Det är Centrum för Mångvetenskaplig forskning om rasism, CEMFOR, vid Uppsala universitet som på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholms län författat rapporten ”Antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden”. Studiens slutsats är att ”afrosvenskar” är strukturellt diskriminerade på svensk arbetsmarknad, och att rasism är orsaken.
SVT rapporterar okritiskt om studien, och journalisten Alice Lööf intervjuar två personer med anknytning till rapporten: Mattias Gardell, som enbart tituleras forskare, och Kitimbwa Sabuni, som benämns ”processledare på Länsstyrelsen”.
Men de två intervjuade har mer på sina CV:n än enbart opartisk forskning och tjänstemannautövning:
Mattias Gardell är anarkist, tidigare aktiv i vänsterextrema och våldsförhärligande Antifascistisk Aktion (AFA), samt mottagare av Leninpriset. Han har gång på gång försvarat islam som en fredlig religion och fått skarp kritik av terrorismforskaren Magnus Ranstorp för sin relativisering av extremistisk islamism. Han har vid flertalet tillfällen figurerat med representanter för radikal islamism.
Den till synes opolitiske tjänstemannen på länsstyrelsen, Kitimbwa Sabuni, är ingen mindre än talespersonen för Afrosvenskarnas riksförbund (ASR) och Muslimska mänskliga rättighetskommittén (MMRK). Han har argumenterat för att muslimers mänskliga rättigheter kränks i Sverige, och att islamiska organisationer borde få högre statsbidrag. Sabuni var drivande i den så kallade Tintingate, när han ville plocka bort samtliga Tintinalbum från barnavdelningen på Kulturhuset i Stockholm, samt menade att all kritik mot censuren visade på ”den vita tyckarelitens makt över Sveriges offentliga samtal”. Sabuni är bror till tidigare statsrådet och liberalen Nyamko Sabuni.
SVT lyfter fram våldsdömd Afrikan
I SVT:s rapportering om rapporten lyfter den statliga public servicekanalen fram ett exempel som de menar stöder rapportens slutsats. Det är den ivorianske medborgaren Ley Ipko. Ipko hävdar i inslaget att det är på grund av diskriminering som han inte lyckas få ett jobb, och att det är ett systemfel i det svenska samhället. Han säger att ”han gör sitt bästa” och undrar ”hur lång tid ska jag vänta på att få det här jobbet?”.
Nya Tider har tagit del av en dom mot Ipko där det framkommer att han misshandlat en kvinnlig bekant. Kvinnan uppger att ivorianen var svartsjuk och hävdade att kvinnan var otrogen varvid han tog stryptag och bet henne.
Detta nämns inte i SVT:s inslag, trots att det mycket väl kan vara orsaken till att arbetsgivare tvekar att ge Ipko anställning.
