Skip to Content

Nu är enkätsundersökningen för 2019 här!
ENKÄT

Tack till alla våra läsare!

PappersupplaganNya Tider v. 5

Totalt 458 personer svarade på den enkät som Nya Tider skickade ut till prenumeranterna hösten 2019. Frågorna berörde huvudsakligen prenumeranternas intresse för olika ämnen och delar av tidningen, formulerat som hur ofta de läser olika delar och vilka ämnen de skulle vilja se mer av.

Publicerad: 1 februari, 2020, 12:35

  • Svenska

Läs även

Den första frågan berörde hur mycket av tidningen läsaren tog del av, och 91 procent sade sig antingen alltid läsa hela eller det mesta av den. Även alternativet ”den samlar bara damm” fanns med, vilket glädjande nog inte valdes av en enda person, även om sådana förstås skulle kunna finnas bland dem som inte svarade.

Den and­ra frågan handlade om huruvida läsaren delade med sig av tidningen till and­ra, och en majoritet uppgav att de åtminstone visar den för vänner eller släktingar.

Avseende tidningens olika delar kunde läsarna för varje del ange om de läser denna ”alltid”, ”ofta”, ”sällan” eller ”hoppar över”. Möjligen något överraskande visade svaren att ledarsidan var den mest lästa delen av tidningen, som 82 procent av de svarande uppgav att de alltid läser och ytterligare 16 procent att de ofta läser. Därefter följde Inrikes, Debatt/Krönikor och Fokus (där granskningen av Bonniers gavs som exempel).

I enkätdelen där läsaren fick ange vad de skulle vilja ha mer av, är indelningen delvis annorlunda och utgår mer från ämnen. Absolut först hamnade ”invandring/mångkulturproblematik”, som 53 procent av de svarande ville se mer av.
Man kan förstås inte dra alltför stora växlar på en läsarenkät eftersom det normalt är de mest engagerade läsarna som svarar. Några slutsatser går dock att ana.

Hur stor behållning har du av tidningen? 91 procent av de svarande sade sig antingen alltid läsa hela eller det mesta av den.

 

För det första har vi engagerade läsare överlag. När vi jämfört med hur många som svarat på några and­ra tidningars läsarenkäter, visar det sig att vi har den klart högsta svarsfrekvensen av alla. Det är också anmärkningsvärt många som delar med sig av Nya Tider till släkt och vänner eller lägger ut den på offentliga platser för att nya människor ska få ta del av den. Det tackar vi för!

För det and­ra är våra läsare överlag nöjda med tidningen. Till och med de minst populära delarna av tidningen läses av majoriteten av de svarande. Det är också relativt jämnt mellan de olika ämnen som läsarna vill se mer av.

Det enda ämne som sticker ut och som klart flest vill se mer av är som sagt invandring/mångkultur. Det hänger naturligtvis samman med att systemmedierna har mörklagt sanningen om det mångkulturella projektet i flera årtionden, vilket var en viktig orsak till att vi startade upp Nya Tider år 2012. Även om systemmedierna inte längre kan ljuga lika obehindrat som förr – tack vare att de pressats av Nya Tider och and­ra alternativmedier – går det sannerligen inte att lita på dem på detta område (eller något annat område som är viktigare än fotboll). Det vet våra läsare.

Mest läst. Diagram över artiklar där läsarna svarat att de läser alltid eller ofta.

 

Vi på Nya Tider vill tacka alla våra engagerade läsare för Ert stöd. Och medan vi ändå är igång, kan vi passa på att även tacka er som prenumererar på Nya Tider utan att vara särskilt engagerade läsare (och som inte svarade på enkäten) därför att ni anser vår tidning vara en viktig motvikt till system­medierna och därför stöder oss på det bästa sätt som finns, genom att prenumerera. Tack till er också!

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Domen mot Cementas kalkbrytning på Gotland ett slag mot hela samhället

ANALYSMark- och miljööverdomstolen avvisar Cementas ansökan om fortsatt och utökad brytning av kalksten i Slite på Gotland. Orsaken är att domstolen inte anser att Cementas miljökonsekvensbeskrivning är tillförlitlig, trots att föregående instans godkände den i sin helhet. Domens effekter kan bli långt bortom vad någon tänkt sig, om den vinner laga kraft. Cementas kalkbrytning är avgörande för svensk industri. Cirka 75 procent av all cement som tillverkas i Sverige kommer från Cementas kalkbrytning på Gotland.

Undersökning bekräftar: SVT väljer vänsterliberala nyhetskällor

MEDIERSveriges Television väljer oftast vänsterliberala källor när de ska hämta nyheter från USA och Storbritannien. Det bekräftar två undersökningar som gjorts av Kai Weinefelt som driver bloggen Mediegranskaren.

Nu föreslår regeringen slopad straffrabatt – elva år efter SD

POLITIK Den 21 juli höll migrations- och justitieminister Morgan Johansson från Socialdemokraterna en digital pressträff för att föreslå slopad straffrabatt för ungdomar mellan 18-20 år som begår grova brott som mord och rån.

SSU-politikern som petats efter öl med SD:are: ”Samtalsklimatet i Sverige mår mycket dåligt”

INRIKESDen petade SSU-politikern Alexander Paulsson från Karlstad säger till Nya Tider att man måste kunna sätta sig ner med en politisk motståndare och föra ett civiliserat samtal. Förra veckan skrev vi om att hans nominering till SSU:s förbundsstyrelse dragits tillbaka sedan han setts samtala med en företrädare för Sverigedemokraternas ungdomsförbund över en öl. Men han skulle ”definitivt” kunna göra om det, säger han idag.

Spanien föreslår dystopisk lag – vill kunna beslagta egendom och tvinga till tvångsarbete ”vid kris”

SPANIENSpaniens regering vill införa en lag som skulle ge den långtgående, rent av dystopiska, möjligheter till kontroll över invånarna i händelse av ”krissituation”. I ett förslag på tillägg till Spaniens nationella säkerhetslag skulle regeringen kunna tvinga alla vuxna till tvångsarbete och staten skulle kunna beslagta all form av privat egendom. Allt enligt lärdomar man dragit från coronapandemin, enligt politikerna.

Svenskhatande polis får uppbackning av sin närmaste chef

INRIKESNadim Ghazale, kommunpolis i Borås, men även aktiv på sociala medier, har under den senaste veckan uppmärksammats sedan han i sitt sommarprat i Sveriges Radio påstått att vita svenska män är priviligierade, varpå många började granska hans tidigare inlägg på framför allt Twitter. Trots de hätska inläggen och hans uttalanden i radion får han uppbackning av sin närmaste chef. I ett samtal med Nya Tider tvingas chefen ändå medge att man måste hålla se hur situationen fortskrider och hur poliser ska agera på sociala medieplattformar.

SCB-rapport: 100  000 invand­rare varje år fram till 2070-talet

REPORTAGEDen minskade invandringen till Sverige till följd av coronapandemin är högst temporär, och förväntas återgå till 2000-talets genomsnittsnivå på hela 100 000 invandrare varje år – i minst 50 år till. Detta enligt en framskrivning av Sveriges framtida befolkning som SCB gjort. Nya Tider har djupdykt i rapporten, och kan avslöja att myndigheten effektivt försöker dölja folkutbytet genom kreativ demografisk statistik. ”Andelen födda utomlands ökar något”, skriver SCB, men när Nya Tider granskar påståendet medger SCB att de inte fört någon statistik över andelen med utländsk bakgrund. Istället räknas alla personer födda i Sverige som en enda homogen grupp, oavsett var deras föräldrar kommer ifrån.

Statens investeringar i trafikinfrastruktur överskred budgeten med 58 miljarder på 4 år

ANALYSI en ny granskningsrapport från Riksrevisionen redovisas en skrämmande bild av bristande ekonomisk kontroll av Trafikverkets större investeringsprojekt. Granskningen visar att man i planeringsfasen av ett projekt har systematiska kostnadsökningar med i genomsnitt 39 procent. Kostnadsökningarna uppgår till hela 58 miljarder kronor för mellan 2014 och 2018. Budgeten för statens infrastrukturinvesteringar var 87 miljarder kronor för samma period. Trafikverket får kritik för bristande kalkyler och information om kostnadsökningarna, och regeringen för att inte ompröva beslut.

Gå till arkivet

Send this to a friend