Skall Lucia vara tillåten i svensk skola? Och är pepparkaksgubbar rasistiska? Foto: Pixabay

Svenska barns Luciafirande offras på förskola i Motala till förmån för politisk korrekthet

Det är slut med svenskt traditionellt Luciafirande på förskolan Kärrbacken i Motala. Detta är ett enväldigt utslag av den ansvariga förskolechefen Anna Karmskogs personliga värderingar kring så kallad genusforskning och kulturell likabehandling, vilket nu innebär att svenska barns Luciafirande offras på ännu en förskola i Sverige. Många föräldrar är djupt upprörda över beslutet. Samtidigt vill inte ansvarig verksamhetschef för förskolorna i Motala kännas vid några specifika svenska traditioner överhuvudtaget, och Anna Karmskog, chef över bland annat den aktuella förskolan, har gjort sig totalt oanträffbar för både frågor och kritik från allmänheten.

Den 21 november hölls det ett sedvanligt föräldramöte vid Kärrbackens förskola i ett villaområde i Motala. Många föräldrar var närvarande, och det som ingen hade väntat sig var den bomb som ansvarig förskolechef skulle låta explodera i den församlade föräldraskaran. Utan att det hade gått ut någon som helst information till vårdnadshavarna så meddelade förskolechefen Anna Karmskog att det inte skulle bli något traditionellt svenskt Luciafirande på förskolan, och absolut inte i närvaro av några föräldrar. Efter Karmskogs besked var många föräldrar djupt besvikna, arga och ledsna, och debattvågorna, eller rättare sagt vredesvågorna gick höga gentemot förskolechefens Luciabeslut. Men hon var orubblig: Här skulle det inte bli något svenskt lussefirande!

Ekonomi, genus och kulturell likabehandling som argument

Efter att föräldramötet var över dröjde det bara några dagar innan det svenskfientliga beslutet att inte fira Lucia på Kärrbacken var en stor snackis på sociala medier, men även en spridd nyhet i diverse andra massmedia. De argument som Anna Karmskog angav för att ställa in lussefirandet var dels att det hade med ekonomisk jämlikhet att göra; att inte alla hade råd med luciadräkter. Att luciadräkter kan köpas billigt på loppis eller till och med lånas vägde inte tungt för Anna Karmskog, och eftersom ”alla” skolbarn inte teoretiskt hade råd att köpa dräkter stred det mot skollagen, menade hon. Att denna ekonomiska verklighet måste ha varit en realitet även åren före 2018 var inget som överhuvudtaget togs i beaktande. Sedan handlade det för Anna Karmskog även om kulturell likabehandling, nämligen att inget barn skulle behöva känna sig kränkt av någon tradition. Hon påstod också att många barn kände sig otrygga och blev ledsna i stora folksamlingar. Sist men inte minst skulle det enligt Karmskog också handla om genusperspektivet, nämligen att barnen skulle gå på rad i Luciatåget, något hon uppenbarligen ansåg ytterst problematiskt och opassande. Vad detta skulle ha med könsroller att göra preciserade hon dock inte för något av de systemmedier som fick intervjua henne.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Spanska inbördeskriget i svensk utgåva – bättre än Beevor

🟠 BOKRECENSION De flesta svenska högerradikaler är protestanter. Och ser historiskt Spanien, en av katolicismens högborgar, som alltifrån fiende till likgiltig makt. Så det spanska inbördeskriget, som nog hade ”högerradikalism” i det ena lägret, i Francosidan som stred för tronen och altaret, lockar inte svenska högerradikaler i gemen. Men trots det kan spanska inbördeskriget vara värt att studera. En nyutkommen bok föranleder Nya Tiders recensent att bege sig till det soliga Spanien under dess blodiga 1930-tal.

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Ralph och Kobran

🟠 HISTORIA Ericofonen – eller Kobran, som den kom att kallas – var en banbrytande uppfinning inom telefonin av anledningen att den var första telefonen som var designad och konstruerad i ett enda stycke. Uppfinnaren bakom Kobran var den svenske formgivaren Ralph Lysell.

Ansgar – Nordens apostel

🟠 HISTORIA De flesta har hört talas om Ansgar. Han är en viktig person i vår historia. Ofta sägs det att Sverige kristnades genom Ansgars verksamhet, men så var det inte riktigt. Sveriges kristnande var en lång process, men man kan säga att Ansgar lade en viktig grundsten eftersom han var den förste kände missionären i vårt land. Han var också den förste främmande besökaren i Sverige som vi vet namnet på.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.