Skip to Content

EU-migranter, mestadels romer från Bulgarien och Rumänien, bor i Stockholms nya kåkstäder. På bild syns husvagnar i Högdalen. Foto: Nya Tider

Romernas kåkstäder breder ut sig i landet

I takt med invandringen av romer från Östeuropa breder tiggare, kåkstäder och tältläger ut sig runtom i landet. Bara i huvudstaden finns i dag ett 30-tal bosättningar där romerna lever i smuts och misär. EU:s regler om fri rörlighet gör det i praktiken omöjligt att utvisa dem, och om deras hemländer tas med i Schengenavtalet kan situationen snabbt bli mångfaldigt värre.

Publicerad: 28 januari, 2014, 10:14

  • Svenska

Läs även

Lägret i Högdalen fanns där redan i somras. Precis invid pendeltågsspåret stod de provisoriskt hopsnickrade eller snarare hopskyfflade rucklen där fattiga romer från framför allt Rumänien tagit sig för att bo. Att smutstvätt hängs på tork över stängslet till pendelspåret har inte precis hört till det normala i Sverige, men massmedia har varit motvilliga att nämna det EU-relaterade fenomenet.

När Stockholms stad sent omsider bad Kronofogden och Polisen att vräka romerna från sina boplatser blev det några artiklar om de stackars EU-medborgarna. Under hösten har sedan lägret återuppstått – men återigen inte väckt någon uppmärksamhet förrän vinterkylan slutligen satte in och man kunde fokusera på misären i lägren.

”En typ av bostäder som man kanske snarast associerar till en kåkstad i Afrika”, skrev SvD:s Hannes Delling. Att en sådan boplats inte lämpar sig väl för den svenska kölden, trots en ovanligt mild vinter, säger sig självt.

ABC-nyheterna besökte samma läger. En man vid namn Dragosh berättade på relativt god engelska att han själv och hans gravida fru brukade försöka få husrum på ett härbärge för hemlösa, men ibland tvingades sova i det smutsiga skjul som byggts upp av masonit och plastbitar, när de förlorat lottdragningen om platser på härbärgena. Dragosh hävdade att han söker jobb men att det är svårt att hitta något. Hans fru tigger på gatan.

Mellan 60 och 100 personer bor i lägret i Högdalen, som enligt ABC:s reporter ”inte går att beskriva på annat sätt än som ren misär”.

I Stockholmsförorten Högdalen har romer byggt sig hus av bråte och placerat ut husvagnar som de bor i. Romerna själva fick vi dock inte på bild, då de ville ta betalt för att låta sig bli fotograferade. Foto: NyT

I Stockholmsförorten Högdalen har romer byggt sig hus av bråte och placerat ut husvagnar som de bor i.
Romerna själva fick vi dock inte på bild, då de ville ta betalt för att låta sig bli fotograferade. Foto: NyT

Lägren tycks växa upp som svampar ur jorden, helt utanför myndigheternas kontroll. Nyligen hittade Stockholms socialtjänst ett tidigare okänt husvagnsläger med 150 personer, rapporterar ABC, och runtom i Stockholm ska det finnas ett 30-tal läger. Problemet är inte heller begränsat enbart till storstäderna. När Sveriges Radio skickade runt en enkät svarade 67 av Sveriges kommuner att de har ”hemlösa EU-migranter”.

I hela landet lever närmare 34 000 personer hemlösa, enligt Socialstyrelsen. Hur många av dessa som är utlänningar och hur många av utlänningarna som är romer finns det inga siffror på. ”EU-medborgarna” lever sina liv helt utanför samhället och ingen vet hur stort mörkertalet är.

Myndigheterna är oroade över att romerna far illa i lägren. Det saknas rinnande vatten och toaletter och risken för brand är stor. De är ofta mycket smutsiga och människor som besökt lägren berättar om hur skräp, sopor och avföring förpestar omgivningen.

Lösningar?
Lägren faller inte under allemansrätten och markägarna har rätt att få bosättarna avhysta, men hittills har det hört till ovanligheterna att läger har rivits. Ofta flyttar sig romerna bara en bit bort och upprättar lägret igen, vilket kräver en helt ny ansökan hos Kronofogden som ska se till att en avhysning blir genomförd. Att utvisa dem är näst intill omöjligt. Lagar mot tiggeri och lösdriveri är sedan länge avskaffade i Sverige, och som EU-medborgare har de rätt att uppehålla sig i landet i tre månader utan försörjning.

– Men eftersom det råder passfrihet för EU-medborgare är det omöjligt att följa upp när någon reste in och hur länge han/hon har vistats i Sverige, säger Per-Uno Johansson, chef för utredningsenheten på Gränspolisen, till Dagens Nyheter. I praktiken är det alltså anarki som råder och romerna kan stanna i Sverige så länge de vill.

Det akuta problemet ska nu tacklas genom att inrätta fler härbärgesplatser och tillfälliga bostäder. Frågan är hur myndigheterna kommer att tackla problemet på längre sikt.

Socialborgarrådet Anna König Jerlmyr (M), en av de drivande bakom projektet Vinternatt där man erbjuder natthärbärge endast för utlänningar, intervjuades i ABC-studion och menade då att den långsiktiga lösningen är att avhjälpa fattigdomen i migranternas hemländer. Hur detta ska gå till och hur lång tid det kommer att ta fick tittarna dock ingen information om. På kortare sikt sågade Jerlmyr ABC-reporterns förslag om att ställa ut bajamajor och andra bekvämligheter åt romerna, och menade istället att gällande lagar och regler ska följas och att man tvärtom borde bli mer aktiv med avhysningar från myndigheternas sida.

Ännu fler husvagnar i Högdalen. I den mångkulturella förorten till Stockholm har romer placerat husvagnar lite varstans. Foto: Nya Tider

Ännu fler husvagnar i Högdalen. I den mångkulturella förorten till Stockholm har romer placerat husvagnar lite varstans. Foto: Nya Tider

Jerlmyr får medhåll av professor Karl-Olov Arnstberg som ägnat många år åt forskning om den romska folkgruppen. Han varnar för vad som kan hända om man är alltför snäll och tillmötesgående mot romerna från myndigheternas sida.

– Det är ju miljoner zigenare som bor i Rumänien och Bulgarien. Om några kommer hit och lyckas med tiggeriet och kanske till och med får läkarhjälp och bostäder, om det nu går så långt… jag vill inte använda ord som ”invasion”, men det kommer att komma många fler. Redan nu kommer det att komma många fler om man inte lyckas göra det olönsamt att komma hit och tigga. Det här är ju utfattiga människor som är vana vid hårda villkor. Det är en orimlighet att vi skulle kunna ta hand om dem. Det kan låta grymt att avvisa dem men ett välfärdssamhälle måste få värja sig, annars finns det snart inget välfärdssamhälle kvar, säger Arnstberg till Nya Tider.

Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm, Göran Dahlström (S), är inne på samma linje. Dahlström väckte debatt då han nyligen skrev på sin blogg att han aldrig ger pengar till tiggare. ”Vill vi ha tiggare i Katrineholm, ge dem pengar så blir de fler. Annars, sluta ge pengar så kommer de inte hit.”

Arnstberg tror dock att det hela måste lösas av myndigheterna och att man inte kan lita till att enskilda människor ska låta bli att ge romerna pengar.

– En nödlidande människa är ändå en nödlidande människa, på det personliga planet. Men det finns ingen som helst legitimitet i att ta skattebetalarnas pengar och ösa över zigenarna, utan man måste tvärtom ta tag i problemen på allvar. Men med de nuvarande EU-avtalen är det tyvärr svårt att utvisa dem.

Hur svenska myndigheters och politikers agerande kommer att se ut i praktiken återstår fortfarande att se.

Invasion av romer avvärjd?
En majoritet av EU-länderna ville släppa in Rumänien och Bulgarien i Schengensamarbetet redan från 1 januari 2014. Dessa fattiga länders medborgare skulle då få rätt att fritt invandra till andra länder inom samarbetsområdet och inom kort ta del av välfärdssystemen på samma villkor som ländernas egna medborgare. Att detta skulle utgöra ett starkt incitament för romer, som ofta är utfattiga och inte sällan har problem med rättsväsendet i sina egna länder, att komma till ett land som Sverige kan det knappast råda något tvivel om.

Beslutet om att ta med Rumänien och Bulgarien i Schengen sköts på framtiden tack vare Tysklands inrikesminister Hans-Peter Friedrich som lade in sitt veto i frågan. Korruption, bristande rättssäkerhet och inte minst farhågor för ”social turism” angavs som orsaker till det tyska vetot. Inrikesministern ville inte säga när, eller ens om, han kan tänka sig att släppa in de båda länderna i Schengen.

– Jag kan inte säga när den tidpunkten kanske kan komma, sade Friedrich till Die Zeit.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Rekordhöga elpriser i Sveriges södra halva

INRIKESJust nu är elpriset rekordhögt i den södra halvan av Sverige. Detta beror på en mängd faktorer, berättar Björn Björnsson, affärsutvecklingsanalytiker på elhandelsbolaget Godel, för Nya Tider. Han säger att vi på sikt kan få lägre elpriser genom utbyggd vindkraft, men att det å andra sidan skulle bli större prisuppgångar i tider av lite blåst. Det som skulle kunna stabilisera prisbilden över tid skulle exempelvis vara utbyggd kärnkraft.

Rapport från kyrkovalet

INRIKESMarkant ökat valdeltagande. Köer in till vallokaler. Socialdemokraterna mobiliserar mot nationella högerpartier. En kvinnlig valfunktionär vid vallokal Pedagogen Park i Mölndal bekräftade klockan18.15 att betydligt fler röstat idag än vid tidigare kyrkoval.

IMF vill kartlägga internetvanor vid låneansökan – får mothugg av EU

INRIKESStrax innan årsskiftet 2020/2021 föreslog Internationella valutafonden (IMF) att kreditprövningar av privatpersoner även ska beakta människors internetvanor och hälsostatus. Detta får nu mothugg av EU:s datatillsynsman, EDPS, som avråder medlemsländerna från att göra ytterligare intrång i människors privatliv, i detta fall för att bedöma eventuell kreditvärdighet.

Sverige ska börja vaccinera barn – trots vaccinrisker för just barn

INRIKESUnder torsdagens extrainsatta pressträff bekräftade statsminister Stefan Löfven att regeringen kommer godkänna vaccinering av barn från 12 år efter höstlovet. Samtidigt har en ny studie från USA visat att just pojkar mellan 12-15 år kan löpa sex gånger högre risk att drabbas av hjärtmuskelinflammation av coronavaccin, än risken de löper av att bli allvarligt sjuk i Covid-19. ”Det här gör vi för barnens skull”, sade Stefan Löfven.

Homopräst vägrar viga heterosexuella par

INRIKESDen homosexuella prästen Lars Gårdfeldt, i Carl Johans församling i Göteborg, har beslutat att vägra viga heterosexuella par.

SD i Region Skåne begär extradebatt om gäng- och klankriminalitet

INRIKESDen 15 september meddelade Sverigedemokraterna i Region Skåne att de nu lämnat in en begäran om extradebatt i Regionfullmäktige om den invandrarrelaterade gäng- och klankriminaliteten. Niclas Nilsson, SD:s gruppledare och regionråd i Region Skåne säger i en kommentar till Nya Tider att det bland annat är händelserna i Lund på senare tid som blev droppen.

Hanif Bali tillbakavisar anklagelserna om olämpliga sexuella kontakter med flicka

INRIKESHanif Bali, känd och kontroversiell politiker inom Moderaterna, står anklagad internt inom partiet för påstådda sexuella kontakter med en ung flicka, kontakter som ska ha börjat när flickan var 15 år gammal. I ett längre inlägg på Facebook klargör han att det rör sig om grundlösa anklagelser och kallar det hela för en komplott skapad av hans politiska motståndare.

Svensk man grep afghan som våldtagit barn på öppen gata

INRIKESDen svenske hjälten Håkan Johannesson var ute och provkörde sin nya bil med sina unga söner när han såg något som inte stod rätt till – det ledde till att han stoppade och grep en afghansk asylsökande pedofil.

Gå till arkivet

Send this to a friend