Skip to Content

Dan Eliasson. Stillbild: SVT

Regeringen hemligstämplar skälen till Dan Eliassons nya toppjobb

Digital utgåva

När polischefen Dan Eliasson fick jobbet som chef över Myndigheten för samhällsberedskap skakade många på huvudet. Det har visat sig vara omöjligt att få svar om hur rekryteringen gjordes. Nya Tider har bland annat begärt anteckningar från Dan Eliassons anställningsintervju, men får svar att "det har inte förts några skriftliga protokoll". Vi begärde då att få mötesprotokoll från när beslutet togs att utse Dan Eliasson, men svaret är att något sådant protokoll inte finns.

  • 5.0Kshares

Publicerad: 18 februari, 2018, 22:56

  • Svenska

Läs även

Eliasson hade redan varit chef för Försäkringskassan, vilket slutade i katastrof. Som polischef har han varit om möjligt ännu sämre, vilket lett till att en polis sagt upp sig var tredje dag under hans tid. Nu ska han alltså få chans i ännu en myndighet. Många har ställt frågan hur regeringen motiverar att den impopuläre Eliasson tilldelas fortsatta toppjobb inom myndigheter. Att få svar från regeringskansliet visar sig dock svårt. Det är nämligen ett beslut som inte föregåtts av vare sig möten, intervjuer eller några som helst protokoll.

Nya Tider har kontaktat regeringen och bett att få ta del av allt material som föregått beslutet att utse Dan Eliasson till chef för Myndigheten för samhällsberedskap. Vår begäran som skickades till registrator på justitiedepartementet, har istället hanterats direkt av kanslisekreterare Monique Karlsson som svarar i mejl den 8 februari att "det är bara beslutet vi kan lämna ut. Bifogar det i mejlet." Beslutet visar sig vara en kopia på Dan Eliassons anställningsavtal.

När Nya Tider skriver tillbaka att "även dokument som föregår myndighetsbeslut är offentliga handlingar, till detta räknas e-post, meddelanden, mötesprotokoll etc" ändras nu svaret till att det inte finns några dokument om tillsättningen. Bara en platsannons med en kravprofil.

Nya Tider har begärt Dan Eliassons ansökningsbrev för den utannonserade tjänsten. Ärendet lämnas då över till regeringens rättschef Daniel Ström och handläggare Marijke Silander som i mejl den 14 februari svarat att "en sådan handling finns inte".

Nya Tider begär en lista över vilka som sökt tjänsten. Svaret blir att detta har hemligstämplats.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Apatiska – En bok viktigare än andra

AKTUELL BOKDet torde vara svårt att föreställa sig en ur humanitär synvinkel viktigare bok för svensk publik än Ola Sandstigs prestation De apatiska barnen – och samhället som svek. Boken gavs ut i september 2020. Den föregicks av en längre dokumentär artikel ”Ohörda rop” i Magasinet Filter hösten 2019 som förlänade Ola Sandstig journalistpriset Guldspaden av Föreningen Grävande Journalister.

Kampen om Uppsala slott

INRIKESDen 16 februari släpptes nyheten om att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna i Uppsala kommunstyrelse har planer på en utbyggnad av Uppsala slott. Denna tillbyggnad, som är tänkt att vara byggd i modern, minimalistisk stil, har väckt upprörda känslor.

Staty av Joakim Lamotte vandaliserad

INRIKESDen 21 februari placerades en staty föreställande journalisten Joakim Lamotte med en dammsugare vid LO-borgen som ett inlägg i energidebatten. Den 2 mars saboterade någon installationen genom att förstöra statyn och stjäla delar av den. Sabotaget kom också att snabbt hyllas av en socialdemokratisk regionpolitiker.

Afghan som fått stanna i Sverige tack vare gymnasieamnesti bakom dådet

INRIKESEnligt bekräftade uppgifter är den misstänkte gärningsmannen vid det möjliga terrordådet i Vetlanda igår den 22-årige afghanske asylsökaren Tamim Sultani. Han kom till Sverige som ”ensamkommande flyktingbarn” och har lyckats hålla sig kvar i Sverige tack vare den så kallade gymnasieamnestin. Trots att det rör sig om en migrant som kommit till Sverige och stannat kvar här genom regeringens migrationspolitik menar Stefan Löfven att dådet inte har med migration att göra.

Muslimska studieförbundet Ibn Rushd tvingas återbetala miljonbelopp

INRIKESTio studieförbund tvingas nu betala tillbaka pengar till Folkbildningsrådet, en statlig förening som delar ut bidrag från skattepengar. Beslutet kommer efter en granskning som visat fusk och felaktigheter, skriver Folkbildningsrådet i ett pressmeddelande den 18 februari. De utelämnar dock information om vilka studieförbund det rör sig om, något som Nya Tider har tagit reda på. Ett av förbunden är muslimska Ibn Rushd.

Misstänkt terrordåd i Sverige: 7 knivhuggna – gärningsmannen skjuten av polis

INRIKESSju personer har förts till sjukhus efter att ha anfallits av en knivbeväpnad afghansk man i 22-årsåldern i Vetlanda. Polisen utreder nu dådet som ett möjligt terrorbrott.

Familjen Khavari: uppfyller alla fördomar om afghanska invandrare

REPORTAGENågot som uppmärksammats av invandringskritiska medier – men aldrig av systemmedierna – är hur väl familjen Khavari hittills har uppfyllt samtliga så kal­la­de fördomar om afghanska invandrare. Här följer en sammanfattning, utan anspråk på att den ska vara komplett.

Familjen Khavari stångas om bistånd från skattebetalarna – trots hushållsinkomst på 1,3 miljoner

REPORTAGEFatemeh Khavari blev rikskänd asylaktivist år 2017 genom sittstrejken för att stoppa utvisningar av afghaner utan flyktingskäl. Hennes mamma Jamila, som intervjuats av bland annat DN om sin dotters kamp, processar nu mot svenska myndigheter om att få bidragspengar – trots att hushållet hade 1,3 miljoner i skattepliktig inkomst 2019.

Gå till arkivet

Send this to a friend