Skip to Content

Utbyggnad av Göteborgs hamn och genomförande av den så kallade Sydostlänken, är exempel på två projekt som ingår i regeringens infrastruktursatsningar för de kommande tio åren. Foto: Göteborgs hamn/Trafikverket
INFRASTRUKTUR

Nationella planen: 700 miljarder till infrastruktur

Digital utgåva

Ny nationell plan lyfter upp sträckan Göteborg – Borås och Göteborgs Hamn lovas höjd kapacitet. IKEA och Volvo drar en lättnadens suck när Sydostlänken äntligen byggs. Detta är bara några av de projekt som regeringen har avsatt totalt 700 miljarder kronor för i den nationella planen för infrastruktur de kommande elva åren.

Publicerad: 19 juni, 2018, 22:30

  • Svenska

Läs även

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och klimatminister Isabella Lövin (MP) har haft bråda dagar att för regeringen presentera de stora satsningarna i svensk infrastruktur. I den nationella planen för infrastrukturen för åren 2018–2029 avsätter regeringen 125 miljarder kronor till drift och underhåll av järnvägar, 164 miljarder till drift och underhåll av vägnätet och 333,5 miljarder till utvecklingsåtgärder i transportsystemet, det vill säga nybyggen.

Sjöfarten får endast 5,1 miljarder, men det är ändå en markering av sjöfartens betydelse, enligt Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén. Den nationella infrastrukturplanen är en befintlig plan som uppdateras enligt ett rullande schema, med ett rullande perspektiv på nio år. Olika politiska inspel såväl som den ekonomiska verkligheten gör att man senarelägger, tidigarelägger eller till och med stryker olika objekt eller projekt under uppdateringsfaserna. Önskemål från industrin eller akuta behov av reinvestering i anläggningar kan också påverka uppdateringarna.

Regeringens uttalande från presskonferensen på Rosenbad den 4:e juni ger en övergripande beskrivning:
”Den nuvarande nationella trafikslagsövergripande planen för utveckling av transportsystemet gäller för perioden 2014–2025. Regering och riksdag har fattat beslut om en infrastrukturproposition, Infrastruktur för framtiden – innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Arbetet har därefter fortsatt med åtgärdsplanering där ett urval av konkreta åtgärder för utveckling och underhåll av infrastrukturen föreslås. Åtgärdsplaneringen resulterar i en ny nationell plan för transportsystemet för kommande period 2018–2029. Regeringen planerar att besluta om den nationella planen och de ekonomiska ramarna för länsplanerna under våren 2018.”

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Skatteverket riktar momsvapnet mot privata vårdgivare – sjukvården krisar

ANALYSDen 1 juli i år ökade privata vårdgivares kostnader för inhyrd personal i ett slag med 25 procent. Ökningen beror på att bemanningstjänster i sjukvården inte längre är undantagna från mervärdesskatt, som de varit tidigare. Offentlig sjukvård kompenseras för den ökade kostnaden, men privata vårdgivare får inte samma ersättning. Det kommer därmed att bli påtagligt svårare att driva privat vårdverksamhet i Sverige. Samtidigt påvisar en OECD-rapport dystra siffror för svensk sjukvård i stort.

Foto: Pixabay

Förslag: Värnskatten avskaffas den 1 januari 2020

Regeringen har idag offentliggjort en promemoria som innehåller ett förslag till att avskaffa den så kallade ”värnskatten”. Förslaget till att avskaffa värnskatten är en del av det så kallade januariavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Tidpunkten som föreslås är den 1 januari 2020.

Kan pensionerna ta slut?

ANALYSPensionssystemet debatteras med jämna mellanrum, och det finns verkligen anledning till att göra det. De flesta medborgarna tycks tro att deras intjänade pensionsrätter är säkrade med någon form av fondering, att de pengar som betalas in via arbetsgivaravgifterna läggs på hög. Det är tyvärr inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Huvuddelen av dessa pengar går istället direkt till utbetalningar till dagens pensionärer. Samtidigt skapas en skuld i pensionssystemet till de som arbetar, som växer år efter år.

Euron sänkte den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

EKONOMII en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.

Bankerna slår mynt av Riksbankens räntehöjning

EKONOMISom väntat beslutade Riksbanken att höja styrräntan med 0,25 procent vid det penningpolitiska mötet den 19 december. Effekterna av det visar sig i viss mån redan, trots att höjningen träder ikraft först den 9 januari 2019.

EU-kommissionen kritiserar Italien, men hälften av medlemsländerna klarar inte kraven

ANALYSDen senaste tiden har EU-kommissionen och EU:s finansministrar hotat Italien med höga böter, för att man budgeterar för ett fortsatt budgetunderskott. Av retoriken att döma skulle man kunna tro att det bara är Italien som är illa ute. När man tittar i EU:s egna rapporter kan man konstatera att inte mindre än 14 EU-länder, alltså hälften, bröt mot budgetreglerna. Euroländerna hade i genomsnitt större statsskulder än de EU-länder som står utanför euro-samarbetet.

”Endast amerikaner tjänar på det kontantlösa samhället”

Ännu ligger Tyskland bland de länder som har högst andel kontantbetalningar, men en förändring sker raskt. Norbert Häring på tyska Handelsblatt varnar dock för att det är USA som styr och deras plan är att dominera världens penningomsats.

Sveriges handel med EU-länderna går med förlust

ANALYSSvensk handel bygger vår välfärd. Men hur står det egentligen till med våra affärer gentemot omvärlden? Och hur har det gått med den så upphaussade idén om att EU skulle göra oss rika och stärka välfärden? Det visar sig att den fria rörligheten gjort att Sveriges handel hamnat i en djup kris. Från en starkt positiv handelsbalans dras Sverige nu med underskott.

Gå till arkivet

Send this to a friend