Skip to Content

Demonstration i Lund, cirka 1968-1970. Foto: Wikipedia/Gunnar 'Gunte' Hanse
KRÖNIKA

Solidaritet – ett ord med dubbelmoraliska bottnar

Digital utgåva

Vi uppmanas ofta av politiker att visa solidaritet. Det kan vara allt från Fredrik Reinfeldts ”öppna era hjärtan” till Ylva Johanssons ”tvingande solidaritet”. Men hur började det, och hur ser det i praktiken ut?

Publicerad: 28 november, 2020, 12:20

  • Svenska

Läs även

Sedan slutet av 1960-talet, då den så kallade 68-vänstern började skapa sin maktbas i det svenska samhället, var det ofta ett ord som ständigt återkom, nämligen ”solidaritet”. Det handlade om solidaritet med socialt utslagna, solidaritet inom arbetarklassen och så vidare, men än mer kom allting att handla om så kallad internationell solidaritet. I det lilla landet uppe i norr engagerade sig människor för människor i tredje världen, demonstrerade mot Vietnamkriget, men stöttade också aktivt de blodtörstiga kommunisterna i Kambodja, allt i just solidaritetens namn. Även om ingen idag med stolthet skulle våga framträda och kunna försvara stödet för Pol Pot eller Mao Zedong, så har begreppet solidaritet fortfarande levt kvar, kanske inte så mycket som retorisk fras, men som praktisk handling, det vill säga solidaritet med andra, men knappast med oss själva, det egna folket. Ordet har kommit att få en klang av cyniskt dubbelmoraliska bottnar.

Denna omvända slags solidaritet, som egentligen borde översättas till folkförräderi, yttrar sig på flera sätt. Exempelvis har många organisationer inom funktionshinderrörelsen en historia av att sedan 1970-talet investera pengar i det ena biståndsprojektet efter det andra i länder som är både etniskt och kulturellt olika våra, medan man fortfarande, snart 30 år efter baltstaternas självständighet knappt vet något om dessa länder, trots att de bara ligger ett stenkast bort på andra sidan Östersjön Vi ser också den dubbelmoraliska formen av solidaritet i viljan att upplåta hela vårt land för jordens alla etniskt främmande lycksökare, viljan att ge bort pengar i så kallat bistånd till misskötta, främmande länder istället för att investera skattemedlen för det egna folkets väl. Andra exempel är solidariteten med så kallade ensamkommande ungdomar som får förtur till jobb i svenska kommuner, papperslösa som inte har minsta rätt att befinna sig i vårt land men likväl får gratis sjukvård, med mera.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Jonas Serneholt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Diktaturer tillåter kritik, men inte handling

DEBATTNär Exakt24 stängdes av på Youtube, så var det förstås väntat. Alternativ svensk media håller i rask takt på att rensas ut från plattformen. Mycket får dock ligga kvar på Youtube, även till synes radikala påståenden och ovårdade nedsättande uttalanden. Veckans debattör, samhällsdebattören och programledaren Magnus Stenlund, resonerar om varför vissa blir censurerade medan andra får vara kvar, och gör en talande jäm­förelse med hur Kinas myndigheter hanterar oppositionen.

Slopa fordonsskatt när fordonet står stilla och inte används

KRÖNIKA

Husbyggen trots stigande hav?

KRÖNIKAJordbruk på den nordfrisiska ön Pellworm riskerar att översvämmas av stigande hav. Åtminstone enligt Dagens Nyheter och andra media.

Danmarks initiativ förändrar spelplanen

LEDAREDanmark har tagit ett historiskt steg då man den 3 juni bestämde sig för att flytta hela asylprocessen till Afrika. Inte ens de som får asyl beviljad kommer att tillåtas invandra till Danmark, utan fristad kommer att erbjudas dem i det afrikanska landet. Det innebär noll asylinvandrare till Danmark så snart det nya systemet är på plats – det första av två nödvändiga steg för att göra Danmark danskt igen.

Frankrike i ett tillstånd av la colère – vrede

OPINION: SOPHIE KIELBOWSKAEfter en tid av upprördhet övergick fransmännens känslor i vrede. I Sverige säger vi ”nu går skam på torra land”, i Frankrike agerar man med värdighet och vrede. I slutet av april och början av maj inträffade en rad händelser som fått fransmännen att visa, att nu går skam på torra land. Och mest en colère är polisen och militären. Det skriver Sophie Kielbowska som följt händelserna genom franska medier och ger här en lägesrapport.

Ljusskygga vänsterterrorister exponeras

LEDAREUnder många år har extremvänstern kunnat begå våldsdåd mot oliktänkande och sabotera valkampanjer utan någon större risk. De har åtnjutit moraliskt skydd av systemmedias meningsfränder och ekonomiskt stöd via generösa bidrag via olika vänsterkulturella projekt som slussat pengarna vidare. Denna härva håller nu på att rullas upp genom webb-tv-kanalen Exakt24:s grävande arbete.

Hur förbereder man sig för en sannolik kommande inflation och matbrist?

LEDAREFör alla oss som redan sett de tydliga tecknen på vart vi är på väg och utifrån historien förstår hur svår situationen snabbt kan bli, så är det frågan i rubriken som överskuggar allt annat. I denna ledare försöker vi på ett mycket övergripande sätt besvara denna högaktuella fråga i förhoppningen att det kan hjälpa och inspirera våra läsare att agera och i tid.

Public service – hur pålitlig är nyhets- och informations-förmedlingen?

KRÖNIKASedan den 5 maj pågår en intensiv medial debatt kring en reporters nyhetsförmedling via Sveriges Radio, eller som kritiska röster brukar säga, Sveriges Rödio. Två parter har varit synnerligen aktiva i detta åsiktsutbyte, chefredaktören för Dagens Nyheter och VD:n för Sveriges Radio. Inledningsvis handlade ärendet om en reporter med uppenbart dåligt omdöme och en brist på objektiv rapportering. Kvinnan inledde ett förhållande med en person med tveksamma antecedentia och ett intresse hos Sveriges säkerhetsmyndigheter. Han blev huvudtema i hennes ”tycka-synd-om-nyhetsframställning”. En utredning i detta ärende krävs nu från flera håll.

Gå till arkivet

Send this to a friend