<strong>Pär Lindh Orchestra</strong> framför nykomponerad musik enligt klassisk estetik i Finska kyrkan under Stockholm Early Music Festival. Pär Lindh leder ensemblen från sin plats vid cembalon, som sig bör. Foto: Nya Tider

Pär Lindh skriver neobarock

Den världsberömde tonsättaren och keyboardisten Pär Lindh från Enköping presenterade nyskriven klassisk musik under Stockholm Early Music Festival. Han komponerar i ett tonspråk som stilmässigt ligger nära renässansen och barocken, men vågar sig även på en fusion med progressiv rock. Lindh är ett känt namn i stora delar av världen, men förvånansvärt förbisedd i sitt eget hemland.

Den klassiska barockmusiken lever i högsta grad, men få har vågat sig på att komponera nya verk och ännu färre har lyckats erhålla internationellt erkännande för nykompositioner. En som antagit utmaningen är Pär Lindh som komponerat verk med den klassiska estetiken som förebild. Hans vision innefattar en renässans för den historiska musiken i det nutida skapandet.

Den 7 juni framförde Lindh tillsammans med Pär Lindh Orchestra flera av sina verk i Finska kyrkan i Stockholm inom ramen för Stockholm Early Music Festival. Själv ledde han ensemblen från sin plats vid cembalon – som sig bör.

– Detta var den bästa konserten av alla 25 under hela vår festival! Och det mest intressanta programmet, sade en av festivalarrangörerna efter konserten. Tilläggas bör att festivalavslutningskonserten då ännu inte var genomförd.

Verk som redan har blivit klassiker är Lindhs Then Svenska Julkonserten, en konsert i a-moll för oboe, violin och stråkorkester. Nya Tider var på uruppförandet inför julen 2011 i Litslena kyrka utanför Enköping. I de fyra delar som denna konsert består av känner man verkligen igen barockens storhet, samtidigt som den på ett mjukt sätt påminner om den annalkande julefriden. I Finska kyrkan saknades celestan, ett klaverinstrument med klockor i stället för strängar, men Lindh använde istället fyrafotsstämman på cembalon för att uppnå en liknande effekt.

När Lindh under hösten släppte sina verk på CD:n ”Three Christmas Concertos”, som inkluderade Then Svenska Julkonserten, var intresset stort runt om i världen och han intervjuades av åtskilliga kulturjournalister, som såg den nyskrivna barockmusiken som en milstolpe.

Tyska nättidningen Hooked on Music skrev: ”Three Christmas Concertos karaktäriseras av variation och mycket hög kvalitet. Tiden bara flyger medan man lyssnar till detta julalbum.” Amerikanska Exclusive Magazine hyllade Lindh med orden: ”Orkestern, stämningen, tonen, skönheten i julen har kärleksfullt fångats för alla att lyssna till. Pär Lindh har lyfts fram som ’Mozart av vår tid’ och ’Sveriges Vivaldi’, men det man med störst sannolikhet kommer att bära med sig efter att ha lyssnat till detta otroliga, uttrycksfulla högtidsframförande är att Pär Lindhs konsert är ’ett svensk mästerverk utan motstycke’.”

Classical Radio Chicago gjorde en omfattande intervju med Lindh i december 2014 och i Estland sändes ett program där Pär Lindh intervjuades.

– Jag fick ett jobb när jag var 19 år gammal på Slottet i Stockholm att spela barockmusik som cembalist i Stockholmsensemblen. I den vevan började jag lyssna mycket på barockkonserter, dels för att jag spelade dem själv, men också av intresse för att jag ville utbilda mig, lyssna på allt vad Vivaldi har skrivit och så vidare. Då föddes idén; jag skriver en konsert som vi kanske kan framföra på slottet. Jag har inte känt någon dragning åt att skriva atonal musik över huvud taget. Man sade då att folk kommer att lära sig att tycka om till exempel [Arnold] Schönbergs (1874-1951) tolvtonsteknik, men det gör de inte, därför det är inte vackert. Det är inte naturlig musik, utan den kommer att hamna på historiens sophög, berättade han i Tallinna TV.

I Sverige har dock uppmärksamheten och berömmelsen i stort sett uteblivit. Svårt att bli profet i egen stad? Eller är Sverige så kulturellt influerat av flumvänstern att traditionella konstarter inte har någon plattform? I lokaltidningen Upsala Nya Tidning uppmärksammade i alla fall en recensent, Ulf Gustavsson, bygdens berömdhet med orden ”Till min mycket lilla samling av njutbar julmusik har jag nu tillfogat denna CD av Pär Lindh med uppfriskande vitala konserter av Lindh, Corelli & Manfredini. Bästa spår på CD:n är Then Svenska Julkonserten”.

Till uppförandet i Finska kyrkan hade Lindh även komponerat ett helt nytt verk; sonaten i c-moll för cembalo. Också hans La Cathèdrale var ett uruppförande så till vida att det var första gången som det framfördes för klassisk orkester.

Pär Lindh är en klassiskt skolad musiker och har bland annat medverkat i över ett hundra konserter på Slottet.

I inledningen av framträdandet i Finska kyrkan berättade han att den svit som Pär Lindh Orchestra kommer att framföra börjar och slutar Bachinspirerat, som det kunde ha låtit runt 1740, men att däremellan kommer även lite mer moderna inslag. – Så håll i hatten! sade Lindh och skrattade.

Pär Lindh har under många år arbetat med progressiv rock under konceptet Pär Lindh Project, där han infört element och instrument ur den klassiska musiken och kammarmusiken i rockmusik. I egenskap av framstående kompositör och skicklig keyboardist har han bland annat varit den som tillskrivs den främsta rollen i att genren symphonic progressive rock gjorde en comeback på 1990-talet, inte bara i Sverige utan i hela världen. Nu är han tillbaka vid den klassiska musiken, men experimenterar gärna med det omvända; att infoga element ur den progressiva rocken i klassisk musik.

Det märktes att det blev en annan fart på ensemblen. Den harmoniska barocken byttes ut mot en ryckig, ibland abrupt avbruten men ändå medryckande musik med högt tempo. Patrik Eriksson på altfiol tog sats med stråken ända från tårna, Roine Weber på fiol arbetade frenetiskt och rev allt eftersom ned notbladen på marken, medan Per Björkling på kontrabas, som hade tejpat ihop sina notblad i en lång remsa, slet ned hela klabbet just som han drog stråken för sista gången.

Intrycket man fick var närmast av filmmusik som ackompanjerar dramatisk handling. Kvällen avslutades med en återgång till den klassiska barockmusiken, karaktäriserad av en lugn men kraftfull harmoni. Efter de många applåderna återvände ensemblen till scenen för att ännu en gång spela upp Lindhs mest uppskattade verk ur Then Svenska Julkonserten; Rondo (Juldansen).

Också de medverkande musikerna njöt synbart av att framföra den muntra och livfulla, ibland nästan retsamma ibland eftertänksamma musiken. Det framförs så sällan nyskriven musik, menar de, och det som är nyskrivet är oftast så udda att det bara tilltalar en krets för inbördes beundran. En av musikerna berättar att det händer att det framförs sådana nya stycken med bara femton personer i publiken och alla dessa är själva kompositörer av sådan musik.

När Lindh framförde sin musik i Litslena kyrka 2013 lovordade den lokala Enköpings-Posten konserten med orden ”stormande succé”, men i rikspressen var det tyst. Lindh är inte förvånad, han menar att det finns ett svagt intresse bland politiker och media för den klassiska musiken, men hans mål är att lyfta fram den i ljuset.

– Både Finland och Norge har haft sina stora tonsättare. I Sverige har dock den klassiska musiken hamnat i skymundan, i alla fall under min livstid. Med konserten vill jag sätta den svenska musiken i centrum, säger han till Nya Tider.

DSC_0166

Klassisk barockmusik i ny tappning varvades med mer dramatiska stycken där Lindh fört in element från rocken. Foto: Nya Tider
Klassisk barockmusik i ny tappning varvades med mer dramatiska stycken där Lindh fört in element från rocken. Foto: Nya Tider
Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

Bankernas rekordvinster och utdelningar skapar debatt

🟠 EKONOMI När 2023 nu summerats i bankernas bokslutskommunikéer inför årsredovisningarna, kan man konstatera att året blev en formidabel vinstkaskad – trots Sveriges allt mer trasiga ekonomi. De flesta stora affärsbankerna, med externa ägare, planerar att dela ut 40-60 procent av vinsten till aktieägarna. Att ägarna får utdelning när företagen går med vinst är inget problem, det är aktiebolagens uppgift att tjäna pengar till sina ägare. Problemet med storbankernas vinstutdelning ligger på ett annat plan, eftersom ägarnas risk har minimerats med hjälp av statens garantier. Men det finns banker som fungerar helt annorlunda.

Läs även:

Knyaz Rikards rekonstruktion av Solvagnen från Trundholm. Foto: Knyaz Rikard, montage av Å. Blomdahl med Trundholmsbygden i bakgrunden

Solvagnen från Trundholm återskapad

🟠 KONST Skulptören Knyaz Rikard Högberg har skapat en ny bronsstaty med inspiration från bronsåldern. Han har nu återskapat Trundholmsvagnen eller Solvagnen som den också kal­­las. Vagnen räknas som ett av Danmarks finaste fornfynd. Knyaz Rikard menar att hästen ursprungligen var målad röd och dekorerad med färska blomkransar – en förebild till ”dalahästen”.

Bayeuxtapeten. Förundrade män pekar på en stjärna (stella) som förebådar en olycka för Harald II av England (Harold). År 1066 ägde slaget vid Hastings rum där Vilhelm Erövraren besegrade Harald. Foto: Société Ouest-France/ Jean-Yves Desfoux

Kristna traditioner – att bevara, förklara och försvara

🟠 JULEN Redan kring förra årets luciafirande uppstod en mängd diskussioner och tolkningar av denna så fina och stämningsfulla tradition som inleder tiden inför julhelgen. En politisering med åberopande av inte så sällan falska historiefakta ledde till märkliga tolkningar. Däremot råder det en medialt kliniskt ren tystnad kring julhelgens kristna ursprung – man kal­­lar till och med julen för ”vinterfest”.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Woke: dårhuset som samhällsmodell

🟠 BOKRECENSION Joanna Williams är brittisk författare och journalist, samt direktör för tankesmedjan Cieo. Hon har tidigare skrivit om feminism och om fördumningen av universiteten, och i den nya boken Så vann woke gör hon en kritisk analys av wokerörelsen, med fokus på denna i sitt eget hemland och i USA. Stilen är välformulerad, saklig och resonerande, men genom den lugna akademiska ytan lyser ett starkt engagemang mot denna den senaste av kulturradikalismens skapelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.