Skip to Content

Pär Lindh Orchestra framför nykomponerad musik enligt klassisk estetik i Finska kyrkan under Stockholm Early Music Festival. Pär Lindh leder ensemblen från sin plats vid cembalon, som sig bör. Foto: Nya Tider
Kultur

Pär Lindh skriver neobarock

Den världsberömde tonsättaren och keyboardisten Pär Lindh från Enköping presenterade nyskriven klassisk musik under Stockholm Early Music Festival. Han komponerar i ett tonspråk som stilmässigt ligger nära renässansen och barocken, men vågar sig även på en fusion med progressiv rock. Lindh är ett känt namn i stora delar av världen, men förvånansvärt förbisedd i sitt eget hemland.

Publicerad: 23 juni, 2015, 12:45

  • Svenska

Läs även

Den klassiska barockmusiken lever i högsta grad, men få har vågat sig på att komponera nya verk och ännu färre har lyckats erhålla internationellt erkännande för nykompositioner. En som antagit utmaningen är Pär Lindh som komponerat verk med den klassiska estetiken som förebild. Hans vision innefattar en renässans för den historiska musiken i det nutida skapandet.

Den 7 juni framförde Lindh tillsammans med Pär Lindh Orchestra flera av sina verk i Finska kyrkan i Stockholm inom ramen för Stockholm Early Music Festival. Själv ledde han ensemblen från sin plats vid cembalon – som sig bör.

– Detta var den bästa konserten av alla 25 under hela vår festival! Och det mest intressanta programmet, sade en av festivalarrangörerna efter konserten. Tilläggas bör att festivalavslutningskonserten då ännu inte var genomförd.

Verk som redan har blivit klassiker är Lindhs Then Svenska Julkonserten, en konsert i a-moll för oboe, violin och stråkorkester. Nya Tider var på uruppförandet inför julen 2011 i Litslena kyrka utanför Enköping. I de fyra delar som denna konsert består av känner man verkligen igen barockens storhet, samtidigt som den på ett mjukt sätt påminner om den annalkande julefriden. I Finska kyrkan saknades celestan, ett klaverinstrument med klockor i stället för strängar, men Lindh använde istället fyrafotsstämman på cembalon för att uppnå en liknande effekt.

När Lindh under hösten släppte sina verk på CD:n ”Three Christmas Concertos”, som inkluderade Then Svenska Julkonserten, var intresset stort runt om i världen och han intervjuades av åtskilliga kulturjournalister, som såg den nyskrivna barockmusiken som en milstolpe.

Tyska nättidningen Hooked on Music skrev: ”Three Christmas Concertos karaktäriseras av variation och mycket hög kvalitet. Tiden bara flyger medan man lyssnar till detta julalbum.” Amerikanska Exclusive Magazine hyllade Lindh med orden: ”Orkestern, stämningen, tonen, skönheten i julen har kärleksfullt fångats för alla att lyssna till. Pär Lindh har lyfts fram som ’Mozart av vår tid’ och ’Sveriges Vivaldi’, men det man med störst sannolikhet kommer att bära med sig efter att ha lyssnat till detta otroliga, uttrycksfulla högtidsframförande är att Pär Lindhs konsert är ’ett svensk mästerverk utan motstycke’.”

Classical Radio Chicago gjorde en omfattande intervju med Lindh i december 2014 och i Estland sändes ett program där Pär Lindh intervjuades.

– Jag fick ett jobb när jag var 19 år gammal på Slottet i Stockholm att spela barockmusik som cembalist i Stockholmsensemblen. I den vevan började jag lyssna mycket på barockkonserter, dels för att jag spelade dem själv, men också av intresse för att jag ville utbilda mig, lyssna på allt vad Vivaldi har skrivit och så vidare. Då föddes idén; jag skriver en konsert som vi kanske kan framföra på slottet. Jag har inte känt någon dragning åt att skriva atonal musik över huvud taget. Man sade då att folk kommer att lära sig att tycka om till exempel [Arnold] Schönbergs (1874-1951) tolvtonsteknik, men det gör de inte, därför det är inte vackert. Det är inte naturlig musik, utan den kommer att hamna på historiens sophög, berättade han i Tallinna TV.

I Sverige har dock uppmärksamheten och berömmelsen i stort sett uteblivit. Svårt att bli profet i egen stad? Eller är Sverige så kulturellt influerat av flumvänstern att traditionella konstarter inte har någon plattform? I lokaltidningen Upsala Nya Tidning uppmärksammade i alla fall en recensent, Ulf Gustavsson, bygdens berömdhet med orden ”Till min mycket lilla samling av njutbar julmusik har jag nu tillfogat denna CD av Pär Lindh med uppfriskande vitala konserter av Lindh, Corelli & Manfredini. Bästa spår på CD:n är Then Svenska Julkonserten”.

Till uppförandet i Finska kyrkan hade Lindh även komponerat ett helt nytt verk; sonaten i c-moll för cembalo. Också hans La Cathèdrale var ett uruppförande så till vida att det var första gången som det framfördes för klassisk orkester.

Pär Lindh är en klassiskt skolad musiker och har bland annat medverkat i över ett hundra konserter på Slottet.

I inledningen av framträdandet i Finska kyrkan berättade han att den svit som Pär Lindh Orchestra kommer att framföra börjar och slutar Bachinspirerat, som det kunde ha låtit runt 1740, men att däremellan kommer även lite mer moderna inslag. – Så håll i hatten! sade Lindh och skrattade.

Pär Lindh har under många år arbetat med progressiv rock under konceptet Pär Lindh Project, där han infört element och instrument ur den klassiska musiken och kammarmusiken i rockmusik. I egenskap av framstående kompositör och skicklig keyboardist har han bland annat varit den som tillskrivs den främsta rollen i att genren symphonic progressive rock gjorde en comeback på 1990-talet, inte bara i Sverige utan i hela världen. Nu är han tillbaka vid den klassiska musiken, men experimenterar gärna med det omvända; att infoga element ur den progressiva rocken i klassisk musik.

Det märktes att det blev en annan fart på ensemblen. Den harmoniska barocken byttes ut mot en ryckig, ibland abrupt avbruten men ändå medryckande musik med högt tempo. Patrik Eriksson på altfiol tog sats med stråken ända från tårna, Roine Weber på fiol arbetade frenetiskt och rev allt eftersom ned notbladen på marken, medan Per Björkling på kontrabas, som hade tejpat ihop sina notblad i en lång remsa, slet ned hela klabbet just som han drog stråken för sista gången.

Intrycket man fick var närmast av filmmusik som ackompanjerar dramatisk handling. Kvällen avslutades med en återgång till den klassiska barockmusiken, karaktäriserad av en lugn men kraftfull harmoni. Efter de många applåderna återvände ensemblen till scenen för att ännu en gång spela upp Lindhs mest uppskattade verk ur Then Svenska Julkonserten; Rondo (Juldansen).

Också de medverkande musikerna njöt synbart av att framföra den muntra och livfulla, ibland nästan retsamma ibland eftertänksamma musiken. Det framförs så sällan nyskriven musik, menar de, och det som är nyskrivet är oftast så udda att det bara tilltalar en krets för inbördes beundran. En av musikerna berättar att det händer att det framförs sådana nya stycken med bara femton personer i publiken och alla dessa är själva kompositörer av sådan musik.

När Lindh framförde sin musik i Litslena kyrka 2013 lovordade den lokala Enköpings-Posten konserten med orden ”stormande succé”, men i rikspressen var det tyst. Lindh är inte förvånad, han menar att det finns ett svagt intresse bland politiker och media för den klassiska musiken, men hans mål är att lyfta fram den i ljuset.

– Både Finland och Norge har haft sina stora tonsättare. I Sverige har dock den klassiska musiken hamnat i skymundan, i alla fall under min livstid. Med konserten vill jag sätta den svenska musiken i centrum, säger han till Nya Tider.

DSC_0166

Klassisk barockmusik i ny tappning varvades med mer dramatiska stycken där Lindh fört in element från rocken. Foto: Nya Tider

Klassisk barockmusik i ny tappning varvades med mer dramatiska stycken där Lindh fört in element från rocken. Foto: Nya Tider

Fakta: Pär Lindh

DSC_0115

Pär Lindh är professionell musiker sedan 30 år och har turnerat världen runt många gånger om, bland annat gjorde han ett dussin konsertturnéer med Pär Lindh Project eller som solist på piano, orgel och cembalo i både Nord- och Sydamerika och minst lika många i Europa. Han tillbringade nio år i Frankrike och studerade under sin Paristid för ett tiotal berömda musikpersonligheter. Han har varit elev för bland andra Huguette Dreyfus, Kenneth Gilbert, Ruggiero Gerlin och organisten Marie Claire Alain, som vid flertalet tillfällen hållit solistkonserter i Sverige. Mest känd är han i dag inte för sin klassiska musik, utan för sitt engagemang inom symphonic progressive rock, en rockmusik som bygger på kompositioner från klassisk musik och även inkorporerar klassiska instrument. Efter att ha spelat i flera band på 1970-talet ägnade han tio år åt klassisk musik, men återvände 1991 till rockscenen. Speciellt bildandet av The Swedish Art Rock Society Crimson, som Lindh stod bakom, tillskrivs en stor roll i denna genres comeback på 1990-talet med band som till exempel Dream Theater. Flera internationella recensenter har beskrivit Pär Lindh som ”troligen den bäste keybordisten aktiv på världsscenen i dag” och bandet Pär Lindh Project, som han startade 1995, som ”cream of the top”. För mer information se www.parlindh.com.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Gå till arkivet

Send this to a friend