Skip to Content

Utbyggnad av Göteborgs hamn och genomförande av den så kallade Sydostlänken, är exempel på två projekt som ingår i regeringens infrastruktursatsningar för de kommande tio åren. Foto: Göteborgs hamn/Trafikverket
INFRASTRUKTUR

Nationella planen: 700 miljarder till infrastruktur

Digital utgåva

Ny nationell plan lyfter upp sträckan Göteborg – Borås och Göteborgs Hamn lovas höjd kapacitet. IKEA och Volvo drar en lättnadens suck när Sydostlänken äntligen byggs. Detta är bara några av de projekt som regeringen har avsatt totalt 700 miljarder kronor för i den nationella planen för infrastruktur de kommande elva åren.

Publicerad: 19 juni, 2018, 22:30

  • Svenska

Läs även

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) har haft bråda dagar att för regeringen presentera de stora satsningarna i svensk infrastruktur. I den nationella planen för infrastrukturen för åren 2018–2029 avsätter regeringen 125 miljarder kronor till drift och underhåll av järnvägar, 164 miljarder till drift och underhåll av vägnätet och 333,5 miljarder till utvecklingsåtgärder i transportsystemet, det vill säga nybyggen.

Sjöfarten får endast 5,1 miljarder, men det är ändå en markering av sjöfartens betydelse, enligt Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén. Den nationella infrastrukturplanen är en befintlig plan som uppdateras enligt ett rullande schema, med ett rullande perspektiv på nio år. Olika politiska inspel såväl som den ekonomiska verkligheten gör att man senarelägger, tidigarelägger eller till och med stryker olika objekt eller projekt under uppdateringsfaserna. Önskemål från industrin eller akuta behov av reinvestering i anläggningar kan också påverka uppdateringarna.

Regeringens uttalande från presskonferensen på Rosenbad den 4:e juni ger en övergripande beskrivning:
”Den nuvarande nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet gäller för perioden 2014–2025. Regering och riksdag har fattat beslut om en infrastrukturproposition, Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Arbetet har därefter fortsatt med åtgärdsplanering där ett urval av konkreta åtgärder för utveckling och underhåll av infrastrukturen föreslås. Åtgärdsplaneringen resulterar i en ny nationell plan för transportsystemet för kommande period 2018–2029. Regeringen planerar att besluta om den nationella planen och de ekonomiska ramarna för länsplanerna under våren 2018.”

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Minskad privat konsumtion – snabb utveckling oroar finansbranschen

ANALYSNya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kal­la för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.

Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke

ANALYSDen kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.

Sena åtgärder och långa handläggningstider bidrar till fler konkurser

ANALYSAv regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kal­la­de omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skatte­pliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.

Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför

ANALYSBidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.

Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen

ANALYSRädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.

Oljepriset kollapsar till negativa nivåer – säljare tvingas betala köpare för att bli av med oljan

EKONOMIOljepriset föll med hela 220 procent till minus 37 dollar per fat den 21 april. ”Vi befinner oss i en deflation som kommer att sakna motstycke under resten av våra liv”, skriver New York Times. Det är första gången någonsin som oljan handlas till negativa pris. Priset steg till strax över noll efter några timmar, men priskraschen spås ge följdverkningar för hela världsekonomin.

Olle Felten: ”Har politikerna något vett i huvudet bör de inse värdet av självförsörjning nu”

EKONOMIOlle Felten är före detta riksdagsledamot för Sverigedemokraterna (2014-2018) och satt som ledamot i Riksbanksfullmäktige och Skatteutskottet. Felten är oroad över de ekonomiska följderna av coronakrisen och säger att politikerna nu måste inse att det finns stora svagheter i ett system där man som land är allt för beroende av matimport för att klara försörjningen av sin egen befolkning.

500 miljarder kronor till bankerna för att hjälpa coronadrabbade företag

ANALYSRiksbanken offentliggjorde den 13 mars ett beslut om att tillhandahålla 500 miljarder kronor i lån till bankerna med nollränta. Syftet är att möjliggöra lån till livskraftiga företag som får problem grundade på coronavirusets härjningar. Bankerna måste dock kräva en säkerhet för lånen. Bankerna får en möjlighet att låna ut men det finns en risk att pengarna inte kommer till de som behöver dem bäst, eftersom lånebehovet beror på sämre lönsamhet.

Gå till arkivet

Send this to a friend