Allt fler upplever en avgrund mellan det offentliga samtalet och vad folket tycker privat. Det är dock i en internationell jämförelse som Sverige verkligen visar upp sig som ett ytterlighetsland.
Ett sådant exempel är det svenska etablissemangets förakt för den demokratiska processen. Eftersom nyhetsrapporteringen i vår ”östra rikshalva” även sker på svenska har det varit möjligt för svenskar att jämföra hur svensk och finsk media uttrycker sig. Så som sig bör i det svenska politiskt korrekta klimatet lät svenska journalister olika tillmälen hagla över partiet Sannfinländarna, som har fräckheten att tycka annorlunda än de svenska journalisterna. Partiet kallas extremistiskt och populistiskt, inte bara på ledarsidorna, utan även i förment objektiva nyhetsartiklar.
Kontrasten kunde inte vara större till deras finlandssvenska kollegor, som på ett konkret sätt utan epitet, subjektiva omdömen eller svepande anklagelser redogör för partiets politiska förslag och idéer.
Eftersom svensk mediaelit anser sig vara överlägsen alla andra i världen är man helt blind för hur den politiska korrektheten, propagandan på nyhetsplats och mobbingen av oliktänkande sticker i ögonen utomlands. Sverige är verkligen extremt i jämförelse med vilket annat land som helst, men i den mån svenska journalister är medvetna om detta ser de det som att de är ”före” sina kollegor i andra länder som ännu inte insett vilken ”moralisk stormakt” Sverige är.
I denna anda ville en svensk reporter från TV4 dela med sig av den svenska visheten till Finlands blivande statsminister Juha Sipilä och berättade att det i Sverige skulle vara otänkbart att Sverigedemokraterna skulle ingå i en svensk regering.
Sipilä var uppenbarligen måttligt road av att bli uppläxad angående vilken regeringspartner den svenska journalistkåren tycker att han borde välja, och replikerade:
– Jo, men det här är Finland och här fattar vi våra egna beslut.
Han klargjorde att i Finland så talar alla partiledare med varandra. Underförstått, här har vi respekt för demokratin och sysslar inte med mobbing som ni gör i Sverige.
I Finland finns en naturlig känsla av nationalism som genomsyrar de politiska partierna oavsett ideologi. Om det finns en ”värdegrund” i Finland så är det att värdesätta sitt land, dess historia och arv – inte känna skam över sitt folk och klanka ned på det. Omtanken om den egna kulturen gör också att Finland inte hamnat i den mångkulturella fällan som Sverige gjort.
Ett annat land som vet sitt värde är Australien. Man har bestämt sagt nej till en storskalig invandring som skulle riskera att förändra den europeiska kulturen i landet – man har sett vad som hänt i många länder i Västeuropa. I detta nummer berättar vi om att Australiens strikta asylpolitik också varit en succé i att förhindra drunkningsolyckor, migranterna inser helt enkelt att det inte är någon idé att företa den riskfyllda båtresan. Olyckorna har helt upphört. Australiens premiärminister Tony Abbott menar att Europa borde ta efter detta och att det är det enda bevisligen fungerande sättet att få stopp på katastroferna med kapsejsade migrantskepp i Medelhavet.
Det tragiska är att den politiska korrektheten gått så långt att man är beredd att offra liv för att slippa revidera sitt synsätt. Från Sverige hörs politiker kräva att Sydeuropa öppnar sina gränser för migrantströmmen från Nordafrika – något som knappast lär få strömmen över havet att sina. FN:s Flyktingkommissariat UNHCR har kommit med egna förslag på åtgärder för att förhindra katastroferna. Ett av dem är att bekämpa ”rasism och främlingsfientlighet” – hur det ska få färre skepp att kapsejsa framgår inte. Ett annat förslag är att Europa öppnar trygga landvägar för migranterna.
Med öppna gränser kommer en migration att pågå tills man uppnår ”jämviktstillstånd”, det vill säga att Sverige och resten av Europa också når u-landsstatus. Först då blir det mindre attraktivt att komma hit. Att de politiskt korrekta inte bryr sig om hur det går för det svenska folket vet vi redan, men på vilket sätt skulle världen må bättre av att Sverige och resten av Europa förvandlades till u-länder?
Det är inte konstigt att allt fler svenskar väljer att flytta till de finska svenskbygderna. Finland är ett land som fortfarande har lite sund självbevarelsedrift kvar.
