Oppositionsråd från Lysekil: Nyanlända behöver anpassa sig till majoritetens värderingar

Lysekil på västkusten är en ort som sedan gammalt är känd som en vacker bad- och sommaridyll. Orten är också känd för Preem och den oljeraffinaderiverksamhet som funnits där åtminstone sedan 1970-talet. Men sedan fem-sex år har Lysekil också hamnat i blickfånget på grund av en ökad social oro som kan kopplas till massinvandring. Miljonprogramsområdet Badhusberget med hyresrätter från 70-talet har kommit att bli ett klassiskt utanförskapsområde.

Dyster rapport om tillståndet i Lysekil

Förra veckan släppte så kommunledningskontoret en rapport vid namn ”Social oro i Lysekil” som lades på kommunstyrelsens bord och behandlades under ett sammanträde den 7 oktober. Det rödgröna styret, bestående av socialdemokrater och miljöpartister, men som stöds av centerpartister och liberaler godkände helt enkelt rapporten och lade den till handlingarna.

Oppositionsrådet Ronald Rombrant från det lokala Lysekilspartiet säger till Nya Tider att han befarar att det rödgröna styret kommer att göra rapporten till en hyllvärmare. Men han säger också att han anser att ett sätt att minska den sociala oron i kommunen är att nyanlända lär sig och anpassar sig till majoritetsbefolkningens kultur och värderingar.

Rapporten tar upp många av de problem som Lysekil av idag har att brottas med. Där beskrivs hur ungdomsgäng från det invandrartäta området Badhusberget sprider oro i kommunens centralort. Detta är en situation med invandrarföräldrar som ofta saknar utbildning och har urusla kunskaper i svenska och som därför har mycket lite kännedom om vad deras tonåringar egentligen gör. Rapporten tar även upp bilbränder och övrig skadegörelse mot kommunhus, skolor och andra offentliga byggnader, men även stenkastning mot polisbilar, hemtjänstbilar och räddningstjänst. Man skriver också om hur gängkriminaliteten breder ut sig, att invandrarbarn och ungdomar nästan uteslutande pratar förortssvenska, något som inte har mycket gemensamt med det språkbruk som etniska svenskar har. I rapporten kan man se att den allmänna bilden är att ju mer förortssvenska man pratar, istället för riktig svenska, desto högre status får man i något av de ungdomsgäng som nu härjar i kommunen.

Påstås bli utsatta för rasism

Den nyligen släppta rapporten från Lysekils kommun har väckt uppmärksamhet i media, både lokalt, i tidningen Bohuslänningen, och på riksnivå av nättidningen Nyheter Idag, som till och med benämner den som en ”larmrapport”. Förutom de problem som beskrivits ovan nämns även att invandrarungdomar påstår sig bli utsatta för vad man kallar för ”rasism från fulla vuxna”. Huruvida svenskar kanske också blir utsatta för omvänd rasism från icke-svenskar nämns däremot inte.