Vávra Suk i valcentret i Moskva där hela Ryska federationens omröstningsprocess koordineras. På väggen i bakgrunden visas det slutliga valdetagandet och resultatet. Foto: Nya Tider

Ryska folkomröstningen: Nya Tider på plats

Den 1 juli röstade det ryska folket igenom förändringar i landets konstitution, vilket vi berättar mer om på sidan 9 i detta nummer. Det var ett intressant val, både på grund av de rigorösa åtgärderna för att minska smittspridning samt för att omröstningen fått så mycket kritik i västmedia.

Undertecknad var på plats, först i Moskva och sedan i Sankt Petersburg, för att själv kunna följa valprocessen. Sveriges statliga television hade exempelvis haft rubriker som ”Rysk militärparad som ska få folket att rösta kvar Putin”, så det fanns verkligen anledning att titta närmare på hur omröstningen genomfördes.

Vi skickade in en ansökan till Ryska federationens medborgarkammare, som bland annat organiserar valobservatörer inom Ryssland och betalar dem ersättning för förlorad inkomst. Som utländska medborgare får vi enligt rysk lag inte medverka som val­observatörer, men gavs möjlighet att närvara som ”internationella experter”. Allt som allt fanns kanske 50 personer från olika länder på plats för att följa valet; politiker, akademiker och journalister. Vi betalar resan själva medan kammaren står för uppehälle på plats.

SVT:s påstående om att Putin skräms med militärparader kunde vi snabbt slå hål på. Den 24 juni firades 75-årsjubileet av landets seger i andra världskriget och militärparaden var en del av en folkfest som avslutades med fyrverkeri.

Folkomröstningen har fått mycket kritik från Väst, inte minst i svensk etablissemangsmedia. Man riktar främst in sig på att Vladimir Putin nu kan sitta kvar som president i ytterligare två mandatperioder, vardera på sex år, när den nuvarande löper ut 2024. Rysk lag säger att en president kan sitta hur länge som helst, men inte mer än två perioder i följd. Genom att ändringar nu görs i konstitutionen så nollställs denna räkning och Putin kan kandidera igen.

Att kringgå regelverket på detta sätt kan förstås ses som problematiskt, men det gör knappast Ryssland mindre demokratiskt. I Sverige finns ju inga sådana begränsningar och inte heller i många andra västländer. Tvärtom kan jag själv tycka att det ger väljarna större valmöjlighet att även kunna rösta på en kandidat som redan suttit två mandatperioder, även om jag förstår tanken med begränsningen utifrån argumentet att makt på sikt korrumperar.

Vad som verkligen är demokratiskt är att Ryssland faktiskt höll en folkomröstning i denna fråga. Eftersom det bara rörde tillägg till konstitutionen så räckte det egentligen med att Duman och andra politiska församlingar godkänt dem, men Putin vägrade att skriva på om inte folket ställde sig bakom. Som bekant är Sveriges makthavare väldigt sparsamma med att låta folket tycka till, inte minst i kontroversiella frågor som massinvandringen. Sveriges folkomröstningar är dessutom bara rådgivande och regeringen har flera gånger beslutat rakt emot resultaten i folkomröstningar.

Jag besökte över 20 vallokaler och talade med valförrättare, väljare och observatörer från politiska partier och civilsamhället på plats. Min uppfattning är att omröstningen i alla avseenden uppfyllde kriterierna för fria demokratiska val. En brist som jag noterade är att valurnorna är genomskinliga, vilket visserligen är bra för att man ska se att bara ett papper stoppas i, men i vissa vallokaler gick det att tydligt se valsedlarna som låg i urnan och därmed hur vissa väljare röstat. Teoretiskt kan alltså en person köpa eller tvinga en annan person att rösta på ett visst sätt och sedan stå bredvid och kontrollera att så sker. Det är därför man i andra länder har hemliga val, så att ingen vet hur man röstat.

På en direkt fråga fick jag förklaringen att det är tillåtet att visa hur man röstar och att om man inte vill att någon ska se kan man vika bladet som man stoppar i urnan. En vallokal hade en egen metod för att skydda valhemligheten; när jag lutade mig fram för att se högen med valsedlar så ropade valförrättaren ”Inte titta!”. Det är ju förstås lite komiskt eftersom det inte löser problemet, men samtidigt har jag svårt att tro att denna brist påverkar valresultatet nämnvärt. Det fanns sällan mer än en eller två väljare på samma gång i en vallokal då röstningen pågick i hela sju dagar, så det var mycket sällan som någon faktiskt hade möjlighet att se hur en annan väljare röstade.

Det fanns däremot flera aspekter som gjorde den ryska omröstningen mer demokratisk än svenska val. Det viktigaste är att man hade en enda valsedel där man kunde kryssa för sitt val. I Sverige har vi som bekant ett system med en valsedel för varje alternativ, och vi som varit med om att lägga ut mindre partiers valsedlar vet att dessa väldigt lätt plockas bort och att det då i princip blir omöjligt att rösta på detta alternativ.

En väldigt bra innovation är också att alla vallokaler övervakas av kameror och att dessa går att följa i realtid på internet. Man kan alltså sitta hemma och kolla att allt går rätt till, inklusive valsammanräkningen.

I västmedia utmålas ofta ändringarna i den ryska konstitutionen som ett steg bort från ”den europeiska familjen”. Man kal­lar dem intoleranta och bakåtsträvande. Men faktum är att flera nationer i Europa på sistone tagit ställning för traditionella värden vad gäller familjens ställning, traditionell kultur et cetera. Det gäller främst Östeuropa, men även i Väst är det allt fler som kräver en återgång till de traditionella europeiska civilisationsvärderingarna. Det är snarare det vänsterliberala etablissemanget som nu får se sig omsprungna av historien, när Europa tar ett kliv mot mer traditionalism. På så vis sällar sig snarare Ryssland till den europeiska historiska gemenskapen.

De som ställer sig skeptiska till förändringarna menar ofta att själva valsystemet är riggat. Jag får en känsla av att det helt enkelt är för att man känner på sig att man inte har folkets stöd. Men här hade Rysslands medborgarkammare gjort ett bra jobb och engagerat valobservatörer från många olika läger. Jag såg till exempel observatörer som bar hbtq-märken, vilket jag tolkar som att de var emot ändringarna i konstitutionen. Att de ändå deltog i valprocessen ser jag som positivt för demokratin.

Jag hade även en intressant diskussion med landets journalister. Inledningsvis blev det ett lustigt missförstånd, vilket beror på att mycket i Ryssland är tvärtemot hur det är i Sverige. När jag berättade om att jag kommer från alternativmedia, så sade de: ”Jo, vi har också alternativmedia här, de som förespråkar hbtq, vill ha mångkultur och så vidare.” I Ryssland är traditionella värden normen.

Vid ett annat tillfälle kom jag i samspråk med en ung journalist från den ryska nyhetsbyrån TASS, som menade att hela valet är en stor show. Allt är riggat. När jag frågade varför så hade han inte mer konkret än att det var märkligt att det var så bråttom att genomföra dessa ändringar just nu, i coronatider. Jag förstod inte hans kritik, nästa presidentval är först 2024, så för Putin var det knappast bråttom.

Denne journalist frågade även varför jag legitimerar Putins skenomröstning med min närvaro. Jag fick då tillfälle att ge min syn på världen, nämligen att jag inte stödjer Putin utan vill se en multipolär värld där det finns en balans mellan olika krafter. Jag skulle inte vilja att Sverige dominerades av Ryssland eller av Kina eller någon annan stat. Men i dag är det Förenta staterna som styr och ställer i världen, man bombar länder som man tycker sätter sig på tvären, genomför statskupper och flottblockader. Här är det viktigt att det finns andra nationer som gemensamt kan sätta stopp, något Ryssland bland annat framgångsrikt gjort i Syrien.

Jag berättade vidare att om någon i Sverige var så skeptisk till makthavarna som han så hade han inte blivit långlivad i en stor nyhetsbyrå. För mig verkar det som att Ryssland på många sätt är mer öppet än vad Sverige är, där som ni vet har vi väldigt lågt i tak i systemets medier.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Riksdagen godkände anslutningen till Nato den 22 mars, men DCA-avtalet har ännu inte kommit upp till omröstning. Debattören Elsa Widding, oberoende riksdagsledamot, pekar på att allt fler kräver att anslutningen strider mot Sveriges grundlag och att riksdagens omröstning därmed måste genomföras enligt reglerna för grundlagsändringar: två beslut med ett riksdagsval emellan.

Wokekapitalismen

Wokekapitalismen

🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Varför omfamnar storfinansen wokeideologin? Kapitalisterna är av självklara orsaker fientliga till socialism, men de omger sig gärna med transor och etniska minoriteter samtidigt som de basunerar ut att vithet är ondska och att vi alla kommer att dö av varmare klimat. Varför? Debattör Karl-Olov Arnstberg förklarar hur woke och kapitalisterna hamnade i samma säng.

Läs även:

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

Godkännande av DCA bör ske enligt förfarandet för grundlagsändringar

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Riksdagen godkände anslutningen till Nato den 22 mars, men DCA-avtalet har ännu inte kommit upp till omröstning. Debattören Elsa Widding, oberoende riksdagsledamot, pekar på att allt fler kräver att anslutningen strider mot Sveriges grundlag och att riksdagens omröstning därmed måste genomföras enligt reglerna för grundlagsändringar: två beslut med ett riksdagsval emellan.

Wokekapitalismen

Wokekapitalismen

🟠 OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERG Varför omfamnar storfinansen wokeideologin? Kapitalisterna är av självklara orsaker fientliga till socialism, men de omger sig gärna med transor och etniska minoriteter samtidigt som de basunerar ut att vithet är ondska och att vi alla kommer att dö av varmare klimat. Varför? Debattör Karl-Olov Arnstberg förklarar hur woke och kapitalisterna hamnade i samma säng.

Bevare oss för opportunister

Bevare oss för opportunister

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Samhällsdebatten har förändrats radikalt. Det som var otänkbart att vädra offentligt för några år sedan, till exempel folkutbyte, är nu en fråga som debatteras i dagstidningarna. Det har gjort att även SD vågat tuffa till retoriken. För att hålla tempot uppe är det dock av vikt att inte lyfta fram opportunister och kappvändare som sviker när det gäller.

Biomassa räcker inte till

Biomassa räcker inte till

🟠 KRÖNIKA Enligt rådande klimat- och energidebatt ska vi ersätta kol, olja och gas ur marken med råvaror från nutida träd och växter. Sådana kallas biologiska och sammanfattas med termen biomassa och förleden bio-.

Svenska pensionärer ruineras av ”nysvenskar”

Svenska pensionärer ruineras av ”nysvenskar”

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO Telefonbedrägerier mot äldre tillhör numera vanligheterna i Sverige och det har äntligen blivit uppenbart till och med för de mest politiskt korrekta att det till största delen är invandrade kriminella som ligger bakom det hela. När till och med SVT går ut öppet och låter tittarna få höra rösterna på brottslingarna, utan röstförvrängning och utan att tillrättalägga den numera, i brottssammanhang, klassiska brytningen inser man att sanningen inte längre går att dölja.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Jan Guillou sätts under lupp

🟠 RECENSION Det är nog många som stört sig på Jan Guillou. En ny bok av litteraturprofessorn Ola Holmgren har dock tagit det hela ett steg längre. Den låter Guillou bli utgångspunkten för en kritik av en hel tidstendens. Guillou blir till en symbol för ”journalismen”, ett slags ideologi som bygger på att gestaltningen är oväsentlig, utan det enda som räknas är spännande och sensationella uppgifter. Förutom att vara en fiende till konsten döljer journalismen också på ett förrädiskt sätt en stark politisk tendens, i Jan Guillous fall bland annat en okritisk inställning till islam. Även den som inte är intresserad av litteratur kan njuta av det underhållande angreppet på den pompöse Guillou.

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Minnen av merovingerna

🟠 HISTORIA Den merovingiska dynastin härskade över det som idag är Frankrike, Belgien, Nederländerna och Luxemburg samt västra Tyskland från den sena delen av 400-talet till år 751. Som minnen av denna dynasti idag kan man betrakta den tidens arkitektur samt konstverk och hantverk i, framför allt, guld och illuminationer av skrifter.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.