Aino Bunge, vice riksbankschef, menar att betalsystemet måste fungera för alla och kontanterna spelar en viktig roll till dess att digitala lösningar finns tillgängliga för alla på ett säkert och effektivt sätt. Att framtiden är digital även för betalsystemet framstår som en tydlig inriktning, sade hon i sitt inledningstal vid seminariet. Stillbild: Riksbanken
Aino Bunge, vice riksbankschef, menar att betalsystemet måste fungera för alla och kontanterna spelar en viktig roll till dess att digitala lösningar finns tillgängliga för alla på ett säkert och effektivt sätt. Att framtiden är digital även för betalsystemet framstår som en tydlig inriktning, sade hon i sitt inledningstal vid seminariet. Stillbild: Riksbanken

Riksbanken: Kontanter behöver skyddas på kort sikt, men framtiden är digital

”Digitaliseringen skapar väldigt många möjligheter, men den skapar också problem och utmaningar”. Så uttryckte vice riksbankschef Aino Bunge situationen när hon inledde ett seminarium om betalsystemet den 13 november. Bunge menade att staten behöver lagstifta snabbt om att skydda användningen av kontanter för att säkra betalningar på kort sikt. Den mer grundläggande frågeställningen under seminariet var hur man skall kunna säkra framtidens betalsystem med säkra, omedelbara och gränsöverskridande betalningar. Hon menar att digitala centralbankspengar behöver bli en del av den lösningen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige

Relaterat

Riksbanken ökar trycket på bankernas krisberedskap

Riksbanken ökar trycket på bankernas krisberedskap

🟠 EKONOMI. Riksbanken har utfärdat nya riktlinjer för företag som är avgörande för att betalningssystemet ska fungera i civila kriser och beredskapslägen. Det handlar om vissa kreditinstitut, företag som har verksamhet med betalapplikationer, elektronisk identifiering, betalningsinfrastruktur samt förvaring, uppräkning och transport av kontanter. Syftet med riktlinjerna är att stärka Sveriges förmåga att hantera betalningar i de aktuella situationerna. Förslagen är ute på remiss och alla som vill kan besvara dem.

Finansinspektionen och Riksbanken varnar för risker i den finansiella stabiliteten

Finansinspektionen och Riksbanken varnar för risker i den finansiella stabiliteten

🟠 EKONOMI. Riksbanken och Finansinspektionen levererade varsin rapport om hur det står till med den finansiella stabiliteten i Sverige vid månadsskiftet maj/juni. Rapporterna behandlar bankernas motståndskraft mot störningar av olika slag, betalningssystemets funktion, skuldutvecklingen i olika delar av samhället och mycket annat. Båda rapporterna pekar på flera högrisksituationer, som kan utvecklas till besvärliga kriser. De flesta faktorerna är sådana som följs upp löpande och behandlas mer eller mindre utförligt i varje rapport.

Läs även:

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

Finansinspektionen satsar på konsumentskydd efter en utredning om finansiellt välbefinnande

🟠 EKONOMI Med en tuff privatekonomisk period som grund har Finansinspektionen etablerat en mer genomtänkt strategi för att kunna ge privatekonomiskt stöd. En enkät om hur det står till med det ”finansiella välbefinnandet” i Sverige och en ny funktion som konsumentskyddsekonom, skall bidra till ett tydligare fokus på privatekonomiska effekter av finansmarknadens aktiviteter. Enkäten visar, föga förvånande, att ”svenskar överlag har ett högt finansiellt välbefinnande”, men samtidigt att många har påtagliga problem med sin privatekonomi

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

Batteritillverkaren Northvolt lånar ytterligare 50 miljarder – delvis med statliga garantier

🟠 EKONOMI Batteritillverkaren Northvolt startades av entreprenören Peter Carlsson 2016 och har redan ett forskningscenter, en återvinningsfabrik och en batterifabrik i produktion, om än inte i full skala. Ytterligare minst fem nya fabriker är under projektering eller på planeringsstadiet. För att finansiera den snabba expansionen och utvecklingen av ny batteriteknik har enorma summor lånats upp och insatserna växer snabbt. Sedan i december 2023 har inlåningen dubblerats från cirka 75 miljarder till 150 miljarder kronor – och det är skattebetalarna som riskerar att ta en del av smällen ifall den nya tekniken inte håller.

Överskuldsättning – den nya folksjukdomen

Överskuldsättning – den nya folksjukdomen

🟠 EKONOMI Allt skarpare varningar torgförs från olika håll om de risker som hushållens överskuldsättning innebär. I juli 2023 avlämnade Överskuldsättningsutredningen sitt betänkande, SOU 2023:38, till regeringen med flera skarpa förslag om åtgärder för att hejda den allvarliga utvecklingen. I slutet av december efterfrågade Finansinspektionens och Konsumentverkets generaldirektörer, Daniel Barr och Cecilia Tisell, verktyg för att kunna hantera problemet, i en gemensam debattartikel i Aftonbladet. Frågan är dock inte ny. Redan 2013 föreslog en utredning skarpare lagstiftning för att hindra aggressiv utlåning och riksdagen hanterar varje år motioner i ärendet. Lagstiftningen skärptes också 2018, men problemen fortsätter ändå att växa.

Ekonomiska styrmedel för byte till elbilar missgynnar lågavlönade

Ekonomiska styrmedel för byte till elbilar missgynnar lågavlönade

🟠 EKONOMI Att effekten av snabba och stora prisökningar på andra bränslen än el och biodrivmedel i första hand drabbar låg- och medelinkomsttagare, har nu bekräftats i en analysrapport från VTI. Den huvudsakliga effekten av höga drivmedelsskatter och elbilsbonusar är att de med lägst inkomst missgynnas. Allra mest missgynnas lågavlönade på landsbygden, som har minst möjligheter att använda kollektiva transportmedel.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Woke: dårhuset som samhällsmodell

🟠 BOKRECENSION Joanna Williams är brittisk författare och journalist, samt direktör för tankesmedjan Cieo. Hon har tidigare skrivit om feminism och om fördumningen av universiteten, och i den nya boken Så vann woke gör hon en kritisk analys av wokerörelsen, med fokus på denna i sitt eget hemland och i USA. Stilen är välformulerad, saklig och resonerande, men genom den lugna akademiska ytan lyser ett starkt engagemang mot denna den senaste av kulturradikalismens skapelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.