Det var 2017 som Tomas Åberg tillsammans med andra personer som förblivit anonyma drog igång den angiveriverksamhet som döptes till Näthatsgranskaren. De skapade ett sökprogram som hittar ”ord och fraser som kan misstänkas utgöra hets mot folkgrupp, uppvigling och olaga hot”, som Åberg själv uttryckte det i en hyllningsartikel i Aftonbladet.
Senare samma år fick de statligt stöd för verksamheten med 600 000 kronor via Myndigheten för Ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Tre fjärdedelar av pengarna gick till att avlöna Åberg. Senare har Näthatsgranskaren i två omgångar beviljats ytterligare skattepengar, totalt 2,1 miljoner kronor.
Resultatet lät inte vänta på sig: 2 225 fall av hets mot folkgrupp anmäldes år 2017, en fördubbling mot året innan. År 2018 var det 2 508 fall. Åberg ligger personligen bakom en stor del av ökningen, som i många fall handlar om rena okynnesanmälningar – endast en bråkdel av anmälningarna leder till fällande dom.
Har satt stämningar i system
Tomas Åberg uppbär alltså en hög, statligt finansierad lön för att leta upp svenskar som uttryckt sig oförsiktigt när de kritiserat makthavare eller deras politik, och anmäla dessa för yttrandefrihetsbrott. Det tycks emellertid inte räcka för Åberg, som har utvecklat en helt ny affärsidé; att stämma människor på skadestånd i civilrättsliga tvistemål.
Nya Tider avslöjade i mars 2018 att Tomas Åberg har belagts med djurförbud efter att ha låtit flera jakar svälta till döds på sin gård i Närke. Länsstyrelsen tog även ifrån honom de grisar han ägde eftersom man befarade att de vanvårdades. Han lyckades undgå åtal för djurplågeri genom att hålla sig undan delgivning tills brottet var preskriberat, närmare bestämt i Tanzania där han bland annat ägnade sig åt jakt på exotiska djur. Snart kom det fram fler graverande uppgifter om Åbergs tidigare leverne i olika artiklar i alternativmedia.
Åbergs unika metod för att tjäna pengar går ut på att han stämmer privatpersoner som delat dessa artiklar på Facebook. Han påstår att innehållet är förtal – vilket det enligt svensk lagstiftning kan vara även om det som står i artikeln är sant – och kräver ett skadestånd på mellan 5 000 och 20 000 kronor.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
