Nu är enkätsundersökningen för 2019 här!

Tack till alla våra läsare!

Totalt 458 personer svarade på den enkät som Nya Tider skickade ut till prenumeranterna hösten 2019. Frågorna berörde huvudsakligen prenumeranternas intresse för olika ämnen och delar av tidningen, formulerat som hur ofta de läser olika delar och vilka ämnen de skulle vilja se mer av.

Den första frågan berörde hur mycket av tidningen läsaren tog del av, och 91 procent sade sig antingen alltid läsa hela eller det mesta av den. Även alternativet ”den samlar bara damm” fanns med, vilket glädjande nog inte valdes av en enda person, även om sådana förstås skulle kunna finnas bland dem som inte svarade.

Den and­ra frågan handlade om huruvida läsaren delade med sig av tidningen till and­ra, och en majoritet uppgav att de åtminstone visar den för vänner eller släktingar.

Avseende tidningens olika delar kunde läsarna för varje del ange om de läser denna ”alltid”, ”ofta”, ”sällan” eller ”hoppar över”. Möjligen något överraskande visade svaren att ledarsidan var den mest lästa delen av tidningen, som 82 procent av de svarande uppgav att de alltid läser och ytterligare 16 procent att de ofta läser. Därefter följde Inrikes, Debatt/Krönikor och Fokus (där granskningen av Bonniers gavs som exempel).

I enkätdelen där läsaren fick ange vad de skulle vilja ha mer av, är indelningen delvis annorlunda och utgår mer från ämnen. Absolut först hamnade ”invandring/mångkulturproblematik”, som 53 procent av de svarande ville se mer av.
Man kan förstås inte dra alltför stora växlar på en läsarenkät eftersom det normalt är de mest engagerade läsarna som svarar. Några slutsatser går dock att ana.

Hur stor behållning har du av tidningen? 91 procent av de svarande sade sig antingen alltid läsa hela eller det mesta av den.

 

För det första har vi engagerade läsare överlag. När vi jämfört med hur många som svarat på några and­ra tidningars läsarenkäter, visar det sig att vi har den klart högsta svarsfrekvensen av alla. Det är också anmärkningsvärt många som delar med sig av Nya Tider till släkt och vänner eller lägger ut den på offentliga platser för att nya människor ska få ta del av den. Det tackar vi för!

För det and­ra är våra läsare överlag nöjda med tidningen. Till och med de minst populära delarna av tidningen läses av majoriteten av de svarande. Det är också relativt jämnt mellan de olika ämnen som läsarna vill se mer av.

Det enda ämne som sticker ut och som klart flest vill se mer av är som sagt invandring/mångkultur. Det hänger naturligtvis samman med att systemmedierna har mörklagt sanningen om det mångkulturella projektet i flera årtionden, vilket var en viktig orsak till att vi startade upp Nya Tider år 2012. Även om systemmedierna inte längre kan ljuga lika obehindrat som förr – tack vare att de pressats av Nya Tider och and­ra alternativmedier – går det sannerligen inte att lita på dem på detta område (eller något annat område som är viktigare än fotboll). Det vet våra läsare.

Mest läst. Diagram över artiklar där läsarna svarat att de läser alltid eller ofta.

 

Vi på Nya Tider vill tacka alla våra engagerade läsare för Ert stöd. Och medan vi ändå är igång, kan vi passa på att även tacka er som prenumererar på Nya Tider utan att vara särskilt engagerade läsare (och som inte svarade på enkäten) därför att ni anser vår tidning vara en viktig motvikt till system­medierna och därför stöder oss på det bästa sätt som finns, genom att prenumerera. Tack till er också!

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Relaterat

Läs även:

Gotland som strategisk militärpunkt

Gotland som strategisk militärpunkt

🟠 INRIKES Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato innebär samarbete med andra medlemsstater. Man ser den svenska ön som en strategisk punkt mellan det svenska fastlandet och de baltiska länderna. Övningar med samordnade uppgifter är en del i detta samarbete.

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

Nooshi Dadgostar fördömde krig – men inte mot Iran

🟠 INRIKES Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar talade på Almedalsveckans sista dag den 27 juni och gav då sitt fulla stöd till Nato-ländernas Ukrainapolitik. Partiet har i praktiken övergivit sitt Natomotstånd sedan 2022, även om det fortfarande finns kvar i partiprogrammet formellt.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.