hade resultaten sjunkit.

Situationen är inte ny. Redan i NyT v.16/2013 kunde vi beskriva hur så kallade ”tilläggsbidrag” delades ut enligt liknande kriterier. Samtliga de fyra skolor som fick mest tilläggsbidrag i landet låg då i stadsdelsområdet Spånga-Tensta, med skolorna i Rinkeby-Kista (inklusive Husby) inte långt därefter.

Detta kunde jämföras med nästan helsvenska skolor som Ekängens skola i Älvsjö (numera sammanslagen med Johan Skytteskolan) och Äppelviksskolan i Bromma, som båda får mindre än 2 000 kronor i tillägg. Inklusive grundbeloppet hade de alltså drygt 50 000 kronor per elev att röra sig med. En invandrartät skola i exempelvis Rinkeby, Tensta eller Husby har uppemot 100 000 kronor per elev.
Hur såg det då ut med lärartätheten? På Husbygårdsskolan gick det en lärare per 9,9 elever, på Rinkebyskolan en per 10 elever. Allra bäst hade man det på Askebyskolan i Spånga, med en lärare per 7,1 elever. Äppelviksskolan fick klara sig med en lärare per 14,7 elever.

Är lärarna sämre utbildade i ”utsatta områden”? Andelen behöriga lärare på Husbygårdsskolan var 93,1 procent, på Rinkebyskolan 75,4 procent. Äppelviksskolan ligger mittemellan med 82,8 procent. 96 procent av eleverna på Äppelviksskolan klarar kunskapskraven i årskurs 9, att jämföra med 46 procent på Rinkebyskolan och 32 procent på Husbygårdsskolan.

Tobias Svensson

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Dacke

    Att lärarna är sämre utbildade i “utsatta områden” kan bero på den höga omsättningen av lärare? De flesta svenska lärare orkar helt enkelt inte med buslivet och oordningen under lektionerna och säger upp sig så gott som omedelbart. Det hela slutar med att vem som helst kan hoppa in som “lärare” eftersom det ändå är meningslöst att ens försöka lära eleverna någon kunskap.
    Att försöka placera dessa elever i en svensk klass betyder att kunskapsnivån sjunker eftersom läraren ständigt är upptagen med “dessa” elever. Troligen är det många svenska föräldrar som inser det och sätter sitt barn i en ny svensk skola.
    Det enda recept på att få en fungerande skola är att invandrarbarnen har lika grundförutsättning från första skoldag. Sedan är disciplin ett måste för att allt skall fungera.

  • propol

    Utsatta av vad? från vem?

Bråk på campingplats framställdes som politisk attack mot socialdemokratiskt kommunalråd

FALSKA NYHETERDet socialdemokratiska kommunalrådet Marie Pettersson (tidigare Larsson) blev överfallen i sitt hem på grund av sitt politiska engagemang, förkunnade samtliga stora medier, en rapportering som snabbt plockades upp av välkända politiker. Den knapphändiga informationen kom dock endast från Pettersson själv, som därefter inte svarade på några frågor. Till Nya Tider säger Polisen att händelsen inträffade på en campingplats under ett bråk mellan Pettersson, hennes sambo och en inbjuden gäst, och ser i nuläget inget politiskt motiv.

Regeringen vägrar utvisa utvisningsdömd etiopier

INRIKESDen HIV-smittade etiopiske mannen dömdes 2005 till sluten rättspsykiatrisk vård och utvisning efter att ha begått en brutal överfallsvåldtäkt mot en svensk kvinna. Mannen har till dags dato kostat skattebetalarna över 27 miljoner kronor och han har nu begärt att få återvända till sitt hemland Etiopien. De etiopiska myndigheterna är beredda att ta emot honom samt har begärt att Sverige utvisar mannen – men regeringen vägrar.

Migrationsverkets generaldirektör i hård attack mot slappa regler för terrormisstänkta asylsökande

INRIKESMigrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik går i en artikel på DN Debatt till hård attack mot vad han anser vara en slapp lagstiftning när det gäller terrormisstänkta som söker asyl i Sverige. Regeringen duckar och vägrar kommentera kritiken när Nya Tider försöker ringer upp.

Förre kommuntoppen friad från islamisters anklagelser

INRIKESDe båda muslimska aktivisterna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil anmälde Göteborgs dåvarande ordförande för kommunstyrelsen Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal. Skälet var att Hermansson utmålat de båda som extremister. Den 11 februari avhandlades målet i Göteborgs tingsrätt och Hermansson friades. Domstolen fann bland annat att det fanns skälig grund för påståendet att de båda anmälarna försvarat terrorister.

Invandrad serievåldtäktsman härjar

INRIKESEfter ett flertal fall av brutala överfall där kvinnor först slagits ner med kraftigt våld mot huvudet och sedan släpats in i skogar och våldtagits i södra Stockholm har polisen valt att gå ut med ett signalement på förövaren som härjat under hösten och vintern: Illaluktande, kraftigt byggd man som talar på bruten svenska.

Polisen drönarövervakar Uppsala

INRIKESTill följd av den ökade kriminaliteten i Uppsala väljer polisen att sätta in drönare som skall bevaka och spana i de centrala delarna av staden. Det övergripande syftet med kamerabevakningen är att, i realtid, kunna förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, främst kopplat till narkotikabrottslighet, skriver polisen i ett officiellt uttalande.

Folkstorm mot SAS efter skandinavfientlig propagandafilm

INRIKESDet finns ingenting som är skandinaviskt och allt som är bra med Skandinavien kommer utifrån. Det var budskapet i SAS nya reklamfilm. Många reagerade med ilska och flygbolaget såg sig tvungna att ta ner filmen. Bolagets hantering av PR-katastrofen får nu kritik från alla läger.

Antirasistisk lobbygrupp försvarar rasstolthet – bara den inte är vit

INRIKESDen 27 januari uttryckte den kände festfixaren Micael Bindefeld stolthet över sin etniska tillhörighet till det ”kulturbärande, judiska folket”. Detta gjordes på bästa sändningstid i Sveriges Radio utan att programledarna ifrågasatte vad han sade. Den så kallat antirasistiska lobbyorganisationen Teskedsorden, som annars pläderar för nolltolerans mot alla former av både så kallad rasism och ”medrasism”, försvarar utspelet. Teskedsordens generalsekreterare säger till Nya Tider att det är rätt att känna stolthet över sitt folk, bara man är en förtryckt minoritet.

Gå till arkivet

Send this to a friend