Skip to Content

Skall Lucia vara tillåten i svensk skola? Och är pepparkaksgubbar rasistiska? Foto: Pixabay

Svenska barns Luciafirande offras på förskola i Motala till förmån för politisk korrekthet

Digital utgåva

Det är slut med svenskt traditionellt Luciafirande på förskolan Kärrbacken i Motala. Detta är ett enväldigt utslag av den ansvariga förskolechefen Anna Karmskogs personliga värderingar kring så kallad genusforskning och kulturell likabehandling, vilket nu innebär att svenska barns Luciafirande offras på ännu en förskola i Sverige. Många föräldrar är djupt upprörda över beslutet. Samtidigt vill inte ansvarig verksamhetschef för förskolorna i Motala kännas vid några specifika svenska traditioner överhuvudtaget, och Anna Karmskog, chef över bland annat den aktuella förskolan, har gjort sig totalt oanträffbar för både frågor och kritik från allmänheten.

Publicerad: 28 november, 2018, 17:04

  • Svenska

Läs även

Den 21 november hölls det ett sedvanligt föräldramöte vid Kärrbackens förskola i ett villaområde i Motala. Många föräldrar var närvarande, och det som ingen hade väntat sig var den bomb som ansvarig förskolechef skulle låta explodera i den församlade föräldraskaran. Utan att det hade gått ut någon som helst information till vårdnadshavarna så meddelade förskolechefen Anna Karmskog att det inte skulle bli något traditionellt svenskt Luciafirande på förskolan, och absolut inte i närvaro av några föräldrar. Efter Karmskogs besked var många föräldrar djupt besvikna, arga och ledsna, och debattvågorna, eller rättare sagt vredesvågorna gick höga gentemot förskolechefens Luciabeslut. Men hon var orubblig: Här skulle det inte bli något svenskt lussefirande!

Ekonomi, genus och kulturell likabehandling som argument

Efter att föräldramötet var över dröjde det bara några dagar innan det svenskfientliga beslutet att inte fira Lucia på Kärrbacken var en stor snackis på sociala medier, men även en spridd nyhet i diverse andra massmedia. De argument som Anna Karmskog angav för att ställa in lussefirandet var dels att det hade med ekonomisk jämlikhet att göra; att inte alla hade råd med luciadräkter. Att luciadräkter kan köpas billigt på loppis eller till och med lånas vägde inte tungt för Anna Karmskog, och eftersom ”alla” skolbarn inte teoretiskt hade råd att köpa dräkter stred det mot skollagen, menade hon. Att denna ekonomiska verklighet måste ha varit en realitet även åren före 2018 var inget som överhuvudtaget togs i beaktande. Sedan handlade det för Anna Karmskog även om kulturell likabehandling, nämligen att inget barn skulle behöva känna sig kränkt av någon tradition. Hon påstod också att många barn kände sig otrygga och blev ledsna i stora folksamlingar. Sist men inte minst skulle det enligt Karmskog också handla om genusperspektivet, nämligen att barnen skulle gå på rad i Luciatåget, något hon uppenbarligen ansåg ytterst problematiskt och opassande. Vad detta skulle ha med könsroller att göra preciserade hon dock inte för något av de systemmedier som fick intervjua henne.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Antirasistisk lobbygrupp försvarar rasstolthet – bara den inte är vit

INRIKESDen 27 januari uttryckte den kände festfixaren Micael Bindefeld stolthet över sin etniska tillhörighet till det ”kulturbärande, judiska folket”. Detta gjordes på bästa sändningstid i Sveriges Radio utan att programledarna ifrågasatte vad han sade. Den så kallat antirasistiska lobbyorganisationen Teskedsorden, som annars pläderar för nolltolerans mot alla former av både så kallad rasism och ”medrasism”, försvarar utspelet. Teskedsordens generalsekreterare säger till Nya Tider att det är rätt att känna stolthet över sitt folk, bara man är en förtryckt minoritet.

Polis vill ta hjälp av militären i ”gråzonsproblematik”

INRIKESRikspolischef Anders Thornberg har lämnat ett förslag till regeringen om att polisen i större utsträckning bör få ta hjälp av Försvarsmakten vid ”gråzonsproblematik”, ett upptrappat läge som enligt Försvarets forskningsinstitut, FOI, är ”ett tillstånd mellan fred och krig”. Med FOI:s utökade definition av gråzonsproblematik skulle det kunna innebära att militären får rätt att agera mot regimkritiker och alternativa medier.

Kritikstorm efter våldsförhärligande propaganda i Bingolotto

INRIKESKritiken har varit massiv efter att den kända skådespelerskan Marianne Mörck i TV4:s Bingolotto sade att hon ville slå USA:s president Donald Trump på käften, något programledaren Rickard Olsson glatt instämde i. Bingolotto har halvhjärtat försökt att ta avstånd från det inträffade, men när Nya Tider når både ansvariga på Folkspel samt Marianne Mörck själv tar ingen bestämt avstånd från politisk, våldsförhärligande propaganda.

Kraftig ökning av våldsbrottslighet av barn

INRIKESEnligt en nyligen genomförd granskning har våldsbrottsligheten bland barn i åldrarna 7 till 14 ökat kraftigt de senaste tre åren. Polischefen Carin Götblad menar att graden av hänsynslöshet och förnedring av offer är ett nytt inslag, och nämner bland annat utdragen tortyr som filmas. Polisen vill inte dela granskningens resultat med Nya Tider, men tidigare rapporter och berättelser ger skäl att anta att andelen gärningsmän med utländsk bakgrund i dessa fall är mycket hög.

Näst vanligaste namnet bland nyfödda göteborgare: Mohamed

INRIKESFärsk statistik som Nya Tider begärt ut från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att det arabiska namnet var det näst vanligaste bland pojkar födda i Göteborg under 2019. I Malmö, där namnet redan är det i särklass vanligaste namnet bland befolkningen, hamnade namnet på tredje plats bland nyfödda.

Den samlade skulden till Kronofogden högsta någonsin

INRIKESKronofogden meddelade nyligen att antalet skuldsatta är det lägsta på 30 år. Samtidigt meddelar myndigheten att det minskade antalet skuldsatta beror på att rekordmånga skuldsaneringar beviljats. Nya Tider har begärt ut statistik där det framgår att skuldsättningen fortsätter att stiga. Kronofogden bekräftar den dystra bilden för Nya Tider. ”Skulden är den högsta någonsin, absolut”, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden. Han bekräftar också att invandrare är signifikant överrepresenterade. ”Så är det”, säger Krantz.

Ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien viktig markör för EU:s framtid

ANALYSBetydelsen av ett väl utformat avtal mellan EU och Storbritannien kan inte underskattas. Det är sannolikt en av de viktigaste frågorna för EU att lösa den närmaste tiden. Mycket står på spel, inte minst unionens trovärdighet gentemot kvarvarande medlems­länder. Om EU-eliten fortsätter att betrakta länder som väljer att lämna unionen som något annat än ett ”tredje land”, kan förtroendet för hela EU-bygget snabbt krackelera.

Värmländska Hammarö Sveriges tryggaste kommun – har låg invandring

INRIKESSveriges tryggaste och säkraste kommun är värmländska Hammarö utanför Karlstad, enligt en jämförelse gjord av Sveriges kommuner och regioner (SKR) samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Hammarös kommunalråd Bosse Henriksson säger till Nya Tider att den goda situationen i kommunen dels beror på ett effektivt och omfattande samarbete med polis och räddningstjänst, men en minst lika viktig faktor är att kommunen har ett positivt inrikes inflyttningsnetto av högutbildade personer. Samtidigt har inflödet av migranter varit sparsamt.

Gå till arkivet

Send this to a friend