EU-migranter, mestadels romer från Bulgarien och Rumänien, bor i Stockholms nya kåkstäder. På bild syns husvagnar i Högdalen. Foto: Nya Tider

Romernas kåkstäder breder ut sig i landet

I takt med invandringen av romer från Östeuropa breder tiggare, kåkstäder och tältläger ut sig runtom i landet. Bara i huvudstaden finns i dag ett 30-tal bosättningar där romerna lever i smuts och misär. EU:s regler om fri rörlighet gör det i praktiken omöjligt att utvisa dem, och om deras hemländer tas med i Schengenavtalet kan situationen snabbt bli mångfaldigt värre.

Lägret i Högdalen fanns där redan i somras. Precis invid pendeltågsspåret stod de provisoriskt hopsnickrade eller snarare hopskyfflade rucklen där fattiga romer från framför allt Rumänien tagit sig för att bo. Att smutstvätt hängs på tork över stängslet till pendelspåret har inte precis hört till det normala i Sverige, men massmedia har varit motvilliga att nämna det EU-relaterade fenomenet.

När Stockholms stad sent omsider bad Kronofogden och Polisen att vräka romerna från sina boplatser blev det några artiklar om de stackars EU-medborgarna. Under hösten har sedan lägret återuppstått – men återigen inte väckt någon uppmärksamhet förrän vinterkylan slutligen satte in och man kunde fokusera på misären i lägren.

”En typ av bostäder som man kanske snarast associerar till en kåkstad i Afrika”, skrev SvD:s Hannes Delling. Att en sådan boplats inte lämpar sig väl för den svenska kölden, trots en ovanligt mild vinter, säger sig självt.

ABC-nyheterna besökte samma läger. En man vid namn Dragosh berättade på relativt god engelska att han själv och hans gravida fru brukade försöka få husrum på ett härbärge för hemlösa, men ibland tvingades sova i det smutsiga skjul som byggts upp av masonit och plastbitar, när de förlorat lottdragningen om platser på härbärgena. Dragosh hävdade att han söker jobb men att det är svårt att hitta något. Hans fru tigger på gatan.

Mellan 60 och 100 personer bor i lägret i Högdalen, som enligt ABC:s reporter ”inte går att beskriva på annat sätt än som ren misär”.

I Stockholmsförorten Högdalen har romer byggt sig hus av bråte och placerat ut husvagnar som de bor i. Romerna själva fick vi dock inte på bild, då de ville ta betalt för att låta sig bli fotograferade. Foto: NyT
I Stockholmsförorten Högdalen har romer byggt sig hus av bråte och placerat ut husvagnar som de bor i.
Romerna själva fick vi dock inte på bild, då de ville ta betalt för att låta sig bli fotograferade. Foto: NyT

Lägren tycks växa upp som svampar ur jorden, helt utanför myndigheternas kontroll. Nyligen hittade Stockholms socialtjänst ett tidigare okänt husvagnsläger med 150 personer, rapporterar ABC, och runtom i Stockholm ska det finnas ett 30-tal läger. Problemet är inte heller begränsat enbart till storstäderna. När Sveriges Radio skickade runt en enkät svarade 67 av Sveriges kommuner att de har ”hemlösa EU-migranter”.

I hela landet lever närmare 34 000 personer hemlösa, enligt Socialstyrelsen. Hur många av dessa som är utlänningar och hur många av utlänningarna som är romer finns det inga siffror på. ”EU-medborgarna” lever sina liv helt utanför samhället och ingen vet hur stort mörkertalet är.

Myndigheterna är oroade över att romerna far illa i lägren. Det saknas rinnande vatten och toaletter och risken för brand är stor. De är ofta mycket smutsiga och människor som besökt lägren berättar om hur skräp, sopor och avföring förpestar omgivningen.

Lösningar?
Lägren faller inte under allemansrätten och markägarna har rätt att få bosättarna avhysta, men hittills har det hört till ovanligheterna att läger har rivits. Ofta flyttar sig romerna bara en bit bort och upprättar lägret igen, vilket kräver en helt ny ansökan hos Kronofogden som ska se till att en avhysning blir genomförd. Att utvisa dem är näst intill omöjligt. Lagar mot tiggeri och lösdriveri är sedan länge avskaffade i Sverige, och som EU-medborgare har de rätt att uppehålla sig i landet i tre månader utan försörjning.

– Men eftersom det råder passfrihet för EU-medborgare är det omöjligt att följa upp när någon reste in och hur länge han/hon har vistats i Sverige, säger Per-Uno Johansson, chef för utredningsenheten på Gränspolisen, till Dagens Nyheter. I praktiken är det alltså anarki som råder och romerna kan stanna i Sverige så länge de vill.

Det akuta problemet ska nu tacklas genom att inrätta fler härbärgesplatser och tillfälliga bostäder. Frågan är hur myndigheterna kommer att tackla problemet på längre sikt.

Socialborgarrådet Anna König Jerlmyr (M), en av de drivande bakom projektet Vinternatt där man erbjuder natthärbärge endast för utlänningar, intervjuades i ABC-studion och menade då att den långsiktiga lösningen är att avhjälpa fattigdomen i migranternas hemländer. Hur detta ska gå till och hur lång tid det kommer att ta fick tittarna dock ingen information om. På kortare sikt sågade Jerlmyr ABC-reporterns förslag om att ställa ut bajamajor och andra bekvämligheter åt romerna, och menade istället att gällande lagar och regler ska följas och att man tvärtom borde bli mer aktiv med avhysningar från myndigheternas sida.

Ännu fler husvagnar i Högdalen. I den mångkulturella förorten till Stockholm har romer placerat husvagnar lite varstans. Foto: Nya Tider
Ännu fler husvagnar i Högdalen. I den mångkulturella förorten till Stockholm har romer placerat husvagnar lite varstans. Foto: Nya Tider

Jerlmyr får medhåll av professor Karl-Olov Arnstberg som ägnat många år åt forskning om den romska folkgruppen. Han varnar för vad som kan hända om man är alltför snäll och tillmötesgående mot romerna från myndigheternas sida.

– Det är ju miljoner zigenare som bor i Rumänien och Bulgarien. Om några kommer hit och lyckas med tiggeriet och kanske till och med får läkarhjälp och bostäder, om det nu går så långt… jag vill inte använda ord som ”invasion”, men det kommer att komma många fler. Redan nu kommer det att komma många fler om man inte lyckas göra det olönsamt att komma hit och tigga. Det här är ju utfattiga människor som är vana vid hårda villkor. Det är en orimlighet att vi skulle kunna ta hand om dem. Det kan låta grymt att avvisa dem men ett välfärdssamhälle måste få värja sig, annars finns det snart inget välfärdssamhälle kvar, säger Arnstberg till Nya Tider.

Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, Göran Dahlström (S), är inne på samma linje. Dahlström väckte debatt då han nyligen skrev på sin blogg att han aldrig ger pengar till tiggare. ”Vill vi ha tiggare i Katrineholm, ge dem pengar så blir de fler. Annars, sluta ge pengar så kommer de inte hit.”

Arnstberg tror dock att det hela måste lösas av myndigheterna och att man inte kan lita till att enskilda människor ska låta bli att ge romerna pengar.

– En nödlidande människa är ändå en nödlidande människa, på det personliga planet. Men det finns ingen som helst legitimitet i att ta skattebetalarnas pengar och ösa över zigenarna, utan man måste tvärtom ta tag i problemen på allvar. Men med de nuvarande EU-avtalen är det tyvärr svårt att utvisa dem.

Hur svenska myndigheters och politikers agerande kommer att se ut i praktiken återstår fortfarande att se.

Invasion av romer avvärjd?
En majoritet av EU-länderna ville släppa in Rumänien och Bulgarien i Schengensamarbetet redan från 1 januari 2014. Dessa fattiga länders medborgare skulle då få rätt att fritt invandra till andra länder inom samarbetsområdet och inom kort ta del av välfärdssystemen på samma villkor som ländernas egna medborgare. Att detta skulle utgöra ett starkt incitament för romer, som ofta är utfattiga och inte sällan har problem med rättsväsendet i sina egna länder, att komma till ett land som Sverige kan det knappast råda något tvivel om.

Beslutet om att ta med Rumänien och Bulgarien i Schengen sköts på framtiden tack vare Tysklands inrikesminister Hans-Peter Friedrich som lade in sitt veto i frågan. Korruption, bristande rättssäkerhet och inte minst farhågor för ”social turism” angavs som orsaker till det tyska vetot. Inrikesministern ville inte säga när, eller ens om, han kan tänka sig att släppa in de båda länderna i Schengen.

– Jag kan inte säga när den tidpunkten kanske kan komma, sade Friedrich till Die Zeit.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Återstart av kärnkraftverk inte möjlig i Sverige

Återstart av kärnkraftverk inte möjlig i Sverige

🟠 I Tyskland har nedläggningen pausats och återstart av reaktorer förbereds. Magdalena Andersson talar om ”krigsekonomi” och en kommande ”krigsvinter” med tanke på den eskalerande elkrisen. Ändå tycks Europa stå handlingsförlamat – trots att det enligt tyska experter skulle vara fullt möjligt att återstarta en del av de kärnkraftsreaktorer som nyligen tagits ur bruk. I Sverige är detta dock inte möjligt. De svenska reak­torerna har förstörts just för att de inte ska gå att återstarta igen, efter påtryckningar från Miljöpartiet.

Oljekraftverket eldar på – gör extrema vinster i elkrisens spår

Oljekraftverket eldar på – gör extrema vinster i elkrisens spår

🟠 INRIKES Medan svenska företag och privatpersoner bävar inför de allt högre elkostnaderna täljer andra guld. Karlshamnsverket såg sin vinst öka med 500 procent föregående år tack vare vinterns skyhöga priser på el. Genom att elda 30 000 ton olja gjorde man en vinst på 297 miljoner kronor. Vinsten för årets omfattande användning av verket, där man eldat 70 000 och ibland hela 140 000 liter olja i timmen menas bli många gånger större.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

”Metoo” och burop i Bayreuth

🟠 KULTUR Under arbetet inför årets Bayreuthfestspel blev flera kvinnor antastade sexuellt, även Katharina Wagner själv drabbades, men ”löste problemet”. Internationella media försökte öppna ett Metoo-drev med sökarljuset på sexism hos dirigenter. Men när den europeiska eliten samlats till sin årliga musikfest reagerade de istället mot en modernistisk produktion med burop. Bayreuther Festspiele presenterade en hel del nyheter och avslutades den första september.

Templet Walhalla

🟠 Ett monument över den germanska historiens mest framstående personer. Walhalla i Regensburg, Bayern, som blickar ut över den vackra floden Donau, uppfördes under 1830-talet av kung Ludvig I av Bayern för att ära framstående germaner och deras bedrifter. ”Politiker, suveräner, vetenskapsmän och konstnärer av det tyska språket”, som det står i en officiell pamflett. Det utgör en välbehövlig motvikt till dagens modernistiska woke-tidevarv, men förvånansvärt få känner till detta vackra marmortempel med dess 130 marmorbyster som spänner över 2 000 år av germansk historia.

FN vill stoppa antisatellitmissiltester

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Nya Tider rapporterade i maj om FN:s försök att utveckla ett internationellt normsystem för rymden. Nu, vid ett uppföljande möte i Genève den 12 till den 16 september, försökte internationella förhandlare att utveckla regler för aktörer i rymden gällande låg omloppsbana runt jorden, eller ännu hellre, även bortom den. Men byråkratins kvarnar mal fortfarande långsamt.

JP Morgans chefsbankir: Finansiell orkan är att vänta

🟠 Multinationella storbanker driver på Agenda 2030. Flera mäktiga bankchefer på några av världens största multinationella banker har den senaste tiden varnat för en nära förestående världsekonomisk kollaps. Tidigare löften om att den skenande inflationen var ”temporär” är nu som bortblåsta. Samtidigt är dessa banker djupt involverade i globalisternas långtgående klimatåtgärder och omställningsplaner, som de genom omfattande finansiering och investeringar i mångbiljonklassen möjliggör. En enda bank satsar nästan 300 miljarder på att diskriminera vita, som en del av en ”hållbar samhälls­utveckling”.

Mord i Östervåla

🟠 HISTORIA Den 19 februari 1896 hittades postmästaren och klockaren Johan Åkerlund svårt skadad i huvudet på postkontoret i Östervåla. Han avled några timmar senare. Undersökningen tydde på att han blivit huggen med en yxa. Brottet bedömdes vara ett rånmord trots att mördaren inte rört värdepapperna som legat framme, fullt synliga. Detta är första delen om Östervålamordet som är både ett olöst brott och en komplex gåta.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Läs allt om Jalla Casino bonus här – vi har all info om sidan och guidar dig igenom alla steg så du kan motta din bonus.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.