Pappersmedia i tiden

Gång på gång hörs klagomål från haltande tidningsdrakar att pappersmedias tid nog är förbi. De skyller dalande läsarsiffror på att folk hellre läser på nätet, i stället för att rannsaka sina egna brister.

Visst är det så att det går snabbare att få ut nyheter på nätet, men många vill kunna sätta sig med sin tidning i lugn och ro, sjunka ned i soffan och bläddra igenom sida för sida. En tidning erbjuder ett behändigt format, där man får de relevanta nyheterna sammanställda, utan att behöva leta och surfa hit och dit.

Har man något relevant att säga kommer en papperstidning alltid att vara intressant. Trots att Nya Tider än så länge bara kommer ut en gång i veckan har vi redan gjort reportage och avslöjanden i flera brännheta frågor, som Sveriges samlade medier, sina ekonomiska och personella resurser till trots, inte klarat av att rapportera om.

Ofta beror det på politiskt korrekta hänsynstaganden från journalisternas och tidningsägarnas sida. Det är exempelvis inte så förvånande att Nya Tider var ensamma att rapportera om att Askersund kommun utrymde ett äldreboende i Lerbäck och sålde det billigt till en företagare att driva som asylförläggning – trots att boende på orten velat köpa det så att åldringarna kunde bo kvar. I Sverige är det tabu att tala om problem som invandringspolitiken skapar. Men det finns många andra ämnen.

Nya Tider är hittills den enda svenska tidningen som besökt flyktinglägren i Ryssland dit människor tagit sin tillflykt undan inbördeskriget i Ukraina. Det är en av de största flyktingströmmarna på decennier i Europa, med hundratusentals som tvingats lämna sina hem som medvetet beskjuts med artilleri, men svensk press har valt att blunda. Sverige har aktivt tagit ställning i konflikten, vilket gör en allsidig rapportering för den svenska publiken än viktigare.

I detta nummer skriver vi också om det allvarliga miljöhot som rumänska Transsylvanien står inför på grund av att internationella gruvkoncerner vill utvinna guld där. Varför ingen annan svensk tidning hittills skrivit om detta kan man bara gissa, men faktum kvarstår.

Ibland har Nya Tider rapporterat om rättegångar och domar i Sverige långt före att gammelmedia uppmärksammat det hela. Vi frågade vid ett tillfälle en kvällstidning varför de skriver om en dom som är en tre månader gammal nyhet och fick till svar ”Det är inte en nyhet förrän vi har skrivit om den”. Undra på att de har svårt att behålla sina läsare med en sådan attityd!

I en debattartikel i detta nummer redogör Stefan Torssell på ett lysande sätt för hur det vänstervridna journalistskrået vuxit ihop med makten. Media friserar, censurerar och tillrättalägger nyheter för att det ska passa deras politiska syften. Så kan man inte göra i all evighet utan att läsare till slut vänder en ryggen. Ingen vill känna sig manipulerad, bedragen och förd bakom ljuset.

I  början av september meddelade Expressen att 70 tjänster försvinner, varav 50 på redaktionen. Expressen har i dag 530 anställda varav 300 arbetar redaktionellt. Den 8 oktober kom beskedet att kulturredaktionen ska bort på GT och Kvällsposten. Enligt en studie som Södertörns Högskola gjort har var tredje lokalredaktion lagts ned och var fjärde journalist på dagstidningar försvunnit på tio år.

Denna tidningsdöd beror dock mindre på tekniken och mer på vad det är man faktiskt skriver. Alternativ media växer så det knakar. Vi berättar sanningen, och det är sanningen läsarna vill höra.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Massinvandringens prislapp

Massinvandringens prislapp

🟠 DEBATT. Arbetsinvandringen var en lönsam affär för Sverige. Sedan krigsslutet bidrog invandrarna årligen med en procent till Sveriges växande BNP. I början av 1970-talet drabbades Sverige av en lågkonjunktur och ströp arbetsinvandringen. ”Flyktinginvandringen” kom som en ersättare och på något självklart sätt antogs det att också den skulle bli lönsam. När riksdagen i mitten av 1970-talet bestämde att Sverige i fortsättningen skulle vara ett mångkulturellt land ansågs det därför inte behövligt med någon ekonomisk utredning av konsekvenserna.

Energipolitiken och globalisternas verkliga mål

Energipolitiken och globalisternas verkliga mål

🟠 DEBATT. I FN:s Agenda 2030, som Sveriges regering aktivt arbetar för att uppfylla, uppställs mål som gäller ett stort antal samhällsområden. Man har beträffande dessa formulerat 17 mål av typen: ingen fattigdom, ingen hunger, god utbildning för alla, hållbar energi för alla, fredliga och inkluderande samhällen och liknande. Men med tanke på de enorma ökningarna av välfärden som världens länder uppnått sedan andra världskriget på basis av sina liberala ekonomiska system, kunde man i FN:s arbete vänta sig en fortsatt utveckling på de grunderna. Istället är det uttalade syftet att ”tänka om angående kapitalismen” och införa ”en intressentkapitalism”, vilket i praktiken är socialism som aspirerar på världsherravälde. Det skriver veckans debattör, Dan Ahlmark.

Nyhetsdygnet

De senkomnas förundran

🟠 Bokrecension. Mustafa Panshiri och Jens Ganman har nu i flera år tillsammans och var för sig skrivit och debatterat om hur Sverige håller på att förändras. De förstår att det mångkulturella samhället inte fungerar, de tar upp gängkriminaliteten, och de provar att bryta mot gamla PK-normer om hur debatten ska föras. De känner sig för, bit för bit, kan man säga. Denna bok innehåller resereportage runtom i Sverige gjorda under 2022 och 2023, och de reser även till Frankrike och Finland. Men de har inte mycket att säga.

Peter Gøtzsche i härnadståg mot psykiatrin

🟠 Bokrecension. Den stridbare och frispråkige Peter Gøtzsche är specialistläkare i internmedicin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet. Han har publicerat över 75 artiklar i fem stora vetenskapliga tidskrifter. Han har skrivit flera böcker där han inte håller igen på kritiken. Läkemedelsindustrin kal­lar han regelmässigt för kriminalindustrin.

Sugen på att äta i rymden?

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ett franskt start-upbolag, Zephalto, som grundades av flygingenjören Vincent Farret d'Astiès, kommer att låta sex personer lyfta 25 kilometer över jorden i en tryckkapsel fäst vid en ballong. Passagerarna kommer att serveras måltider tillagade av stjärnkockar (sic!) och franskt vin samtidigt som de betraktar jorden från ovan jorden

Så kan en fientlig AI teoretiskt utplåna mänskligheten

🟠 Artificiell intelligens förbättrar sig själv. Med en ofattbar intelligens och förmågor som vida överstiger våra egna kan en artificiell intelligens (AI) komma att bli en välsignelse för mänskligheten. Men allt fler experter varnar för att risken finns att vi tappar kontrollen och att en AI blir vår undergång. En sak som dock sällan utforskas när media belyser ämnet är hur en skadlig eller fientlig AI praktiskt skulle kunna agera.

Vindkraft till havs hotar Östersjö­tumlaren – riskerar utrotning

🟠 Samtidigt som vindkraften prisas som ”klimatvänlig”, riskerar konsekvenserna för djur och natur att bli ödesdigra. För Östersjöns enda val – tumlaren – är läget särskilt allvarligt. Populationen på 500 individer är sedan länge utrotningshotad, och nu varnar forskare för att de stora vindkraftsparkerna till havs ökar belastningen ytterligare. ”Undervattensbuller kan leda till både hörselskador och död. Tumlarna är helt beroende av att kunna använda sina klickljud för att navigera och hitta mat. När deras hörsel försämras eller försvinner helt riskerar de att svälta ihjäl”, varnar Magnus Danbolt, chef för naturvårdsenheten på Länsstyrelsen i Kalmar län. I denna del två av Nya Tiders reportageserie om havsbaserad vindkraft granskar vi dess förbisedda miljöeffekter.

Paschs säkra tändstickor

🟠 HISTORIA Tändstickan har en lång historia – de första nämns i en kinesisk källa från cirka 950 e.Kr. – och har i Europa utvecklats av olika uppfinnare. Det var dock den svenske kemisten Gustaf Erik Pasch som utvecklade säkerhetständstickorna och tog patent på denna uppfinning 1844.

Stig Dagerman och Tyskland

🟠 HISTORIA Tysk höst, som är skriven av Stig Dagerman, är en reportagebok av stort historiskt värde än idag. I den här reportageboken berättar Dagerman nämligen om vad han såg och fick veta av olika personer han mötte och talade med under ett besök i ett sönderbombat Tyskland hösten 1946.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.