Skip to Content

Skall Lucia vara tillåten i svensk skola? Och är pepparkaksgubbar rasistiska? Foto: Pixabay

Svenska barns Luciafirande offras på förskola i Motala till förmån för politisk korrekthet

Digital utgåva

Det är slut med svenskt traditionellt Luciafirande på förskolan Kärrbacken i Motala. Detta är ett enväldigt utslag av den ansvariga förskolechefen Anna Karmskogs personliga värderingar kring så kallad genusforskning och kulturell likabehandling, vilket nu innebär att svenska barns Luciafirande offras på ännu en förskola i Sverige. Många föräldrar är djupt upprörda över beslutet. Samtidigt vill inte ansvarig verksamhetschef för förskolorna i Motala kännas vid några specifika svenska traditioner överhuvudtaget, och Anna Karmskog, chef över bland annat den aktuella förskolan, har gjort sig totalt oanträffbar för både frågor och kritik från allmänheten.

Publicerad: 28 november, 2018, 17:04

  • Svenska

Läs även

Den 21 november hölls det ett sedvanligt föräldramöte vid Kärrbackens förskola i ett villaområde i Motala. Många föräldrar var närvarande, och det som ingen hade väntat sig var den bomb som ansvarig förskolechef skulle låta explodera i den församlade föräldraskaran. Utan att det hade gått ut någon som helst information till vårdnadshavarna så meddelade förskolechefen Anna Karmskog att det inte skulle bli något traditionellt svenskt Luciafirande på förskolan, och absolut inte i närvaro av några föräldrar. Efter Karmskogs besked var många föräldrar djupt besvikna, arga och ledsna, och debattvågorna, eller rättare sagt vredesvågorna gick höga gentemot förskolechefens Luciabeslut. Men hon var orubblig: Här skulle det inte bli något svenskt lussefirande!

Ekonomi, genus och kulturell likabehandling som argument

Efter att föräldramötet var över dröjde det bara några dagar innan det svenskfientliga beslutet att inte fira Lucia på Kärrbacken var en stor snackis på sociala medier, men även en spridd nyhet i diverse andra massmedia. De argument som Anna Karmskog angav för att ställa in lussefirandet var dels att det hade med ekonomisk jämlikhet att göra; att inte alla hade råd med luciadräkter. Att luciadräkter kan köpas billigt på loppis eller till och med lånas vägde inte tungt för Anna Karmskog, och eftersom ”alla” skolbarn inte teoretiskt hade råd att köpa dräkter stred det mot skollagen, menade hon. Att denna ekonomiska verklighet måste ha varit en realitet även åren före 2018 var inget som överhuvudtaget togs i beaktande. Sedan handlade det för Anna Karmskog även om kulturell likabehandling, nämligen att inget barn skulle behöva känna sig kränkt av någon tradition. Hon påstod också att många barn kände sig otrygga och blev ledsna i stora folksamlingar. Sist men inte minst skulle det enligt Karmskog också handla om genusperspektivet, nämligen att barnen skulle gå på rad i Luciatåget, något hon uppenbarligen ansåg ytterst problematiskt och opassande. Vad detta skulle ha med könsroller att göra preciserade hon dock inte för något av de systemmedier som fick intervjua henne.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Så använder Allmänna arvsfonden miljarderna

NYA TIDER GRANSKAR ARVSFONDENGenom alla de dödsbon som tillfaller Allmänna arvsfonden sitter fonden i dag på stora tillgångar. Dessa miljarder ska delas ut till olika projekt, och valen av mottagare har vid flera tillfällen kritiserats. Bland annat har organisationer som själva har radikala åsikter fått pengar för att motverka radikalisering. Nya Tiders granskning visar att en stor del av pengarna går till uttalat etniska organisationer, där svenskar exkluderas. Främst är det olika somaliska organisationer och så kallade ensamkommande som sticker ut.

Vänsteraktivistens värdegrund

Intermezzot i Stockholms tunnelbana precis i slutet av januari, där en gravid svart kvinna avvisades från tåget eftersom hon saknade giltigt färdbevis har väckt mycket känslor på sociala medier samt i övriga vänsterliberala medier. Händelsen fick vänsteraktivisten och den före detta ordningsvakten Jenny Bengtsson att använda media som agendaplattform för att rasiststämpla alla sina exkollegor. Nya Tider kan nu, efter en närmast surrealistisk och kort intervju avslöja hur rasistiskt och hycklande Jenny Bengtssons resonemang är, eftersom hon helt uppenbart inte skulle ha agerat likadant om en vit europeisk kvinna hade avvisats av vakterna. På intervjun följde därefter en hatstorm från Jenny Bengtsson och hennes trollsvans på Facebook.

”Expo-älskaren” dömdes till utvisning 2014 – lever kvar i Sverige med dubbla identiteter

INRIKESI juli 2011 avslöjade alternativa medier att en kvinnlig anställd på den svenskfientliga stiftelsen Expo blivit hotad och trakasserad av sin 17 år yngre älskare Vahid Khodamoradi, en asylinvandrare från Iran. Han dömdes för brotten men blev inte utvisad. Nya Tider kan i dag avslöja att Vahid dömdes till utvisning tre år senare – under en alternativ identitet. Senare fick han uppehållstillstånd under sin riktiga identitet. Han är fortfarande kvar i Sverige, och fram till Nya Tiders undersökning har svenska myndigheter varit ovetande om hans dubbla identiteter.

Borås Tidning karaktärsmördar ännu en lokal musiker

Den blinde Boråsmusikern Klas Qvist skrev en krönika som publicerades på alternativprofilerna Ingrid Carlqvists och Maria Celanders opinionssajt. Det föranledde Borås Tidning att iscensätta ett regelrätt karaktärsmord på musikern. Man ringde bland annat upp Qvists fästmö och förhörde henne om hennes åsikter och skrämde därtill upp hans 75-åriga mor med påståenden tagna ur luften. Slutligen såg man till att skivbolaget som Qvist var delägare i gav honom sparken. Borås Tidning har förut försökt förfölja John Dübeck i den alternativa musikduon Lilou & John, även de verksamma i Borås.

Bonnier ökar sin dominans över svensk media

Mediekoncernen Mittmedia köps upp av Bonnier vilket innebär att ytterligare 28 tidningar kommer att hamna i Bonnierfamiljens ägo och att det svenska massmediala landskapet likriktas allt mer. Bonnier kommer även att bli den största bidragstagaren av statligt mediestöd för tidningar med hela 63 miljoner kronor årligen.

Hovrätten: Två års fängelse för våldtäkt på skola

I Nya Tider v 50-52/2018 rapporterade vi om en 19-årig arab som dömdes till två års fängelse av Eksjö tingsrätt för att ha våldtagit en kvinnlig lärare i ett klassrum. Nu har avgörandet från Göta hovrätt kommit. Händelsen är så makaber att även utländska medier rapporterat om den, men svensk systemmedia fortsätter att lägga locket på.

Författare av kritisk Ungernbok kopplad till vänsterextremt våldsnätverk

Frilansjournalisten Joakim Medin, aktuell med en kritisk bok om Ungern, har hyllat våldsgrupperingen AFA (Antifascistisk Aktion), samarbetat med grundare av organisationen och föreläst på dess årliga festligheter. Medin har också, samtidigt som han verkat som Orbánkritisk journalist, deltagit i våldsamma regeringsprotester i Ungern. Nu ifrågasätts hans trovärdighet av svenskar som han tillsammans med AFA-grundaren pekat ut som hot mot den liberala demokratin.

Statliga exportcentra – vackra ord, men målen följs inte upp

ANALYSSvensk handel med utlandet måste gå med vinst. Mycket stor vinst. Annars klarar vi inte av välfärden. Dessvärre går vi i motsatt riktning, svensk export tappar fart. Regeringen har försökt skapa förutsättningar för företagen att kunna exportera sina produkter och tjänster genom att år 2015 inrätta så kal­lade regionala exportcentra. Nu kommer dock förödande kritik från både näringslivet och statens egna revisorer. Pengar rullar till tveksam nytta.

Gå till arkivet